EU-utskott öppnar för fler förbränningsbilar efter 2035

Förbränningsmotorn har fått nytt politiskt stöd i EU. Europaparlamentets miljöutskott har röstat för att sänka utsläppskravet för nya personbilar 2035 till 87,5 procent. Förslaget skulle ge större utrymme för bland annat laddhybrider, men flera beslut återstår innan reglerna kan ändras.

Med 48 röster för, 30 emot och två nedlagda antog miljöutskottet den 4 november sitt förslag till nya utsläppskrav för personbilar och lätta transportbilar.

Det är nästa steg efter uppgörelsen mellan tre stora partigrupper som vi tidigare rapporterat om.

För Europas biltillverkare skulle förändringen innebära större frihet att välja vilka drivlinor de säljer efter 2035. Men utskottets omröstning ändrar inte den lagstiftning som gäller i dag.

Från 100 till 87,5 procent

Enligt nuvarande regler ska koldioxidutsläppen från nya personbilar och lätta transportbilar minska med 100 procent från 2035, jämfört med EU referensnivå för 2021.

EU-kommissionen föreslog redan i december 2025 att kravet skulle sänkas till 90 procent, med kompensation för återstående utsläpp genom bland annat stål med lågt klimatavtryck och alternativa bränslen.

Miljöutskottet vill gå längre.

För personbilar från 2035Minskning av koldioxidutsläpp från avgasröret
Gällande regler100 procent
EU-kommissionens förslag90 procent
Miljöutskottets förslag87,5 procent

Utskottets modell innehåller också kompensation motsvarande ytterligare 7,5 procentenheter genom användning av stål med lågt klimatavtryck som tillverkas inom EU. Tillsammans ska det ge en nivå på 95 procent.

Det innebär att en del av tillverkarnas åtagande skulle kunna uppfyllas genom materialval i produktionen.

Större utrymme för laddhybrider

Ett lägre krav på utsläppsminskning skulle ge tillverkarna större möjlighet att fortsätta sälja bilar med förbränningsmotor. Laddhybrider och bilar med räckviddsförlängare är exempel på drivlinor som kan få en fortsatt roll.

Hur stor andel av försäljningen de skulle kunna stå för beror på bilarnas officiella utsläpp, försäljningsmixen och de slutliga reglerna.

Procentsatsen 87,5 beskriver alltså utsläppsminskningen. Den anger ingen bestämd fördelning mellan elbilar och förbränningsbilar.

Utskottet vill dessutom låta fordon som uteslutande drivs med vissa godkända förnybara och koldioxidsnåla bränslen räknas som nollutsläppsfordon inom regelverket. Det skulle ge ytterligare möjligheter för förbränningsmotorn, men med särskilda bränslekrav.

Små elbilar får extra tyngd

Förslaget innehåller samtidigt fördelar för elbilar som tillverkas inom EU.

En elbil som är högst 4,2 meter lång skulle kunna räknas som 1,4 bilar när tillverkarens genomsnittliga utsläpp beräknas. Särskilt energieffektiva elbilar skulle kunna räknas som 1,2 bilar.

Sådana så kallade superkrediter gör att varje kvalificerad elbil får större betydelse i utsläppsberäkningen. Det hjälper tillverkaren att klara sitt mål.

Även lätta transportbilar omfattas av lättnaderna. Utskottet föreslår en utsläppsminskning på 35 procent till 2030, jämfört med dagens beslutade 50 procent. För 2035 föreslås 80 procent i stället för 100 procent.

Parlamentet röstar i december

Förespråkarna beskriver förändringarna som ett sätt att ge Europas bilindustri större handlingsutrymme. Miljöorganisationen Transport & Environment varnar samtidigt för att lättnaderna kan styra investeringar bort från elektrifieringen och försvaga industrins konkurrenskraft mot Kina.

Bland medlemsländerna har Tyskland och Frankrike drivit på för mildare utsläppskrav. Länderna och parlamentet behöver dock komma överens om den slutliga utformningen.

Hela Europaparlamentet väntas rösta om sin förhandlingsposition i december. Därefter följer förhandlingar med medlemsländernas regeringar i ministerrådet.

För svenska bilköpare handlar frågan om vilka nya bilar som kan erbjudas efter 2035. Den befintliga bilparken omfattas inte av just detta utsläppsmål, och utskottets omröstning innebär ännu ingen ändring av gällande regler.