Test: Mercedes 300 SE – vi kör Ewy Rosqvists ikoniska rallybil

När man tänker S-klass tänker man komfort, direktörsbil och Autobahn. Inte dammiga grusvägar i Sydamerika. Men 1962 skrev Ewy Rosqvist historia när hon vann Gran Premio de Argentina i en Mercedes-Benz 220 SE.

1963 uppgraderade vår kära rallydrottning till en 300 SE och det är den bilen jag nu fått provköra.

Tyvärr ägde provkörningen inte rum i Argentina utan i Miami, en plats där många av stadens invånare tror att Ford Model T var världens första bil.

Bilen i fråga, en blå-vit rallybil i form av en Mercedes-Benz 300 SE, alltså generation W112, är inte vilken bil som helst, utan den pjäs som vår kära rallydrottning, Ewy Rosqvist, rattade.

Som enda svensk på plats tyckte tyskarna att det föll sig naturligt att just jag skulle få köra den enda bilen på plats med svensk historia.

Nyp mig i armen

Snabbspola tillbaka till min tid bakom ratten på rallybilen. Jag befinner mig alltså i Miami för ModaMiami, RM Sotheby’s svar på evenemang i stil med The Aurora, Concorso d’Eleganza Villa d’Este och Pebble Beach Concours d’Elegance.

Jag ska precis delta på Moda Classic, en körtur från The Biltmore Hotel i Coral Gables till NASCAR-banan Homestead-Miami Speedway.

Mercedes närvaro under ModaMiami är påtaglig och tyskarna har valt att fira 140 år av innovation, ett genomgående tema för 2026 för tyskarna.

De fem milen mellan hotellet och banan ska ske med poliseskort. På något vänster sitter jag i bilen längst fram, bakom en läderbeklädd amerikansk polis på en Harley Davidson-motorcykel.

Min tidigare erfarenhet av just S-klasser från denna era kan härledas till en körning från Comosjön till Stuttgart i en 250 SE från 1971, det sista modellåret för ”Fenmercan”.  

Ewy Rosqvists kärra är helt nyrenoverad av Mercedes-Benz Classic Center i Long Beach, Kalifornien och är i bättre skick än ny.

Under huven ruvar en 3-liter stor rak sexa på 170 hästkrafter som driver bakhjulen. Växellådan är en fyrväxlad manuell historia med enormt korta slag.

E:et i beteckningen står för insprutning så det är ingen förgasare man behöver ta i beaktning.

Körningen inleds i förhållandevis sakta mak, i drygt 50 knyck, och plötsligt leder jag ett femtiotal andra bilar i en kortare kortege som lamslår hela Miami.

Till vårt förfogande har vi drygt 20 polismotorcyklar som dundrar fram i rask takt för att stänga av alla sidovägar.

Min enda uppgift är att ta rygg på ovannämnda polismotorcykel som då och då gormar instruktioner till mig genom fönstret. Samtidigt möts jag av blickar från förundrade bilister vars jobbpendling blivit något mer utdragen än väntat.

Inte S som i sportig

Stolarna är av skaltypen och är enormt välstoppade och således riktigt bekväma. Fjädringen är även den riktigt mjuk och det enda som egentligen skvallrar om att denna 300 SE är race-preppad är siffran på sidan, skalstolarn och en varvtalsräknare men i övrigt är den precis som vilken S-klass som helst att ratta.

Den enorma ratten och mjuka fjädringen innebar att det kändes mer som att man gungade fram snarare än attackerade vägen framför sig.

På vägen mot Homestead är den mest dynamiska körningen jag får erfara enstaka rondeller och svängar.

Då och då lät jag även polismotorcykeln dra ifrån för att sedan kunna mosa gaspedalen och låta den raka sexan varva ur.

Motorn svarar villigt. Inte explosivt, men linjärt och självsäkert. Det är lätt att förstå hur den här typen av bil kunde vinna långlopp och den robusthet som 60-talets Mercedes utstrålar genomsyrar hela upplevelsen bakom ratten.

Rally på en NASCAR-bana

Homestead-Miami Speedway är en oval på 2,4 kilometer där NASCAR-finalen varje år avgörs.

Bland de andra bilarna finns en armada av bilar från Mercedes samling, däribland en Mercedes-Benz 190 E 2.5–16 Evolution II och en Mercedes-Benz CLK 63 Black Series.

De drygt femtio bilarna delas upp i två grupper och vi får köra 10 varv. När jag ser att ledbilen är en Chevrolet Equinox folierad i turkost och rosa sänker jag förväntningarna på upplevelsen. Men ack så fel jag har.

Jag hamnar bakom en sprillans ny Ford Mustang GTD, den mest extrema versionen av Mustang som med sin fem-liters V8 på 800 hästkrafter inte saluförs på den europeiska marknaden.

Kurvorna lutar upp till 20 grader och jag fick sannerligen möjlighet att testa på bilens mer atletiska färdigheter. Att bränna runt en tvättäkta NASCAR-bana i en flaggskepps-Mercedes från 60-talet var en kontrast som heter duga. 

Temperaturen närmar sig 35 grader men den 300 SE jag rattar håller temperaturen lika väl som en luftkonditionering.

Det är något som bilen emellertid saknar och jag behöver helt klart snarare badbrallor i stället för den linnekostymen jag rockar.

Jag vågar mig upp mot ovalens brantaste parti och kom upp i närmare 150 km/h med den historiska klenoden. Fokus låg på att ta mig runt med både mig och bilen i behåll.

Att bränna runt en faktisk NASCAR-oval är sannerligen ingenting som 300 SE är gjord för, men den gjorde det med bravur, även om Blixten McQueen kanske hade haft en annan åsikt. 

En Mercedes-Benz 300 SE lät mig vara rallyförare för en dag

Att köra Ewy Rosqvists gamla Mercedes-Benz 300 SE från 1963 är tveklöst ett minne för livet. Att dessutom få göra det med poliseskort, i Florida och på en racingbana kan onekligen ses som kopiösa mängder grädde på moset.

En lyxsedan i en NASCAR-oval, eskorterad av polis, jagandes en modern superbil. Paradoxalt var bara förnamnet.

Med det sagt erbjuder en stund bakom ratten på en av det tyska märkets sanna ikoner en inblick i vad som gjort märket så historiskt signifikant.

Att det faktiskt finns en rallyversion av det som idag är en S-klass som fokuserar på det väsentliga – en tolkning av lyx som premierar robusthet snarare än skryt – säger det mesta.

Efter att ha till synes kört vilse i några år verkar det som att Mercedes än en gång tittar i backspegeln och styr skutan mot en framtid som ser mer och mer lovande ut. Utgår de från bilar som denna 300 SE borde de onekligen vara något på spåret.