Forskaren ifrågasätter hälsotester för äldre förare

Äldre bilförare ska bedömas efter sin hälsa och förmåga, menar forskaren Marie Skyving. Hon ifrågasätter nyttan av generella hälsotester som utlöses av en viss födelsedag. Samtidigt visar hennes forskning att sjukdomar måste tas på allvar.

Födelsedatumet är lätt att hitta på körkortet. Hur väl innehavaren klarar en komplicerad trafiksituation kräver mer än en titt på plastbiten.

Det är en central poäng när Transportstyrelsen den 12 november presenterar forskning av Marie Skyving, analytiker vid myndigheten och nyligen disputerad vid Karolinska institutet.

– Hög ålder i sig gör dig inte automatiskt till en sämre förare, säger hon i myndighetens presentation.

Avhandlingen bygger på fyra nationella studier om trafikolyckor och hälsotillstånd som kan påverka körförmågan. Skyving ifrågasätter om allmänna hälsokontroller för äldre ger tillräcklig trafiksäkerhetsnytta för att motivera kostnaderna och konsekvenserna för människors självständighet.

Skörare kropp är inte samma sak som sämre körning

En viktig skillnad gäller risken att råka ut för en olycka och risken att dö eller skadas svårt när den väl inträffar.

Äldre människor är mer sårbara för skador. Deras överrepresentation i dödsolyckor kan därför inte utan vidare användas som bevis för att de oftare orsakar olyckor.

Det gör valet av mått avgörande. En sammanställning av omkomna förare svarar på andra frågor än en undersökning av olyckor i förhållande till antalet körda mil. Att blanda ihop dem kan ge en missvisande bild av vem som utgör en risk i trafiken.

Studien omfattade förare från 50 år

I en av studierna granskades 762 dödsfall bland personbilsförare som var minst 50 år. Materialet kom från svenska djupstudier av dödsolyckor under åren 2010–2019.

En utlösande faktor kunde identifieras i 709 fall. Av dessa kopplades 49 procent till förarens egen manöver eller olämpliga beteende och 29 procent till akut sjukdom, främst hjärt-kärlsjukdom.

Återstående fall hade andra klassificerade orsaker. Procentsiffrorna gäller alltså de 709 klassificerade fallen, inte alla äldre förare eller alla trafikolyckor. Gruppen omfattar dessutom medelålders människor och kan inte beskrivas som enbart pensionärer.

Hälsan behöver fortfarande bedömas

En annan studie jämförde 13 701 förare från 65 års ålder som varit inblandade i personskadeolyckor med 26 525 kontrollpersoner. Forskarna undersökte samband mellan olika sjukdomsgrupper och olycksinblandning.

Resultaten pekar på att medicinska tillstånd kan ha betydelse. De ger däremot inget frikort åt alla äldre, och registerstudierna är heller inget direkt försök där ett visst hälsotest har prövats mot en kontrollgrupp.

Forskarens kritik handlar om att använda ålder som ett alltför grovt urval för kontroller. Den innebär inte att individuella medicinska bedömningar saknar värde.

Det här gäller för svenska körkort

Sverige har redan i dag inga generella medicinska kontroller från en viss ålder för lägre körkortsbehörigheter, där vanligt B-körkort ingår. Forskningspresentationen innebär ingen regeländring.

De medicinska kraven gäller däremot oavsett födelseår. Sjukdom kan leda till återkallat körkort eller krav på återkommande läkarintyg. Även läkemedel kan påverka exempelvis uppmärksamhet och reaktionsförmåga.

För närstående som märker förändringar i en förares beteende rekommenderar Transportstyrelsen att ta upp oron med läkare. Det ger möjlighet att bedöma problemen och planera för eventuella förändringar.

Födelsedagen i sig räcker alltså inte som omdöme. Det avgörande är vad föraren faktiskt klarar bakom ratten.