A-traktor utan filter gav 5 900 gånger fler partiklar

När partikelfiltret togs bort från en dieseldriven Volvo V70 ökade antalet avgaspartiklar upp till 5 900 gånger. Men VTI:s nya studie innehåller också ett besked som lätt försvinner bakom jättesiffran: med avgasreningen kvar gav ombyggnaden till A-traktor ingen tydlig utsläppsförändring.

En LGF-skylt på bakluckan säger ganska lite om vad som kommer ur avgasröret. Vad som sitter kvar under bilen är desto mer intressant.

Det framgår av en ny undersökning från VTI och IVL Svenska Miljöinstitutet. Forskarna har dels mätt avgaser från två Volvo V70, dels undersökt avgasreningen vid besiktning av 868 A-traktorer.

De båda delarna svarar på olika frågor. Avgasmätningarna visar vad som händer när reningen ändras på testbilarna. Besiktningarna ger en bild av vilken utrustning som finns kvar på de undersökta fordonen.

Partikelfiltret gjorde enorm skillnad

Det mest dramatiska resultatet kom från dieselbilen. Utan partikelfilter ökade partikelantalet mellan cirka 3 800 och 5 900 gånger jämfört med när filtret satt kvar.

Här är ordvalet viktigt. Siffran gäller antalet partiklar i avgaserna, och kan inte användas som en multiplikator för bilens samlade miljöpåverkan. Den säger exempelvis inget om en motsvarande ökning av koldioxidutsläppen.

Den ska heller inte läsas som att varje A-traktor motsvarar 5 900 vanliga bilar. Jämförelsen gäller en viss testbil med respektive utan rening.

Partiklar från avgaser är dessutom en annan utsläppskälla än det bromsdamm som vi nyligen skrev om i genomgången av de nya Euro 7-kraven på bilarnas bromsar.

Två testbilar – 868 besiktade A-traktorer

Med avgasreningen intakt gav själva ombyggnaden från personbil till A-traktor inga tydliga utsläppsförändringar i försöken.

Det gör skillnaden mellan en ombyggd bil och en bil med bortplockad rening central. Att behandla dem som samma sak leder fel redan från början.

Besiktningsdelen visade samtidigt att många av de undersökta A-traktorerna hade reningen kvar. Forskarna betonar dock att vissa komponenter är svåra att bedöma visuellt.

De 868 fordonen genomgick alltså inte samma detaljerade avgastester som de två Volvobilarna. Underlaget ger ingen grund för att tilldela hela Sveriges A-traktorpark dieselbilens högsta mätvärde.

Precis som i den senaste besiktningsrapporten där Volvo hamnade i topp behöver man läsa vad som faktiskt har undersökts innan siffrorna får bli ett allmänt betyg.

Reningen förtjänar mer uppmärksamhet

Projektets besiktningskontroller har enligt IVL:s beskrivning genomförts vid utvalda stationer och med fordonsägarens godkännande. Ett stort antal kontroller ska därför inte automatiskt likställas med ett slumpmässigt urval av landets alla A-traktorer.

För den som bygger eller köper en A-traktor finns ändå en tydlig praktisk lärdom: ta reda på vad som har hänt med avgasreningen. Lägg den frågan bredvid funderingarna på skick, servicehistorik och hur ombyggnaden har utförts.

En välpolerad kaross och en prydligt monterad LGF-skylt besvarar den inte.