Test: Honda Jazz är både rolig och snål

Segmentet för småbilar krymper likt en kashmirtröja i tvätten. Det finns emellertid vissa alternativ kvar, däribland populära Honda Jazz. Låt oss lägga i Högsta Växeln och recensera den uppdaterade modellen.

Jazz kännetecknas av sin enorma mängd praktikalitet – formatet till trots – vilket kombineras med orimligt mycket körglädje.

Vi har tidigare provkört den nuvarande generationen men nu har det blivit dags för en uppdatering, varför en ny testkörning stod på agendan.

Många bäckar små

Listan på uppdateringar för den uppdaterade varianten av Honda Jazz bjuder på lika upphetsande läsning som en sjörapport från 1962.

Små uppdateringar är emellertid ett positivt tecken, då det i många fall innebär att man fick till det rätt från början. Eller så är det en fråga om att ingen bryr sig.

Med det sagt planerar tillverkare oftast in vad faceliften ska bjuda på när de väl kommer.

I fallet Jazz rör det sig om en uppdaterad grill, nya LED-lampor, nya fälgar, en uppdaterad interiör, och en omkalibrerad växellåda.

Det går numera även att få Jazz med dragkrok, vilket innebär en dragvikt på upp till 500 kilogram.

Kul på fyra hjul

Honda Jazz ingår i kategorin ”bara en bil” vilket är exakt det kunderna efterfrågar.

Faktum är att de flesta ser bilen som ett transportdon, men det betyder inte att bilar av den typen måste vara rullande sömnpiller.

Lyckligtvis utmärker sig Honda Jazz i det hänseendet. Drivlinan består av en  elmotor, och 1,5-liters motor på 122 hästkrafter som går ner i backen via en CVT-låda.

Gasen i botten möts därför av det man hade kallat för ett ”jäkla liv” men det är heller inte riktigt på den manér som Jazz bör framföras.

Det är snarare en fråga om att skynda långsamt, vilket i sin tur framhäver Jazz främsta egenskaper – körglädje och snålhet.

Styrningen är direkt, chassit är välbalanserat, och bilen svarar snabbt på minsta input.

Jazz är en genuint rolig bil att köra samtidigt som dess förbrukning – vi snittade 0,44 liter per mil under vår inspirerande vecka – är bestämt sympatisk.

Test: Toyota Yaris Hybrid

Škoda Fabia provkörd i Polen

Caterham 170R provkörd

Praktisk som få

Designmässigt är Jazz väldigt hög. Det talar för dess praktiska egenskaper – interiören är oerhört rymlig och huvudutrymmet både fram och bak är imponerande.

Baksätet går även att fälla upp, vilket förvandlar Jazz till en automobil packåsna.

Infotainmentsystemet är inte det snyggaste, men fungerar, och de olika körlägena är fullkomligt onödiga.

Baksätet är rymligt och kan med lätthet husera en 184 centimeter lång motorjournalist.

Trots bilens kompakta dimensioner erbjuder Jazz en enorm rymd, vilket tveklöst är en av dess paradgrenar. Det är även en fråga om hur väl utrymmet disponeras, ett område där Jazz framstår som ytterst välpaketerad.

För de som kräver ett bättre insteg finns även Honda Jazz Crosstar.

Känns större än vad den är

Honda Jazz effektiva användning av utrymme bidrar till dess storbilskänsla. Det är även något som märks av i upplevelsen bakom ratten – ljudnivån i kupén är låg även upp i rimliga motorvägshastigheter.

Att köra långt i Honda Jazz är verkligen inga bekymmer, något som inte är givet för en småbil. I staden gör dess kompakta mått att fickparkeringar görs med lätthet, samtidigt som den är genuint kul att irra omkring i.

Det känns som att allt med Honda Jazz är genomtänkt och att japanerna gjort sitt yttersta för att kombinera vett med en dos körglädje.

Honda Jazz kryddar till vardagen

Honda Jazz visar att tillverkare kan kombinera något oerhört rationellt och genomtänkt med en dos körglädje.

Bara för att något är vettigt behöver det inte vara tråkigt. Honda Jazz är enormt praktisk, billig att leva med, och trots dess kompakta mått passar den lika bra på långtur som i staden. Hybriddrivlinan bidrar även till en låg förbrukning.

I havet av långrandiga bilar kombinerar Jazz en skojfrisk utstrålning med imponerande praktiska gebit. Om man är på jakt efter ”bara en bil” är Honda Jazz väl värd en extra titt.