Opel Kadett D från 1984 provkörd i Tyskland
Opel Kadett D Caravan (1984)
Motor: 1,3-liters, 4-cylindrig, bensin, 60 hästkrafter, 94 newtonmeter
Kraftöverföring: 4-växlad manuell, framhjulsdrift
Acceleration: 0–100 km/h: 16,5 sekunder
Toppfart: 147 km/h
Vikt: 885 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4207/1400/1636 mm
Miltal testbil: 19 645 km
1936 kom den första Opel Kadetten till världen, som då var den första rimligt prissatta bilen i segmentet. Av oklara skäl upphörde dock tillverkningen 1940. 22 år sedan väcktes emellertid namnet till liv igen, denna gång i form av Kadett A, som många säkert känner igen från allas favoritprogram Top Gear.
1979 kom den första mer moderna varianten, Kadett D, som la grunden till dagens Opel Astra. Vi begav oss till Opels huvudkontor i Tyskland för en provkörning.
Framhjulsdriven familjefavorit
Det som utmärker just Kadett D-kapitlet i Opels långa kompaktbilshistoriebok är dess framhjulsdrift. Det innebar en enorm investering för Opel (och GM för den delen) och receptet står sig än idag, något som gäller för segmentet i sin helhet. BMW var det sista märket att överge bakhjulsdrift i just C-segmentet.
Utöver framhjulsdriften innebar även investeringen att en rad nya drivlinor kom till världen. De varierade hela vägen från en instegsmodell som primärt såldes i Italien som hade en 1-liters motor på 50 hästkrafter till GTE-modellen på 1,8-liter och 115 frustande kusar under huven.
Obskyr Opel
Det fanns flertalet obskyra varianter av Opel Kadett D. Dels fanns det Kadett Pirsch, som salufördes som Kadett Off Road i icke-tysktalande länder, som var en höjd kombi med robustare fjädring, högre markfrigång, mer skogslämpade sulor, underredsskydd och annat som gjorde den lämpad för jakt.
Exklusivt för den svenska marknaden fanns även en Opel Kadett Post – alltså en postbil – som hade högre tak, vilket krävde en större framruta, skjutdörr, högerstyrning och automatlåda. Den byggdes om i Tyskland för att sedan sättas i postens tjänst här hemma i Sverige.
Bakom ratten på Kadett D
Den variant som jag fick ratta i Rüsselsheim, Tyskland var en 1984-års 1,3-liters Kadett D Caravan med strax över 1950 mil på mätaren.
Som bekant hade den 1,3-liter stora, fyrcylindriga bensinaren 60 hästkrafter och en toppfart på 147 kilometer i timmen.
Testbilen hade insprutning – samtliga Kadetter fick det först 1995 – och vaknade direkt till liv när jag vred om nyckeln. Kopplingen är lätt och att hitta dragläget var lika svårt som att hitta popcorn i en biosalong.
Jag rörde mig ut mot den stora vägen intill Opel-fabriken. Obefintlig luftkonditionering och gassande sol gjorde att min linnemundering fick jobba hårt för att hålla mig sval.
Trots modesta 60 hästkrafter under huven kändes bilen pigg och gasen i botten möttes av en hel del snack, men även förvånansvärt mycket verkstad.
Växellådan har distinkta, långa slag och man är ständigt medveten om vilken växel man befinner sig i. Det finns ingen varvtalsräknare utan man får lyssna efter när det är dags att växla upp.
Styrningen saknar servo och det är ett flöde av information som letar sig in i händerna. Uppe i fart är den lätt och bilens tjänstevikt på en bit under 900 kilogram gör att Kadett D känns pigg.
Det finns egentligen ingenting som kräver särskilt mycket ansträngning från föraren utan bilen är kommunikativ och allt är väldigt enkelt.
Att dundra i över 100 knyck gör att man snabbt inser att Kadett D inte erbjuder samma autobahnlämplighet som helt nya Opel Astra, som vi också provkörde på plats.
Med det sagt känns Kadett D modern och rent prestandamässigt gynnas den av sin låga vikt. Det finns moderna bilar med samma antal hästkrafter som känns betydligt slöare.
Summan av kardemumman
Opel Kadett D markerade starten för framhjulsdrivna kompaktbilar hos GM även om dagens Opel tillhör Stellantis. I Caravan-utförande var Kadett D en familjebil för massorna och under sina fem år på marknaden såldes det över 2 miljoner exemplar.
Dessvärre har nästan alla rostat bort, inte minst de i mindre eftertraktade utföranden som 1,6-liters dieselmotorn.
Även om Kadett D officiellt slutade tillverkas 1984, fortsatte tillverkningen i Jakarta fram tills 1995. Och såvitt jag vet rostar inte i bilar i Indonesien i samma omfattning.