Test: Toyota Land Cruiser möter Atlasbergen – äventyr på riktigt

Toyota Land Cruiser har sedan 1951 varit synonym med robusthet, tillförlitlighet och framkomlighet. Vi lade i Högsta Växeln och begav oss till Marocko för att sätta den senaste generationen på prov.

Toyota Land Cruiser är den modell som funnits längst i Toyotas utbud och en av de mest långlivade bilarna i världen.

Över 10 miljoner exemplar har byggts och skickats ut i tjänst i mer än 170 länder – från djungler och öknar till arktiska tundror.

Filosofin är enkel: Land Cruiser ska kunna ta dig ända fram även när kartan tar slut och civilisationen är ett minne blott.

Bland dess målgrupp återfinns äventyrare, forskare, FN-personal och militärer, sådana som behöver det mest robusta marknaden kan erbjuda.

Toyota utvecklar Land Cruiser enligt den kompromisslösa principen kowashikiri, vilket innebär att bilen testas tills den går sönder – och därefter byggs ännu starkare.

Foto: Toyota

Nya Toyota Land Cruiser har ett tydligt familjeträd

Land Cruiser-familjeträdet kan delas upp i tre grenar – Station Wagon, Heavy Duty och Light Duty.

Det är i form av modeller som Toyota Land Cruiser 200, Toyota Land Cruiser 70 och alltså nya Toyota Land Cruiser 250.

Sedan 2008 har endast Light Duty-varianterna saluförts i Sverige och kallas helt enkelt för Toyota Land Cruiser, medan den på många andra marknader kallas för Prado.

Land Cruiser 250 är alltså den ”lilla” Land Cruisern och ersätter 150.

Likt konkurrenter i stil med Mercedes G-klass, Land Rover Defender och Ford Bronco har även Toyota anammat ett mer retroinspirerat designspråk, något som gör bilen avsevärt mycket häftigare än föregångaren.

Den lyckas med konststycket att utstråla en oerhörd kompetens utan att vara osympatisk. I mångt och mycket rör det sig om en bil som få behöver men många vill ha.

Över berg och dal

Vår resa började i Ifrane, en stad med tydliga franska anor från 1951, alltså samma år som Land Cruiser först kom till världen.

Åsnor och hästar samsas med moderna bilar på vägar som skiftar från spegelblank asfalt till något som mest liknar månens yta.

Expedition Atlas – det officiella namnet på vårt äventyr – skulle ta oss genom ett lapptäcke av terräng: grusvägar, steniga klipphyllor och slingrande bergspass där ett enda felsteg kan vara bestämt förödande.

När man tänker på Marocko tänker man på sand, sand och åter sand. Faktum är att det är ett land med bestämt varierande topografi och klimat, något vi fick erfara när Toyota informerade om att temperaturen kunde vara kring nollan och att packa ordentligt.

Körningen utgick från vårt hotell i riktning söderut. Efter några kilometer byttes den förvånansvärt släta asfalten ut mot en grusväg som ledde rakt ut i spenaten. Äventyret kunde börja.

Får får får? Nej, får får lamm!

Till en början bestod terrängen av grova grusvägar och lervägar som snirklade sig genom landskapet. Titt som tätt passerade vi tältläger som lokala fåraherdar bodde i.

Stora fårskockar kantade landskapet och glada barn och lokalbor vinkade friskt vid vår framfart.

När vi började känna att vägen blev alltmer svårnavigerad möttes vi i stället av en Opel Mokka.

På vår rutt söderut hade vi ett kombinerat fika- och terrängskörningsstopp som Toyota hade anordnat.

Det rörde sig om ett stort tält på den marockanska stäppen där vi gavs möjlighet att köra längst ett terrängspår på plats.

I Europa erbjuds Land Cruiser enbart med en 2,8-liters dieselmotor på 204 hästkrafter och 500 newtonmeter, som driver alla fyra hjulen genom en ny åttastegad automatlåda.

Allt vridmoment finns tillgängligt mellan 1 600 och 2 800 varv och det krävs knappt något gaspådrag för att ta sig fram över det mesta.

Med det sagt upplevs inte dieselpjäsen som särskilt raffinerad och dess ljudbild är lantbrukskompatibel och inkräktar på premiumupplevelsen, inte minst med hänsyn till priset.

I terrängen med Toyota Land Cruiser

”Om en bil har en sådan här liten kontrollpanel, då vet man direkt att det är en äkta terrängbil”, anmärkte min kära kollega Andreas och pekade på de knappar som man finner i mittkonsolen.

Det handlar om knappar som styr både hög- och lågväxel, som kan låsa differentialerna, som kan koppla ur de främre krängningshämmarna vilket tillåter större fjädringsrörelser.

Samtliga knappar och reglage är rediga och känns väldigt robusta. Kvalitetskänslan är hög och det finns en genomgående diskret lyxkänsla.

Med Land Cruiser 250 har japanerna satsat stenhårt på att i hög grad använda sig av teknik för att göra eventuella expeditioner bortom asfalten så enkla som möjligt.

Bland bilens funktioner fann vi exempelvis en krypkörningsassistent för terrängbruk som används för att hålla en jämn hastighet vid terrängkörning och branta sluttningar.

En dans på rosor

Det finns även något som kallas Crawl Control som är som en farthållare för terrängkörning samt en särskild 360-graders kamera som gör att man kan se igenom bilen vilket gör exempelvis stenar lätta att undvika.

Dessutom visar den på bilens hjulvinklar och en rad andra relevanta terrängkörningsparametrar.

Samtliga system skulle vi alltså ges möjlighet att testa på den ovannämnda terrängbanan.

