Volkswagen Touareg Limited
Motor:
3,0 liter, V6 diesel, 204 hästkrafter, 450 newtonmeter
Kraftöverföring: 8-växlad automat, fyrhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 8,7 sekunder
Toppfart: 206 km/h
Vikt: 2185 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4801/1709/2208mm
Pris: 399 000 SEK (Testbil ca 652 000 SEK, se testbilens specifikation här)

I Norge finns det något underbart: turistvägar. Otroligt vackra, ringlande sträckor asfalt varav de flesta ligger kant i kant med de natursköna fjordarna. En spektakulär och prisvärd upplevelse som alla svenska motorentusiaster borde ta sig an. Därför beslöt vi oss för att inför den här resan besöka, öh, inte en enda. Nej, istället beslöt vi oss naturligtvis för att besöka Oslo – Norges mest ogästvänliga bilmiljö. En storstad med trånga parkeringsgarage, repvänliga gatstenar och snordyra trängselskatter. Färdmedlet? Volkswagens största, bredaste och minst storstadsanpassade SUV – Touareg. Vad annars?

Med tanken fylld ända upp till sin maxkapacitet styrde vi alltså skutan mot Oslo. Planen var att fylla upp till bristpunkten igen strax innan gränsen för att undvika de hutlösa norska bränslepriserna, men på grund av den enorma bränsletanken hade vi inte ens avverkat en kvarts tank väl vid gränsen. I slutändan tog vi oss fram och tillbaka från Oslo (inklusive ett par omvägar) på lite drygt 45 liter diesel. Bränsleförbrukningen landade på strax över 0,8 liter per mil efter resans slut, ett galant resultat med tanke på bilens vikt och den 3-liters V6:a som satt under motorhuven.

Nu när vi ändå pratar om motorn – den är briljant. Len, smidig och lätthanterlig. Den 8-stegade automatlådan är raffinerad, vilket i kombination med den fantastiska motorn resulterar i en känsla som definitivt andas lyx. Det är inget prestandamonster, men i övrigt erbjuder drivlinan allt som man rimligtvis kan begära av en tysk med premiumambitioner.

På tal om premiumambitioner – i Touaregs exteriör återfinns flera detaljer som påminner om Volkswagen-koncernens dyrare sortiment. Designen lutar åt det stilrena och eleganta hållet, vilket passar bilens aura. Touareg var dock inte det vackraste i sin omgivning – både Oslo och vägen dit är en fröjd för ögat. Staden är byggd på kullar runt en hamn, vilket ger goda förutsättningar för en oslagbar utsikt över solnedgången. Vägen dit, vilken främst består av europaväg nummer 18, är kantad av påminnelser om de norska oljerikedomarna – arkitektritade broar finns det gott om. Trots att man är långt ifrån turistvägarna erbjuder E18 många vackra vyer över kullar och sjöar.

Utsidan spelar självfallet roll, men på en roadtrip är det först och främst insidan som räknas. Tyvärr saknar det något riktigt viktigt här – man känner sig aldrig speciell bakom ratten. Visst, materialen är trevliga och utrymme finns det gott om i såväl fram- som baksäte, men den första generationens Touareg kändes betydligt lyxigare för sin tid. Den nuvarande generationen är avdomnad och intetsägande (för att inte nämna föråldrad). Personen som hamnar i mittenbaksätet lär dessutom vara av storlek XS – fot och benutrymmet inskränks kraftigt av den stora transmissionsknölen.

På vägen beter sig Touareg lika bra som en bergsget i Himalaya. Med sin bredd och vikt gör sig bilen stabil på motorvägen. Fjädringen neutraliserar ojämnheter effektivt och sätena är ytterst bekväma. Bilen hänger med i svängarna bättre än den borde med tanke på sin storlek. Allt som allt passar sig Touareg för en lång färd sett till komforten, men exempelvis en Audi A4 eller Volvo V90 är ännu trevligare.

Inne i Oslo betedde sig Touareg inte riktigt lika bra. Sikten runt omkring kunde ha varit bättre. Kamerorna är inte till någon större hjälp heller, de är lågupplösta och placeringen gör att de blir smutsiga läskigt fort. Bilens storlek gör att man reflexmässigt drar in magen vid varje trång passage.

