Test: Porsche 911 Carrera T provkörd: Om entusiasten får välja

Södra Tyskland är en kuperad oas av vägar som verkar vara designade med motorsport i åtanke. Inte undra på att det var just där Porsche-museet valde att fira in 911:s 60-årsjubileum.

I samband med detta bjöd de oss på en unik möjlighet att få köra ett gäng 911:or från museet för att på så vis illustrera den enorma utveckling som de senaste sex decennierna inneburit.

Näst på tur var en 911 av 992-generationen, och med den anländer vi till nutiden.

Nyaste barnet på gatan

Den senaste generationen 911, även känd som 992, lanserades till modellåret 2020 och växte därmed ytterligare ett snäpp på storleksskalan.

Nu var alla motorer turboladdade, oavsett modell, och Porsches designers hakade på den pågående trenden med ljusramp där bak, även här oavsett modell.

I takt med att 911 blivit större och fylld med mer teknik har den också oundvikligen blivit tyngre. Detta är något som 911 Carrera T ämnar råda bot på, och det var just en sådan som Porsche-museet gav oss nycklarna till.

GT3 Touring på diet

Carrera T kan beskrivas som lite av en lättvikts-GT3 Touring eller S/T. Här finns inget baksäte, mindre ljudisolering och en manuellt vevad växellåda, allt för att minimera vikt och därigenom förhoppningsvis maximera körglädje.

Fjädringen har också sänkts med 10 millimeter för väghållningens skull.

Och visst är detta en vansinnigt rolig bil att ratta. Den 7-växlade manuella lådan arbetar i perfekt harmoni med en kopplingspedal med så mycket känsla att man blir gråtfärdig (på ett bra sätt).

Detta kan vara en av de allra bästa manuella växellådorna på marknaden idag och den gör enormt mycket för körupplevelsen.

Och körupplevelsen är så vass att bilen borde komma med varningsskyltar så man inte skär sig. Den sänkta fjädringen är så styv att man kan ta sig an kurvor med i princip valfri hastighet. Det är så enkelt som att peka bilen i den riktning man vill åka och på något sätt löser den det.

Fjädringen gör att jag pendlar mellan eufori och förtvivlan. Eufori för hur bra bilen är på kurviga vägar och förtvivlan för hur vansinnigt frustrerande den är i mer vardaglig trafik på frostskadade vägar.

Och inte hjälper det att man inte bara blir tvungen att lyssna på det, förvisso välstämmiga, höga motorljudet utan även en väldig massa vägbuller.

Porsche 911 Carrera T för entusiasten

Just det här exemplaret av 911 Carrera T var specificerad med en lack som Porsche ironiskt nog kallar för pyton-grön. Och i kombination med de mattsvarta fälgarna så mådde jag faktiskt pyton när jag tittade på bilen.

Inte för att den på något sätt har fula linjer, men för att jag inte kan föreställa mig något annat än en fotbolls-huligan bakom ratten, något jag inte kan identifiera mig med ens om jag försökte.

Carrera T är det billigaste sättet att få en manuellt växlad ny 911. Likt alla 992:or har den en enastående bra körposition, solid kvalitetskänsla och finfin teknik.

Körupplevelsen i T-varianten är emellertid betydligt vassare än i exempelvis Carrera och Carrera S, på bekostnad av komforten.

Själv hade jag valt en mjukare, mer vardagskompatibel 911 men om du köper en sportbil bara för att köra bil sportigt så blir det inte mycket bättre än så här. v

Resan med Porsche-museet bestod inte bara av körning med 992 Carrera T utan även av 911 S 2.2 Targa, 911 SC Cabriolet, 993 Turbo S, 997 Targa 4S, och 991 Carrera S. Håll utkik efter dessa texter på Högsta Växeln, för de kan jag lova att ni inte vill missa.

Test: Porsche 911 S/T – när bilkörning är din hobby

Test: Porsche 911 Dakar – den ultimata frihetsmaskinen

Årets Högsta Växeln-bil 2023: Porsche 911