BMW M4 Competition (2022)
Motor: 3,0-liters, rak 6:a, 510 hästkrafter, 650 newtonmeter
Kraftöverföring: 8-stegad automatlåda, bakhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 3,9 sekunder
Toppfart: 290 km/h
Vikt: 1 800 kg
Mått (längd/bredd/höjd): 4794/1887/1393 mm
Pris: 926 000 SEK
(testbil cirka 1 270 000 SEK)

BMW verkar fatta lika många briljanta som korkade beslut i nuläget. De fortsätter att erbjuda manuellt växlade, bakhjulsdrivna bilar med raka sexor. Samtidigt bygger de ut sitt utbud av trista framhjulsdrivna dieselbilar (jag vill inte ens ta namnet i mun men 2-serie Active Tourer…) och fruktansvärda designinslag. Nya BMW M4 Competition kombinerar de flesta av dessa: en design bara en mor kan älska men en drivlina från himmelriket. Är körupplevelsen tillräckligt bra för att kunna leva med den vidriga designen? Vi lade i Högsta Växeln för att ta reda på det.

Nya M4 är otroligt vass att köra, ett sant precisionsverktyg. Samtidigt är den ruskigt snabb och får även ner kraften i backen oerhört väl trots att den ”endast” erbjuds med bakhjulsdrift i nuläget (avstängningsbar fyrhjulsdrift kommer senare). Växellådan har fått en till synes teknisk nedgradering i och med förlusten av det dubbla kopplingsupplägget som tidigare var aktuellt. Den nya växellådan är naturligtvis inte lika krispig men likväl mycket responsiv. Fjädringen är relativt hårt ställd, betydligt sportigare känsla än de större M-bilarna. Bilen låter dock inte särskilt mycket, inte ens när man trycker på extra ljud-knappen.

Om man någonsin får det stora privilegiet att köra en BMW M4 på bana inser man snabbt att detta är en oerhört vass bil att köra. Precis som alla bilar har M4 gränser i termer av hur hårt den kan pressas i kurvor och den gränsen ligger inte bara långt fram utan den kommuniceras på ett föredömligt vis till föraren av bilen.

Vill man att bakdelen ska gå ut i en sladd gör den det och trots att hästkraftantalet överstiger 500 går sladden att kontrollera, mycket tack vare antisladdsystemet med 11 lägen. Det kan tyckas onödigt många, vilket det också är, men det bidrar till en högst skräddarsydd körupplevelse.

Som man kan förvänta sig av en modern M-bil finns det inställningar en masse för att justera allt du någonsin kan föreställa dig. Från styrningens tyngd till gaspedalens respons, fjädringens styvhet och hur sent växellådan ska växla, allt går att finjustera in i minsta detalj. Men enklast för den som inte vill behöva utbilda sig till ingenjör är att programmera en av de två M-knapparna så allt blir så sportigt som möjligt. Dessutom visar BMW sin lite mer skojfriska sida med driftanalyseringsfunktionen som bokstavligt talat betygsätter din förmåga att sladda.

I Competition-utförande har M4 510 hästkrafter. Vill du ha den extra snabba M4:an får du också finna dig i att någon manuell växellåda inte finns att tillgå. Kan du dock nöja dig med 30 mindre hästkrafter är dock den manuella lådan standard. En stor eloge ska BMW ha för det!

Snällt uttryckt är BMW M4 en bil för de som vill synas. Ingenting är diskret, den har en skrikig grill, skrikig färg, och skrikiga fälgar. Vissa uppskattar utseendet, men jag gör inte det. Jag har svårt att hitta en enda elegant linje och BMW börjar nästan designa bilar som Honda och deras Civic Type R; till synes med mottot att mer alltid är bättre.

Linjer korsar varandra till höger och vänster och många designmässiga detaljer såsom frontsplittern verkar närmast ogenomtänkta. Jag anser att många av BMW:s samtida modeller är överstylade och nya M4 är ett praktexempel på detta. Det bästa med bilens utseende är att man inte behöver se det när man kör bilen.

Testbilen var utrustad med de fetaste av stolar designade för att din derrière inte ska röra sig en millimeter när du når 1,7g i kurvorna. De är suveräna om man vill sitta still men som nära två meter lång upplever jag dem som lite väl tighta. Dessutom är de svåra att komma i och ut ur. Insidan går i kolfibergrått, samma neongröna färg som exteriören och någon typ av indigo-blå. Unikt? Ja. Smakfullt? Knappast.

Att leva med är nya M4 lika enkel som vilken BMW som helst. Infotainmentsystemet iDrive är fortsatt klassledande med sina snygga och logiska menyer och den har teknik i överflöd som fungerar precis så som man vill att den ska. Den är också fullt rimligt praktisk med ett stort bagageutrymme och ett baksäte man faktiskt kan använda. Bortsett från de lite klumpiga stolarna finns det inte mycket att klaga på för den som vill ratta M4 till vardags.

Så hur sammanfattar man BMW M4 Competition bäst? Den har en fantastisk motor, är alldeles underbar att köra samtidigt som den är tillräckligt praktisk för att man ska kunna leva med den. Samtidigt ser den inte riktigt klok ut.

Om du åker runt i knallgrön BMW-coupé med svarta fälgar och en grill som sträcker sig från Ystad till Haparanda lär omgivningen snabbt dra slutsatser som inte är särskilt fördelaktiga för dig. I ett mer smakfullt utförande kan man motverka det resultatet ganska rejält men M4 har en douchebag-aura som man helt enkelt inte kan rättfärdiga. Tråkigt på en annars så fin bil!

BETYG
Helhetsintryck
Chefredaktör och medgrundare. Inbiten miljöaktivist och nästan lika stort fan av Dacia som Marcus Berggren.