Test: Cadillac XT5

Cadillac XT5
Motor: 3,6-liters V6, 310 hästkrafter, 370 newtonmeter.
Kraftöverföring: 8-stegad automatlåda, fyrhjulsdrift.
Acceleration 0–100 km/h: 6,6 sekunder
Toppfart: 210 km/h
Vikt: 1866 kg
Mått (längd/bredd/höjd):
4813/1905/1676 mm
Pris: Ca 400 000 SEK
(Testbil ca 650 000 SEK)

En gång i tiden var en Cadillac den ultimata bilen att ha på garageuppfarten. Det är dock så att Jorden har snurrat ett flertal varv runt solen sedan dess. Trots det bibehåller märket andan av amerikansk lyx. Cadillac har högdragna ambitioner för Europa utan att vilja förlora kopplingen till sina rötter. Som en nödvändighet har de en mellanstor SUV i utbudet – XT5. Den måste ta sig an konkurrenter som Audi Q5, BMW X3 och Mercedes-Benz GLC. Frågan är om den har vad som krävs för att inte bara ta sig an de tyska konkurrenterna utan om den även kan ta steget vidare och framstå som attraktivt alternativ. Låt oss ta reda på det genom att lägga i Högsta Växeln och recensera Cadillac XT5.

Jag har haft gott om tid på mig att bilda mig en uppfattning om XT5:s utseende. Den är populär i Miami vilket innebär att jag ser den för jämnan. Jag skulle beskriva den som progressiv och annorlunda, något som kan tolkas som både positivt och negativt. Den framstår som en bit av USA och för sig själv med stolthet. I mina ögon är den lite för tegelstensliknande för att kallas för attraktiv, men den lyckas undvika de lite mer böljande linjer som tyskarna kommer med. Interiören är precis som man förväntar sig – en kaskad av trä, läder och komfortorienterade attribut. Både trät och lädret är äkta vilket pekar på att Cadillac har ansträngt sig.

När det kommer till köregenskaper framträder de stereotyper man ofta förknippar med amerikanska bilar. Den (valfria) fyrhjulsdriften skickar alla 310 hästkrafter till framhjulen om man inte väljer att alla fyra hjul ska vara drivande. Det fick mig att tänka på den sjätte generationen Cadillac Eldorado som också hade en kolossal motor som endast drev framhjulen. Det leder till tjutande däck och vridstyrning; dynamik verkar inte ha kommit på tal under utvecklingsprocessen.

Istället är det komfort som är XT5:s paradgren. Givetvis kommer den kommer att gunga dig till sömns som Cadillacs från förr men den försöker inte vara något den inte är. Den ska vara ett förnöjsamt transportmedel från A till B, inte en landsvägskung som sätter rekord. Det innebär med andra ord att den erbjuder förhållandevis oinspirerande körning som enligt mig vägs upp en gammeldags motor. XT5:an är dock hästlängder bättre än sin föregångare – SRX – och har en del europeiska inslag; tänk er en amerikansk Volvo XC60.

XT5:s trumfkort är rent ut sagt hur lugnande den är att köra. Den kommer inte att få dig att sukta efter nästa tur bakom ratten men tar sig an allt du kastar i dess väg med lätthet. Dessvärre är byggkvaliteten inte alltid på topp, motorn är äldre än den amerikanska konstitutionen och infotainmentsystemet är inte det bästa. Men precis som man förväntar sig av en amerikansk kärra erbjuder den valuta för pengarna (åtminstone i USA) trots att den hamnar farligt nära sina europeiska motsvarigheter i Europa.

Det går ingen nöd på utbudet på den europeiska marknaden men det innebär inte att det inte finns utrymme för Cadillac. Att sälja XT5 för vad den är lär vara nyckeln till framgång. Det största problemet är motorn – en 3,6-liters V6 som visserligen gynnar exklusiviteten men knappast tjänstebilsförarna. Det finns en 2-liters fyra som Cadillac erbjuder i Kina, den är mer eller mindre nödvändig att saluföra i Europa om volym är av intresse. Visserligen finns det inget amerikanskt med en liten motor eller som de säger själva: ”there’s no replacement for displacement.”

Cadillac XT5 hyllar kvintessensen av amerikanska bilar – komfort, lyx och en bristande väghållning. Cadillac måste vara aktsamma när de navigerar sig genom europeiska farvatten då européer inte är de mest lättövertalade när det gäller bilar. XT5:an lyckas hålla sig undan den fälla som är SUV-marknaden – den erbjuder ett mestadels unikt paket med ett tydligt mål: att ta sig an de mer sofistikerade tyskarna. Den stoltserar med att vara amerikansk och det är precis så det ska vara. Den har vad som krävs men frågan är om européer är tillräckligt uppmärksamma för att märka det.