Test: Mercedes-Benz GLC with EQ Technology provkörd – bestämt Mercedes-Benz

Mercedes-Benz GLC with EQ Technology är Stuttgarts svar på Münchens iX3 och Göteborgs EX60. 

Kampen om det premiumbetonade mellanstora suv-segmentet är emellertid tokjämn på pappret, med undantag för Audi Q6 e-tron som har några år på nacken.

För att belysa nyanserna mellan kandidaterna begav vi oss till södra Portugal för att lägga i Högsta Växeln och provköra nya Mercedes-Benz GLC with EQ Technology.

Foto: Mercedes-Benz

Mercedes-Benz GLC with EQ Technology vid första anblick

Att det rör sig om ett större kliv för Mercedes-Benz blir tydligt redan när man kastar ett öga på exteriören.

Det nya designspråket, som vi fick ett smakprov på med nya Mercedes-Benz CLA, är både fram- och bakåtblickande på samma gång, något de anrika europeiska biltillverkarna äntligen börjar anamma.

Den pompösa grillen, tillika trynet, lyser (bokstavligt talat) med sin närvaro. Samtidigt förs tankarna till de kromade grillarna på Mercor under 60- och 70-talet. De var inte särskilt diskreta då heller.

Vad som ska tilläggas är dock att designen, och hela fronten, fungerar bättre i verkligheten än vad den gör på bild.

Resten av designen är ren och har många mjuka former som gör helheten lättare att smälta.

Arkitekturen MB.EA under skalet 

800V-arkitekturen som Mercedes-Benz GLC with EQ Technology bygger på heter MB.EA, vilken möjliggör de imponerande siffrorna.

Modellen som lanseras först, och som vi provkör, heter Mercedes-Benz GLC 400 4MATIC with EQ Technology. Ja, jisses vilket modellnamn…

Nåväl, den stoltserar med upp till 715 km räckvidd och 330 kW snabbladdning. Det är snäppet sämre än BMW iX3 som i motsvarande konfiguration har 805 km räckvidd och 400 kW laddning.

Dragvikten är däremot högre, 2400 kg att jämföra med BMW iX3 2000 kg. Bagageutrymmet samt frunken är även snäppet större på GLC.

Bakom ratten på Mercedes-Benz GLC with EQ Technology

Vi kliver in bakom ratten och intar en bekväm körställning med lätthet. Som ofta är fallet på lanseringar sitter vi i ett väldigt välutrustat exemplar.

Det innebär att vi möts av MBUX Hyperscreen, en enorm skärm som sträcker sig över precis hela kupéns bredd. Såväl instrumentkluster som infotainment och passagerarskärm delar påskärmyta. 

Vad funktionen är, bortom det kosmetiska, förblir oklart; inga funktioner vi testar i det välfungerande operativsystemet utnyttjar de sömlösa skärmövergångarna. I standardutförande får man nämligen tre separata skärmar, en för varje användningsområde.

När vi rullar iväg märker vi snabbt av ett annat tillval: AIRMATIC, det vill säga luftfjädring på ren svenska. Mercedes-Benz GLC with EQ Technology är väldigt bekväm.

Ingenjörerna i Stuttgart har dessutom varit kloka när det kommer till kalibreringen; komfortläget är ett äkta sådant, och ger känslan av att surfa fram, utan att kännas slappt. Det är endast i låga hastigheter som ojämnheter har lättare att leta sig in. Sportläget borde nästan inte finnas i den här bilen, men även det är väl avvägt.

Hur pass annorlunda den uppträder på ordinarie stålfjädrar fick vi tyvärr inte möjlighet att testa.

I samma tillvalspaket får man 4,5 graders bakaxelstyrning som underlättar manövreringen av den cirka 15 cm längre bilen (jämfört med GLC med förbränningsmotor, som säljs parallellt). Resultatet, ihop med bra ratt- och pedalkalibrering, blir att GLC är lätt att placera och hantera, även på slingriga bergsvägar samt genom små portugisiska byar.

Hela upplevelsen bakom ratten andas Mercedes-Benz och det är givetvis något ytterst positivt. Kalibrering i styrning och pedaler, den väl ljudisolerade kupén och den stadiga gången bidrar till en helhetsupplevelse som är riktigt trevlig.

Interiört är det både högt och lågt

Därtill ska tilläggas att kvaliteten invändigt upplevs som hög, med undantag för hårdplasten på de nedre partierna. Allt känns gediget, något som inte har varit fallet i tidigare EQ-modeller, med undantag för CLA. 

Skärmen är visuellt häftig, men andas inte premium i undertecknads ögon. Vreden och reglagen för att styra kupéluften är däremot taktila och fint utförda. Brodyren i dörrsidor och runt om i kupén är också ett trevligt inslag. 

Mer sådant detaljarbete hade hjälpt att differentiera kupén i GLC från kineserna som ofta anammar samma anonyma upplägg: skärm-skärm-skärm + laddare-laddare.

Flyttar man bak en rad märker man av att cirka 10 cm av tillväxten tillägnas hjulbasen. Här sitter undertecknad (195 cm lång) oerhört bra; det finns gott om utrymme för huvud och ben. 

Även lårstödet är överraskande bra, mycket tack vare att man kan sticka in fötterna under stolarna framtill.

Det finns inget entydigt svar

Nya elektriska Mercedes-Benz GLC with EQ Technology levererar alltså på många punkter och känns framförallt som just en Mercedes-Benz bakom ratten. Samtidigt är konkurrensen stenhård.

Med kniven mot strupen, idag, hade undertecknad lagt en beställning på den mer kördynamiska BMW iX3, och det utan att ha ens kört Volvo EX60.

Samtidigt hade GLC gjort sig bättre än iX3 i ett tvåbilsgarage där den andra bilen är av något sportigare karaktär. 

Om man kan vänta ett litet tag är svaret på endabilsfrågan sannolikt stundande C-klass eller BMW i3, givetvis i kombiutförande.

GLC och iX3 har helt enkelt olika karaktär, vilket är positivt, och därtill ett flertal små skillnader som kan vara helt avgörande för somliga köpare. Smaken är precis som baken, delad.

Vad som är säkert är att nya Mercedes-Benz GLC with EQ Technology är en hejdundrande trevlig bil att såväl köra som åka, för att inte nämna teknologiskt kompetent. Argumenten för att köpa en fossildriven GLC är få.

Leveranserna drar igång nu under våren 2026.