Test: Ford Mustang 55th Anniversary Edition

Ford Mustang 55th Anniversary Edition (2020)
Motor: 5,0-liters V8, bensin, 450 hästkrafter, 529 newtonmeter
Kraftöverföring: 6-växlad manuell, bakhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 4,6 sekunder
Toppfart: 250 km/h
Vikt: 1 743 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4794/1381/2080mm
Pris: Från 497 000 SEK (motsvarande 55th-version ca 543 000 SEK)

Det hela började i september år 1964, då Ford Mustang visades upp för första gången inför modellår 1965. Sedan dess har Ford, oljekriser och miljöbekymmer till trots, år efter år spottat ur sig exemplar av denna ikon för frihet och bensindoft. Den illgröna testbilen ni ser på bilderna är en specialmodell för att fira just detta, att Ford Mustang i och med förra året (då den här bilen av uppenbara skäl inte inregistrerades) har funnits i hela 55 år. Glöm elstadsjeepen Mach-E för ett ögonblick; den otämjda Mustangen lever ännu, om än under hot som heter duga. För att ta reda på om den här vildhästen borde fridlysas har det blivit dags att lägga i Högsta Växeln och testa Ford Mustang 55th Anniversary Edition!

Vad menar jag med att Mustangen är hotad? Till skillnad från Mach-E är den här jubileumsmodellen utrustad med en V8 à 450 hästkrafter och 539 newtonmeter, som skickas till bakhjulen via en sexväxlad manuell låda. Nämnda siffror uppnås förresten utan hjälp av turbo- eller kompressormatning. Mustang utgör numera det enda alternativet för V8-torskar som vill åt kombinationen av en handrodd låda och sugmotor. Kan man tänka sig automatlåda (och att skiljas från minst en miljon spänn) finns ett annat alternativ i form av Lexus LC 500.

Hur kommer det sig att det är så? Jo, även om denna kombination ger upphov till ohämmat motorljud och linjär kraftleverans, är konsumenter i dag betydligt mer oroliga över utsläpp. Sådana är en femlitersmotor av förevarande slag exceptionellt duktig på att producera. Om man upplever det som hopplöst att argumentera för att bensin bara är återvunna dinosaurier, är det bara att erkänna att det gröna med den här bilen upphör vid lacken.

Utöver exteriörkulören känns jubileumsmodellen igen på att den har fartränder på huven och sidokjolarna, svart tak och särskilda fälgar. Interiört skiljer den sig också från en vanlig GT. Instrumentpanelen är täckt i sportig kolfiber. Utrustningsmässigt skiljer sig testbilen framför allt åt genom att ha ventilerade säten.

Annars är allt som vanligt, men varför ändra på ett vinnande koncept? Om man bortser från det där med klimatet, alltså. För mig är det lite halvsvårt att hitta rätt sittposition – antingen är jag för långt från ratten eller så kan jag inte manövrera kopplingen utan att först ägna tio minuter åt uppvärmning – men det är sådant man måste kunna leva med om man vill ha ett riktigt jänkarjärn. Inom genren amerikansk muskelbil är Mustang faktiskt ett förvånansvärt civiliserat och användbart alternativ.

Är då den här specialversionen något att ha jämte en vanlig Mustang GT? Det är lite av en ickefråga, eftersom den inte riktigt finns att köpa. Huruvida den är värd att leta rätt på hos bilhandlarna lär endast bero på om man vill ha sin Mustang i en färg som får motorljudet att framstå som lågmält – ventilerade säten kostar ingen förmögenhet att lägga till i en vanlig Mustang.

Vill man ha en Mustang för att den får en att känna sig som Steve McQueen och att den är den sista av sitt slag skulle jag satsa på ersättaren till Mustang Bullitt: nya Mustang Mach 1. Och just det, det här med att leka Steve McQueen är inget man kan göra med hjälp av en Mach-E, så en fridlysning av den gamla V8:an kanske vore på sin plats.

Bygg din egen Ford Mustang här!