Test: Ford Mondeo

Ford Mondeo ST-Line AWD
Motor: 2-liter, fyra cylidrar, 180 hästkrafter, 400 newtonmeter
Kraftöverföring: 6-stegad automatlåda, fyrhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 9,5 sekunder
Toppfart: 216 km/h
Vikt: 1703 kg
Mått (längd/bredd/höjd):
4974/2121/1501 mm
Pris: 355 100 SEK
(Testbil cirka 415 000 SEK)

Det finns familjer som åker till Åre, har en labrador och bor i villa; dessa kör oftast  Volvo. Det finns även familjer som åker till Alperna, har en flock med jakthundar och bor på en herrgård: då kör man istället Bentley. De flesta bilar och bilmärken förknippar man ofta med en stereotyp men Ford är ett sådant märke har mer av ett tvetydigt rykte.

I USA tänker man genast på muskelbilar och pickuper och folk som kopulerar  med sina syskon. Men i Sverige tänker man på allt ifrån Ford GT till Ford KA+ – de har en palett som är mer färgglad än Picassos ateljé. Därför är det så svårt för mig att förstå vilka det är som köper en Ford Mondeo kombi – istället för att bara köpa en Volkswagen. Låt oss ta reda på det genom att lägga i Högsta Växeln och recensera Ford Mondeo.

Vi har sagt det förr men säger det igen – det går inte att undgå att tänka på Aston Martin så fort man ser grillen på en Mondeo. Bilen ser riktigt bra ut och i ST-Line-utförande (som vår testbil) är den minst sagt värd att beskåda. Interiören är dock inte riktigt lika frän – ett infotainmentsystem som inte tål kyla i kombination med mycket plast och en avsaknad av exklusiva material gör bilens ålder uppenbar. Faktum är att den såldes i hela två år på den amerikanska marknaden som Ford Fusion innan den officiellt kom till Europa. Det är främst där som Mondeon ligger i lä jämte bilar som Volkswagen Passat och Mazda 6.

Även om den liknar en Aston Martin-kombi var vår Ford Mondeo kombi så långt ifrån en man kan komma. Trots att motorn – en 2-liters historia på 180 diesel-hästkrafter – må  vara synonym med melatonin känns den pigg, är tyst och går lika jämnt och snålt som en luffare som försöker spara på sina sulor.

Chassit är bra och bilen känns tämligen stram, man tänker aldrig att man kör runt i en amerikansk bil och rent dynamiskt matchar den mer eller mindre sina europeiska motsvarigheter. ST-Line-utförandet är mestadels kosmetiskt men inkluderar även sportfjädring. Det är lite som att klä Göran Persson i tights – det gör inte honom till en atlet.

Det som Ford Mondeo lockar med är att vara bekväm, dricka lite soppa och med hjälp av fyrhjulsdriften ta sig an det mesta utan problem. Problemet är att en Volkswagen Passat i samma utförande har exakt samma grundpris och det är en bättre bil hur man än vrider och vänder på det – Passaten är bekvämare, tystare och snabbare. Att Mondeon snart är 6 år gammal är naturligtvis inte heller någon fördel.

Kort och gott gör ST-Line en redan vacker bil ännu vackrare. Mondeo är ett irrationellt val rent objektivt men den är en väldigt lätt bil att tycka om; personligen föredrar jag den framför många konkurrenter. Den är absolut inte en dålig bil men bland sina konkurrenter når den inte hela vägen fram. Insidan räknas ju trots allt också.