Volvo V90 Cross Country Plus D4 AWD
Motor: 2,0-liter, 4-cyl, turboladdad diesel, 190 hästkrafter, 400 newtonmeter
Kraftöverföring: 8-stegad automatlåda, fyrhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 8,8 sekunder
Toppfart: 210 km/h
Vikt: 1954 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4939/ 1543 /1879 mm
Pris: 378 000 SEK (Testbil ca 509 000 SEK, se testbilens specifikation här)

Funktionella syntetkläder, inplastade ostsmörgåsar och Volvo XC70. Så har nidbilden av en svensk friluftsfamilj sett ut de senaste tusen åren. Hög tid att ändra på det? Det tyckte iallafall Volvo, som slopade såväl XC som 70 i samband med lansering av nya V90 Cross Country – en skogsmulle-fierad version av den blivande garageuppfartsprydnaden hos alla skogsälskare. Hur bra gör sig Volvos nya tilltag i Cross Country-format? Låt oss lägga i Högsta Växeln och undersöka den saken.

Skillnaden mot en vanlig V90 är inte enorm. Fjädringen är mjukare, markfrigången högre och prislappen större. Med dieselfyra på 190 hästkrafter, fyrhjulsdrift och automatlåda blir Cross Country (hädanefter bara CC) lite drygt 20 000 spänn dyrare än en likvärdigt utrustad V90. Det högre priset är lika rimligt som den mellanmjölk Volvos kunder ofta lägger i sin kundvagn – här får man gott om valuta för pengarna. En likvärdig Audi A6 allroad (som förvisso får fler hästar i sitt 6-cylindriga stall) är betydligt mycket dyrare.

Det är i skog och terräng som CC ska imponera, och visst gör den det. Testbilen (som saknade luftfjädring på bakaxeln) klarade av alla utmaningar den ställdes inför. Lera, lättare terräng och grusvägar käkar Volvon till frukost, lunch och middag. Den högre markfrigången inger självförtroende i såväl snårig natur som trottoartät stadsmiljö, och den inkopplingsbara fyrhjulsdriften ser sig aldrig besegrad. Visan låter dock som den brukar med bilar som denna – riktigt stora utmaningar ska man inte ge sig på. Du som planerar att köra rakt ut i sjumilaskogen bör satsa på något tuffare, typ en Geländewagen eller Land Cruiser.

Det är dock med andakt som man viker av från asfalten och ger sig i okänt territorium. Det vore nämligen en dödssynd att skada den underbart vackra exteriören. Bilen är oerhört snygg med sina distinkta vinklar och linjer, långa motorhuv och smaskiga proportioner. Synnerligen bra blir det med stora fälgar, först då blir CC en riktigt tuff skogskombi. Stora fälgar är för övrigt något som Volvo har blivit extremt duktiga på de senaste åren, och CC är inget undantag. Som tillval finns ett par (förvisso svindyra) fälgar som potentiellt kan vara de snyggaste på marknaden just nu, alla kategorier. Med denna hyllning i åtanke bör det dock nämnas att CC inte är lika snygg som vanliga V90. Sorry Volvo, men råsnygga V90 är helt enkelt svår att överträffa, och skogsmullefieringen passar inte riktigt bilens annars så eleganta karisma.

Se även:
Volkswagen Passat Alltrack
Audi A6 Allroad
Skoda Octavia Scout
Volvo V90 D5
Volvo S90 D4

CC är en milslukare av rang. Den mjukare fjädring ger god komfort, om än inte riktigt perfekt. Det finns gott om inställningar och infotainmentsystem att pilla med för att inte bli uttråkad, och ljudsystemet är fenomenalt för att vara standardutrustning (ett dyrare system kan prioriteras bort till fördel för större fälgar). Sätena är superkomfortabla för en herre av min storlek, förvaringsutrymmen finns det fler än i ett Ikea-kök och halv-autopilot är standard på alla utrustningsnivåer. Komforten är alltså ruskigt hög, men inte riktigt på Audi-nivå än. Nej, Volvo har lyckats väldigt bra, men den skogsanpassade A4 allroad jag testade i höstas var bekvämare att färdas långt i. Kanske blir läget annorlunda med luftfjädring, men det återstår att se tills vi testat en bil med sådan.

Under motorhuven på testbilen hittar vi instegsalternativet – en dieselfyra på 190 kusar och 400 newtonmeter, kopplad till en 8-stegad automatlåda (lådan är ett tillval som starkt rekommenderas). Om man tittar på vägarna idag är var och varannan bil i denna klass utrustad med precis just den kombinationen, och det finns en väldigt bra anledning till det. Den är nämligen fenomenalt rimlig sett ur ett vardagsperspektiv, om än skittråkig. En mer utförlig beskrivning av denna drivlina kommer du att kunna läsa på hemsidan inom kort, då fastskruvad i en vanlig V90. I framtiden kan vi förvänta oss ett D3-alternativ, kanske med drivning endast på framhjulen (till alla snåljåpars förtjusning).

Om du är på jakt efter en sportig kombi har du inte hittat rätt. Vanliga V90 är inte det mest underhållande alternativet, och CC är ännu värre. Bilen må vara bekväm, lyxig och praktisk – men helt död att köra. Chassit har en tendens att understyra, styrningen är varken direkt eller precis och motorljudet är bara klattrigt. Jag gillar dock att Volvo har prioriterat bort sportigheten till fördel för komforten, även om framför allt styrning hade kunnat vara bättre.

Den som följer trender lika slaviskt som Janne Josefsson följer skandaler kommer att köpa en SUV istället för V90 CC – och jag tycker att det är synd. Genom att ha lyckats behålla de familjevänliga egenskaperna i en modern tappning, plus en rejäl dos välbehövlig lyx, har Volvo definitivt lyckats följa upp den succé som XC70 var. Lyckligtvis visar försäljningsstatistiken att många svenskar tycks prioritera svensk-tillverkat över trend, och jag kan glatt konstatera att alla ni som beställt en CC kommer att vara mycket nöjda med ert köp.

BETYG
Exteriör
9
Interiör
10
Körglädje
4
Valuta för pengarna
9
Relativ praktikalitet
9
Ha-begär
7
Relativ prestanda
5
Personlighet
9
Motorljud
5
Komfort
9
Redaktör, Porsche-entusiast och redaktionens IT-gud.