Test: Mercedes-Benz E 300 de

Mercedes-Benz E 300 de 4MATIC (2021)
Motor: 2,0-liters, 4-cylindrig, diesel, 194 hästkrafter + elmotor på 122 hästkrafter. Systemeffekt 306 hästkrafter, 700 newtonmeter
Kraftöverföring: 9-stegad automat, fyrhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h:  5,9 sekunder
Toppfart: 250 km/h
Vikt: 2140 kg
Mått (längd/bredd/höjd): 4933/2065/1475 mm
Pris: 583 900 SEK
(testbil cirka 700 000 SEK)

E-klass är en beteckning vars rötter återfinns i den berömda Ponton-modellen från 1953 men som prick 40 år senare blev en egen modell.

Det är Mercedes bäst säljande modell genom alla tider och återfinns ofta som taxi- och diplomatbilar världen över. Man finner den i form av Afrika-Mercor i Marocko till Autobahn-taxibilar i Tyskland.

I Sverige används de också flitigt. Det är alltså inte särskilt svårt att hitta E-klasser som gått ett flertal varv runt Jorden.

Med en sådan rik historia och ett så imponerande CV borde alltså den senaste varianten, uppdaterade S213 för oss som är autistiskt lagda, vara en riktig fullträff. Eller? Låt oss lägga i Högsta Växeln och testa nya Mercedes-Benz E 300 de och ta reda på om så är fallet.

Kvalitetskänslan i Mercedes-Benz E 300 de är genomgående hög. För att bibehålla denna kvalitet över tid, är det viktigt med rätt bilvård. Faktorer som regelbunden service, rätt däckvård, och att hålla bilens yttre och inre rent spelar en stor roll. Läs mer om hur du bäst sköter din bil hos GörDetMedRW.

Utseendemässigt följer uppdaterade E-klass den röda tråden i släktträdet – designen är konservativ och elegant och med tanke på att E-klass är synonymt med taxi – särskilt i Stockholm – glider man obemärkt förbi. Likt sina tyska konkurrenter har Mercedes fallit för kopieringsmaskinstricket – märkets tre sedaner (C, E, S) ser ut som Tripp, Trapp, Trull rent designmässigt.

På insidan möts man av två enorma skärmar, en massa läder, och en hög kvalitetskänsla. Dessvärre har den analoga klockan plockats bort, ett inslag som bidrog till en mer klassisk känsla.

Infotainmentsystemet är hemskt komplicerat, särskilt med hänsyn till klientelet; det är knappast 20-åringar som köper en E-klass; man måste tillbringa en nämnvärd mängd tid med att leta rätt på diverse funktioner och systemet saknar intuition.

Andra E-klasser vi testat
Mercedes-Benz E 400
Mercedes-AMG E63 S Kombi

Vår testbil var en diesel-laddhybrid (en kombination lika ovanlig som unga bingospelare) i form av Mercedes-Benz E 300 de. De två sista bokstäverna står alltså inte för Deutschland utan för diesel och laddhybrid. På ren el kommer man knappt 4 mil.

Kombinationen av diesel och laddhybrid tycker jag känns förnuftig – man kan irra runt i stadskärnan på ren eldrift, men när det är dags att avverka några timmar på motorväg har man istället en dieselmotor som är lika snål som Ove Sundberg. Volvo erbjöd för några år sedan samma typ av drivlina, men i dagsläget är Mercedes ensamma på marknaden med det.

Systemeffekten hos E300de är 306 hästkrafter och hisnande 700 newtonmeter i vrid – den kombinerar förbränningsmotorn från storsäljaren E 220d med en ganska kraftig elmotor; på ren eldrift känns den kvick. När motorerna jobbar i symbios möts man av imponerande prestanda som egentligen gör sig bäst vid omkörningar snarare än när motorvägen byts ut mot landsväg.

Trots bilens vikt har Mercedes ändock lyckats väl med att dölja den och chassit känns mycket välkalibrerat. Vår testbil var en fyrhjulsdriven variant som hanterade vinterns antåg väl. I diesel-laddhybrid-utförande och särskilt i vår testbils konfiguration var komfort av högsta prioritet, något Mercedes är otroligt duktiga på.

En nackdel med laddhybridsaspekten hos Mercedes-Benz E300de är att batterierna är förvarade i bagageutrymmet vilket inkräktar rejält på praktikaliteten, ungefär en tredjedel av bagageutrymmet försvinner jämte en ordinarie E-klass-kombi. Jag tycker att det är absurt att det har ansetts vara den bästa lösningen.

Både BMW och Volvo har lösningar som gör att bagageutrymmet inte påverkas alls, frågan är varför inte Mercedes kan köra på samma strategi? Baksätet förblir enormt likt andra E-klasser och man bjuds på en enormt angenäm upplevelse, oavsett var i bilen man sitter.

Konkurrenter
Audi A6
BMW 5-serie
Volvo V90

Man brukar ofta tala om Audi, BMW, och Mercedes som den tyska trion som tävlar inom det så kallade e-segmentet. Nya Audi A6 är vi dock inte särskilt imponerade av. Nya 5-serien är dock uppe och slåss med E-klassen men dess approach är sportigare. När det kommer till V90 uppnår den inte riktigt samma känsla av exklusivitet.

E-klass fokuserar helhjärtat på komfort såvida man inte väljer någon av modellerna med AMG i beteckningen. Prismässigt framstår E300de som förhållandevis prisvärd. Med det sagt kostar den snäppet mindre än en BMW 530e Touring och nästan 60 000 mindre än Volvo V90 T8 men båda de har kompletta bagageutrymmen.

Nya Mercedes-Benz E300de är fullastad med positiva egenskaper men likt bagageutrymmet är inte allt felfritt; vad är syftet med att inkräkta på just det som gör en kombi ha-begärlig, praktikalitet? Prispåslaget jämte exempelvis E 220 d är över 100 loppor och för att det ska löna sig samt väga upp för det begränsade bagageutrymmet gäller det att man kör mycket på el.

Komfortnivån är svindlande hög och bilen är knäpptyst, även med dieselmotorn igång. Kvalitetskänslan är genomgående hög och medan infotainmentsystemet ser snyggt ut är det hopplöst komplicerat.

Som laddhybrid är den mästerlig och som kombi halvdan. E-klass som bil är enastående men med tanke på batteriernas placering är E300de inte det utförande jag hade rekommenderat om det är just kombiaspekten som lockar.