Test: Porsche Macan GTS

Porsche Macan GTS
Motor: 3-liters, 6-cylindrig, bensin, 360 hästkrafter, 500 newtonmeter
Kraftöverföring: 7-stegad dubbelkopplingslåda, fyrhjulsdrift.
Acceleration 0-100 km/h: 5 sekunder (tillval)
Toppfart: 256 km/h
Vikt: 1970 kg
Mått (längd/höjd/bredd):
4692/1609/1926 mm
Pris: 755 000 SEK
(Testbil ca 1 005 000 SEK)

Rolex. Gucci. Porsche. Många är beredda att döda för att lägga vantarna på en produkt från dessa varumärken. Om du har en Porsche säger du garanterat ”Vi kan ta min Porsche” istället för ”Vi kan ta min bil”. Det tyska sportvagnsmärket lockar alltså en viss typ av människor. Om du värderar sådant och dessutom har råkat föröka dig lär Cayenne eller Panamera vara av intresse för dig. Om du istället tycker att dessa är något för storväxta står sannolikt Macan högt på listan. Den erbjuder ett tämligen attraktivt paket i form av en Porsche som utan tvekan kan dubbla som familjebil utan att komma med en egen postkod. Vi har testat den i GTS-utförande som är placerad i mitten av Macan-utbudet. Låt oss lägga i Högsta Växeln och recensera Porsche Macan GTS.

En GTS skiljer sig från Macan S på så vis att den har fått en exteriör kryddning som tveklöst får Porsches minsta stadsjeep att se ännu kaxigare ut. Den är knappast vacker, snarare häftig, precis som Arnold Schwarzenegger. Det är hans käkben och väldefinierade muskelmassa som säljer, inte hans ögon eller symmetriska ansikte. Enligt mig är den dock avsevärt mycket snyggare än Cayenne eftersom Porsches designspråk passar bättre i bilar med nättare proportioner. Som förare av en Macan GTS får man inga löjliga mängder uppmärksamhet men de flesta inser ändå att 20-åringen bakom ratten måste vara en första gradens snorunge eftersom det trots allt rör sig om något mer speciellt än en Audi Q5.

Interiören är fullmatad med kolfiber, alcantara, och knappar. De två första inslagen är givetvis oerhört trevliga, men knappmyriaden kräver viss tillvänjning. Trots detta hittade jag ingen knapp (EDIT: den sitter i taket) för att stänga av eller sätta på parkeringssensorerna som på testbilen stundtals bjöd på en spontan och oprovocerad pipfest. Infotainmentsystemet är fullkomligt fenomenalt på alla sätt och vis och helt unikt för Porsche. Invändigt finns det alltså ingenting som skvallrar om att det rör sig om en bil från Volkswagen-koncernen (Bentley, hoppas att ni läser detta) och kvalitetskänslan är lika hög som Bob Marleys entourage. En kul detalj är att instrumentpanelen och mittkonsolen är upphöjda vilket skapar en illusion av att man sitter i en sport-coupé på styltor, dock inte särskilt höga sådana. En Macan sitter man i, inte på. Körpositionen är perfekt, även för mig som har högst onormala kroppsdimensioner.

Nu till det viktigaste: körupplevelsen. Macan GTS producerar smått sparsmakade 360 hästkrafter ur den sex-cylindriga motorn. Motorn bjuder på en härlig sång när man trycker på ordentligt, men om man kör försiktigt låter den lika mycket som en sovande sköldpadda. För att den ska få komma till sin rätt gäller det att man verkligen varvar högt och det innebär grovt olagliga hastigheter. För att njuta till fullo av motorn är det alltså en tom bakväg som gäller. Luftfjädringen (tillval) är högst kommunikativ men inledningsvis på tok för mjuk.

Macan GTS kränger kraftigt i kurvor. Tills man aktiverar Sport Plus. Då förvandlas den till en blodtörstig attack-tiger som inte nöjer sig med något annat än djungelns största byte. Dubbelkopplingslådan får också en helt annan karaktär. Helt plötsligt känns det som att åskguden Tor hamrar i växlarna, vilket resulterar i att man trycks hårt bak i stolen för varje växling. Den är så aggressiv att jag var tvungen att anstränga mig för att inte brista ut i glädjerop. Kombinera detta med fyrhjulsdrift, härligt tung styrning och en vansinnigt effektiv launch control, och du har ett recept för en redigt häftig upplevelse.

Om det är siffror du bryr dig om bör du inte välja en Macan GTS. Den är ungefär en halv sekund långsammare till 100 än en Volkswagen Golf R vilket inte är särskilt imponerande. Det som spelar roll är dock inte vad den gör, utan hur den gör det. Det var länge sen jag körde en bil med en så dramatisk framtoning som Macan GTS. Om du inte lägger den i något av de två sport-lägena är jag övertygad om att du kommer att bli något besviken eftersom upplevelsen är underväldigande. Det du ska göra är dock att ta en kurva i en på tok för hög hastighet med allt inställt på det hårdaste och sportigaste. Då kommer du att bli förbluffad som när jag, för många år sedan, insåg att glas är smält sand.

Bakåtsikten är usel och bagageutrymmet är inte enormt. Inte heller är baksätet i världsklass eftersom den mer coupé-liknande takformen inkräktar något på huvudutrymmet. Dock bryr jag mig inte om detta eftersom den ändå är fullt tillräckligt praktiskt. En familj på fyra personer klarar sig utan problem med den, så länge man inte fraktar pianon på fritiden. I så fall kan du köpa en Dacia Lodgy. Eller inte.

Porsche Macan är alltså ett sannerligen attraktivt paket, åtminstone för den som har råd. Dock ställer jag mig frågan varför man inte köper en Macan Turbo istället för en GTS. Testbilen kostade en miljon och om man har så mycket pengar att lägga på det som i många fall kommer att vara en andrabil kan man lika gärna köpa en Turbo. Annars lär en enklare utrustad Macan S vara ett bättre val. Under min tid med bilen såg jag fler Macan S och Turbo än jag kunde räkna till, men bara en enda GTS.

På sätt och vis är den två bilar i en. Den ena är trevlig att glida runt med i stan, men något ospektakulär. Den andra är dock så briljant på landsväg att jag blir alldeles lycklig och pirrig i magen. Dock vore en kombination av det drama som GTS bjuder på och den prestanda som Turbo kan skryta med fullkomligt perfekt. Porsche Macan GTS – det är inte storleken som räknas utan, ja, ni vet vad.