Se även:
Volvo XC90
BMW X5
Audi Q7
Mercedes-Benz GLE
Kia Sorento
Hyundai Santa Fe

Inne i Oslo gjorde vi även en riktigt märklig upptäckt. Gatorna var nästan helt tomma. De få bilister som fanns ute var oerhört respektfulla och ömsinta. Dessutom är Oslo som stad något bilvänligare än Stockholm. Gatorna är rakare och parkeringsmöjligheterna många (men dyra och trånga). Trevligt, tänkte jag, ända fram tills att vi kom fram till hotellets parkeringsgarage. Takhöjden på Touareg var precis tillräckligt låg för att komma in. Med andan i behåll såg vi den röda höjdmarkeringen dingla över oss genom det lyxigt långa panoramaglastaket. Efter att ha blivit rånade av betalautomaten på vägen ut blev vi dessutom skrämda från vettet. Dödavinkelvarnarna blixtrade till med så starkt att jag flög upp ur sätet, något som skedde två gånger till på vägen hem utan någon uppenbar anledning. Vad detta berodde på vet vi inte än idag, men ljuset var så starkt att det mycket väl hade kunnat orsaka en olycka.

Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer en ny Touareg att släppas till försäljning. Detta innebär att den nuvarande generationen sjunger på sin sista visa – och det märks. Tekniken är nämligen lika föråldrad som Uralbergen. Först och främst kan du glömma att koppla in din telefon via USB. Det finns nämligen inget sådant uttag. Bluetooth finns, men jag lyckades aldrig etablera en stadig anslutning (testat med iPhone, du som har bättre tålamod och/eller Android-telefon kanske lyckas bättre). Min räddning ifrån norsk kvalitetsradio blev det underliga USB-substitut som Volkswagen erbjuder mot en kostnad på 2200 kronor. Se till att inte tappa bort sladdarna bara – de är mycket korta och själva kontaktformatet går knappast att köpa från någon annan än Volkswagen.

När det kommer till själva infotainmentsystemet finns det tyvärr inte mycket gott att säga. Jag önskar att ja hade kunnat påstå att Touareg har åldrats lika bra på alla håll och kanter, men tyvärr är så inte fallet. Systemet är bitvis ologiskt, touchskärmen är segare än min mormors julknäck och upplösningen är lägre än en students matbudget. Halvvägs till Sverige kraschade systemet totalt (men återvände till liv efter några minuter). Navigationen lyckades inte uppfatta vår exakta position under ett par mil på den norska sidan av E18.

Bilens tekniska utbud står alltså under all kritik. Ett lyckligt undantag är den lilla formskurna skärmen som sitter mellan varv- och hastighetsmätaren. Denna är en av de bättre i sitt slag, nästan som en liten mini-variant av Audis fantastiska virtual cockpit.

Så, låt oss prata pris. I skrivande stund går den billigaste Touareg-modellen loss på 399 000 kronor. En motsvarande BMW eller Audi börjar på ungefär 600 000 kronor. Priset är alltså ofattbart fördelaktigt – Touareg är ett tvättäkta lyx-kap. Glöm inte bort att du får vad du betalar för bara, den som förväntar sig Audi-kvalitet kommer att bli besviken.

Efter att ha tillbringat ohälsosamt många timmar bakom ratten Volkswagens största och dyraste SUV kan jag konstatera att jag hellre hade gjort samma resa med en likvärdigt utrustad Audi A4 Avant, Volvo V90 eller BMW 3-serie Touring. Missförstå mig rätt – Touareg klarade biffen, men för pengarna finns det trevligare långfärdsvagnar. De komfort- och motorrelaterade bekvämligheterna finns där, men interiören och framförallt tekniken är inte tillräcklig för att göra bilkörningen till ren och skär njutning. I slutändan är dock Touareg en utomordentlig bil, och ett riktigt kap dessutom. Du som verkligen inte kan tänka dig att spendera en halv förmögenhet på en BMW X5 eller Audi Q7, och dessutom behöver en större SUV på grund av praktiska skäl, borde definitivt ta en närmare titt på Touareg. Andra människor skulle trivas bättre med en premiumkombi.

BETYG
Exteriör
8
Interiör
4
Körglädje
7
Valuta för pengarna
10
Relativ praktikalitet
9
Ha-begär
7
Relativ prestanda
7
Personlighet
6
Motorljud
9
Komfort
9
Redaktör, Porsche-entusiast och redaktionens IT-gud.