Test: Ford Focus ST

Ford Focus ST (2019)
Motor: 2,3-liters, 4-cylindrig, bensin, 280 hästkrafter, 420 newtonmeter
Kraftöverföring: 6-växlad manuell, framhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 5,7 sekunder
Toppfart: begränsad till 250 km/h
Vikt: 1508 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4378/1452/1979mm
Pris: 359 000 SEK (Testbil ca 410 000 SEK)

När Ford släppte nuvarande generationen Focus konstaterade vi illa kvickt att den är mer körglad än många konkurrenter i halvkombisegmentet. Vill man dock ha en hejdundrande kittlande känsla i magen ska man istället välja Focus med tillägget ST. Det innebär att motorrummet fylls med en 2,3-liters bensinmotor som producerar 280 energiska hästkrafter. Ford beskriver nya Focus ST som den mest körglada någonsin. Låt oss lägga i Högsta Växeln och ta reda på hur väl det påståendet stämmer.

En ST-behandlad Focus har som väntat en del exteriöra detaljer som avslöjar att man kör runt i något med lite mer krut under huven. Det mest uppenbara är bokstäverna ST i grillen och på bagageluckan. Den har även en liten vinge bak, en större grill och kolossala bromsok för att förhöja den sportiga känslan. Ja, sen var det ju det här med att just vår testbil hade den reflexväst-orangea kulören som knappast hjälper till att hålla en låg profil. Att nya Focus är en mycket mer estetiskt tillfredställande skapelse än den gamla är ingen hemlighet och Focus ST bjuder utan tvekan på den mest aggressiva, sportiga looken hittills.

Interiören i Focus ST skiljer sig minimalt från en pensionärs-specad eco-diesel-Focus. Det som utmärker sig mest är de skålade Recaro-stolarna som kramar om kroppen som en sugpropp. Andra detaljer är att visarna i instrumentpanelen har färgats röda och att ratten är mer greppvänlig. Interiören är relativt välbyggd, men ungefär lika upphetsande som instruktionsboken till en skrivare. Den är dock fortfarande en praktisk halvkombi med gott om plats för både barnstolar och många matkassar.

Det viktigaste med Focus ST är som ni kanske redan har gissat körupplevelsen, och jag kan meddela att den är snudd på fenomenal. Till att börja med kan man gott skippa kaffet till frukosten eftersom den bjuder på en minst sagt adrenalinhöjande upplevelse. Focus ST producerar 280 hästkrafter som skickas ner i marken via framhjulen vilket innebär att det förekommer en mängd vridstyrning vid gaspådrag och det leder till att varje accelerationstillfälle är som en brottningsmatch med ratten.

På lite kurvigare vägar märker man väldigt snart att det är svårt att få den att understyra. Visst är den lite tyngre än den briljanta lilla busbilen Fiesta ST men den ligger klistrad på vägen i svängarna, oberoende av vilken hastighet man håller. Det är heller ingen match att få upp farten igen ut ur kurvorna. Ford har nämligen utustat bilen med automatisk varvmatchning som gör att alla nedväxlingar blir silkeslena och alla 280 hästkrafter kan utnyttjas så fort man stampar plattan i mattan.

Som grädde på moset har Focus ST besmyckats med ett par utblås baktill som är lika äkta som min passion för bilar. Här är det inte tal om att försöka efterlikna ”the real deal” med några plastbitar à la Audi. Ljudet som kommer ur akterutblåsen i race-läget kan inte beskrivas som annat än fantastiskt. Focus ST morrar vid uppstart, ylar vid acceleration, poppar vid växlingar och ger ifrån sig samma smällar som nyårsraketerna vid tolvslaget när man släpper på gasen.

Ford Focus ST är en bil för den som älskar involverande körning. Vill man färdas i komfort bör man titta på andra alternativ. Efter många mil på motorväg kan jag meddela att den hoppar, snarare än glider fram och det medför en öm rygg efter inte alltför lång stund. Bilen mår som bäst när den får utnyttjas till fullo och slängas runt krökar så att däcken tjuter. Focus ST är en fantastiskt körglad så kallad het halvkombi, och med tanke på hur kompetent den är kan jag bara drömma om vad kommande Focus RS kommer att vara kapabel till.