Vid varje ”station” stod det en instruktör som prompt informerade oss om vilka inställningar vi skulle använda oss av.

Summa summarum använder sig nya Land Cruiser av en myriad av hjälpsystem som alla är till för att göra terrängkörning så tillgängligt som möjligt, oberoende av hur kompetent man själv är.

Resultatet är en bil som kan ta sig fram lite varstans, oberoende av vad det är för klåpare som sitter bakom ratten.

Ut på egna äventyr

Efter att ha rastat nya Land Cruiser på Toyotas testbana fortsatte återigen vår färd söderut, men denna gång i egen regi.

Den marockanska vagnparken är ett virrvarr av nya bilar i de större samhällena medan landsbygden är belamrad med franskt motorhistoriskt ögongodis i form av Renault 4 och Peugeot 205.

I övrigt tar sig lokalbefolkningen fram med häst och vagn, åsna eller per pedes.

Vägnätet kryllar även av poliskontroller där man klarar sig bäst genom att le stort följt av att man vinkas förbi. Vi förenades än en gång med asfalten och slogs snabbt av Land Cruisers höga komfortnivå.

Terrängsulorna till trots är ljudnivån i kupén låg och fjädringen gör att bilen glider över alla ojämnheter.

Vi konstaterade snabbt att Land Cruiser är immun mot potthål, något det finns gott om i Marocko.

När asfalten förvandlades till grus förvandlades även de öppna landskapen mot skogspartier som var hemmahörande i Schwarzwald. Skillnaden var att träden var fyllda med apor, något som inte förekommer i Tyskland.

Varierande topografi

Därefter sprack skogen upp och fälten öppnade upp sig. Vägen blev allt smalare och grövre. Helt plötsligt svängde vi in på Marockos slätaste väg, i form av en med helt nylagd asfalt.

På vanliga vägar är nya Land Cruiser bekväm och ljudnivån i kupén är låg, terrängdäcken till trots.

Styrningen är på typiskt offroad-manér oerhört indirekt och död. Man får jobba en hel del med styrningen, inte minst när man dundrar fram på marockanska serpentinvägar.

Gasen i botten möts av mer snack än verkstad, något 0–100-tiden på 12 sekunder skvallrar om. Komfortnivån är hög och Land Cruiser går att köra ruskigt långt i.

Atlasbergen väntar

Därefter styrde vi skutan rakt upp i Atlasbergen och möttes av en miljö som påminde som en korsning mellan Grand Canyon och den afrikanska savannen. Den släta asfalten övergick snabbt till grus och därefter sten.

Efter ett tag började vi klättra på en stenig väg som endast var smal nog för en bil. På sidan av vägen fanns det stup som garanterade en säker död.

Vi lade i lågväxeln, som tillåter en maxhastighet på 90 km/h, och tog oss sakta men säkert uppåt likt en bergsget.

Oavsett hur stora stenar eller hur djupa hål man stöter på sväljer fjädringen ojämnheter med bravur.

Även när man tror att fjädringen kommer smälla till händer ingenting och Land Cruiser glider obesvärat över de flesta ojämnheter.

De mer civilt lämpade varianterna av Land Cruiser stoltserar inte bara med en oerhörd kompetens bortom asfaltens trygga barm, utan även med en otroligt hög komfortnivå.

Land Cruiser 250 rörde sig uppåt sakta men säkert och kändes lika understimulerad som Usain Bolt på ett skol-DM i friidrott.

Ju högre upp vi kom, desto bättre blev utsikten och spåret framför oss blev mer och mer utmanande. Topografin fortsatte att vara bestämt föränderlig och ett potpurri av hela världens landskap.

Även vid tillfällen där man tänker att bilen inte ska ta sig fram gör den det med bravur och Land Cruiser gör svåra vägar till enkla.

Toyota Land Cruiser är familjebilen för äventyraren

Nya Toyota Land Cruiser har ett recept som förfinats sedan 1951 och det märks tydligt. Modellen erbjuder samma sanslösa robusthet och höga komfortnivå men i ett paket som är mer tilltalande än någonsin.

Nya Land Cruiser 250 slår ett slag för bilens frihet och uppmanar sannerligen till äventyr. Direkt från fabrik, försedd med terrängdäck – precis som vår testbil – kan man styra skutan i valfri riktning och ta sig fram oavsett vad.

”Om du vill komma fram tar du en Land Rover, men vill du komma hem igen tar du en Land Cruiser”.

Så lyder devisen i många terrängkörningssammanhang och det är ett kvitto på Toyotas otroliga rykte inom segmentet.

Nya Toyota Land Cruiser 250 lever onekligen upp till detta och känns oerhört kompetent. Det är just hur lätt den tar sig fram och hur välbyggd den är som imponerar mest. Man känner sig nästintill odödlig och bilens robusta utstrålning genomsyrar även körupplevelsen.

I kombination med en hög dos praktikalitet, en häftig design och en gemytlig körupplevelse är det svårt att inte imponeras även om motorn lämnar en del att önska vad gäller raffinemang.

Marocko visade oss sin bästa sida och trots att det nordafrikanska landet ligger ett blott stenkast från den europeiska kontinenten bjuder det på otroligt äventyrs- och matupplevelser.

Expedition Atlas i kombination med Toyota Land Cruiser slår sannerligen ett slag för bilens frihet och det har aldrig varit så lätt att köra offroad. Frågan är bara vilken expedition vi ska ta oss an härnäst…

Test: Toyota Land Cruiser 200 tar sig an Tasmanien

Test: Toyota Land Cruiser 70

Test: Ineos Grenadier provkörd – när du vill köra jorden runt