Hyndai Tucson 2,0 CRDi
Motor: 2,0-liters, 4-cylindrig, diesel, 185 hästkrafter, 400 newtonmeter
Kraftöverföring: 6-växlad automat, fyrhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 9,5 sekunder
Toppfart: 201 km/h
Vikt: 1826 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4475/1650/1850mm
Pris: 369 900 SEK (Testbil ca 376 300 SEK)

Vad letar just du efter när du ska införskaffa en ny bil? Vissa vill ha bra säkerhet och stora utrymmen. Andra söker efter sportiga egenskaper och tuff design. Det som är komplicerat är att kombinera så vitt skilda krav. Visst kan man köpa en Audi RS6 som erbjuder tillräckligt med plats för halva släkten samt prestanda nog för att göra dem alla magsjuka. Problemet är att utgifterna blir så stora att man antagligen måste sälja huset man bor i för att ha råd med inköpet, försäkringen samt driftskostnaderna. Den bästa och vanligaste lösningen på problemet är att ha fler än en bil ståendes på garageuppfarten. Hyundai Tucson är en crossover som försöker kombinera alla möjliga behov som finns hos den normala familjen men frågan är om den lyckas? Låt oss lägga i Högsta Växeln och recensera Hyundai Tucson.

Till att börja med vill jag ta upp hur Hyundai vill att gemene man ska uppfatta Tucson. De vill att man ska se Tucson som en premiumbil som klarar av allting. Den ska vara stilren nog för att inte sticka ut, men samtidigt snygg så att den attraherar moderna köpare. Den ska enligt Hyundai bjuda på en ”storslagen körupplevelse” och ha kraft nog för att aldrig kännas slö. Om man ignorerar det faktum att det är Tucson som beskrivs, kan man nästan tro att det är nya Mercedes-Benz E-klass som presenteras. Tucson är dock inte i närheten av kvaliteten som genomsyrar nya E-klass, men Hyundai har samtidigt lyckats ta ett stort kliv framåt i utvecklingen. Jämför exempelvis dagens modeller, med modellen Atos från år 2001.

Exteriören ser lika sportig ut som Usain Bolt och de svepande linjerna gör att det alltid ser ut som att man kör i 100 km/h, trots att man står stilla vid ett trafikljus. Proportionerna är välbalanserade och gör att bilen ser snygg ut från alla vinklar. Man skulle kunna beskriva Tucsons exteriör som prydlig. Den klassas som en crossover och har fyrhjulsdrift, men vill i själva verket egentligen inte smutsa ner sig.

Jag trotsade dock detta och begav mig till den delen av skogen där bilar sällan syns till. Det märktes snabbt att Tucson kände sig lika hemma i terrängen och leran, som svamparna jag for över. Fyrhjulsdriften kickade in redan innan jag förstod att däcken skulle tappa greppet och markfrigången var så hög att jag inte skulle märkt om jag körde över ett vildsvin under min resa mellan träden. De estetiskt inriktade fälgarna var dock inte till någon större hjälp, utan bevisade snarare att Tucson trivs bäst på stadig asfalt. Åter på vägen (med asfalt under däcken denna gång) ger Tucson intrycket av att den är väldigt sportig. Stötdämparna är relativt hårda och styrningen är direkt vilket gör att man aldrig får känslan av att man sitter i en stor bil. Dock bidrar de hårda dämparna och de gigantiska fälgarna till att komforten tar stryk. Bilen känns ofta stötig och många ojämnheter tas inte upp som man hade önskat, men den är ju trots allt ingen 7-serie.

Bilen jag lånade var utrustad till max. Detta är inte så konstigt eftersom det bara finns en utrustningsnivå till dieselmotorn med 185 hästkrafter, nämligen ”all-inclusive”. Trots avsaknaden av en ”head-up display” och massage i stolarna fanns det en hel del annat. Rattvärmare, sätesvärme både fram och bak, ventilation i framsätena, ett glastak så stort att hela stjärnhimlen syntes på natten, en bra GPS, backkamera med nästintill kristallklar upplösning, läder lite överallt, lättförståelig pekskärm, ett ljudsystem som uppmuntrar till icke-artistkvalificerad karaoke och nog med säkerhetssystem för att överleva en frontalkrock med en asteroid. Allt detta till ett pris som en vanlig Svensson faktiskt skulle klara av, utan att behöva gå i personlig konkurs.

Den främsta anledningen till att människor köper en SUV är för att få plats med familjen och alla inhandlade IKEA-möbler från helgshoppingen. Detta är en punkt där Tucson briljerar. Man får enkelt in barnvagnar, IKEA-möbler och packning eftersom bagageutrymmet känns som ett svart hål som aldrig upphör att sluka. Baksätet är dock inte lika stort som i en kombi. Det leder till att passagerarna i den bakre delen av bilen får strida om utrymmet som finns tillgängligt.

Att en crossover ska klara av precis allt betyder inte att den faktiskt gör det. Det märks på prestandadelen. Jag körde den starkaste motorn på 2,0-liter som trollade fram 185 hästkrafter. För er som inte har någon som helst uppfattning om vad hästkrafter innebär, kan jag meddela att 185 stycken är ungefär samma mängd som varenda ny kombi i hela Sverige har under huven. Låt oss säga att det kommer att vara tillräckligt för de flesta, men det kommer aldrig att göra Tucson till en raket på hjul. När man trycker gaspedalen i botten får man även dras med ett relativt högt dieselklatter. Som tur är, är ljudet som bortblåst i motorvägstempo, där bilen för övrigt är extremt behaglig och beter sig lika lugnt som vågorna längs stranden gör under en vindstilla sommarkväll.

Precis som VW Tiguan, försöker Tucson att vara allting samtidigt. Den utför de flesta uppgifterna mycket bra, men har inget område där den är stjärnan i gruppen. Tucson är en bil för de som inte riktigt bestämt sig för vad de vill ha. Den är en bil som är bäst på att vara lagom. Hyundai Tucson – den veliges vettigaste val.

Högsta Växeln-betyg
 

Exteriör: 8/10
Interiör: 8/10
Körglädje: 7/10
Valuta för pengarna: 8/10
Relativ praktikalitet: 9/10
Ha-begär: 6/10
Relativ prestanda: 7/10
Personlighet: 7/10
Motorljud: 6/10
Komfort: 6/10

Totalt: 72/100

Joel Sandberg
joel.sandberg@hogstavaxeln.com

Redaktör och B-fotograf. Näst yngst på redaktionen och bäst på att köra fel. Ring för hämtning vid Stockholms stadshus och jag hittas kort därefter strax utanför Västerås på väg åt fel håll. Har en speciell förkärlek till bilar med gedigen kvalitet.