Test: Ford Mustang GT möter Mercedes-Benz SL 500

Ford Mustang GT Convertible
Motor: 5,0-liters, V8, bensinsugmotor, 418 hästkrafter, 530 newtonmeter
Kraftöverföring: 6-stegad automatväxellåda, bakhjulsdrift.
Acceleration 0-100 km/h: 5,0 sekunder
Toppfart: Begränsad till 250 km/h
Vikt: 1771 kg
Mått (längd/höjd/bredd):
4783/1382/2080 mm
Pris:  394 000 SEK
(Testbil ca 475 000 SEK)

Mercedes-Benz SL 500
Motor: 4,7-liters, V8, turboladdad bensin, 455 hästkrafter, 700 newtonmeter
Kraftöverföring: 9-stegad automatväxellåda, bakhjulsdrift.
Acceleration 0-100 km/h: 4,6 sekunder
Toppfart: Begränsad till 250 km/h
Vikt: 1785 kg
Mått (längd/höjd/bredd):
4631/1315/2099 mm
Pris: 1 269 000 SEK
(Testbil ca 1 500 000 SEK)

Gotland, en ö som ligger endast några timmar bort från fastlandet med färja men som ändå erbjuder mer variation än en regnskog. Ett stort fordonstestcenter för bilar. Det finns faciliteter för att kunna testa toppfarten, köra rally och ta makalösa bilder. När sommaren är här ökar invånarantalet på Gotland med fem miljoner procent. Stockholmare intar Visby, tyskar intar campingplatserna och pensionärer intar sevärdheterna. Högsta Växeln intog hela ön med två lämpliga sommarbilar. Närmare bestämt två cabrioleter i form av Ford Mustang GT och Mercedes-Benz SL 500.

Amerikansk anskrämlighet möter europeisk elegans. Med en prisskillnad på nästan tio tusen hundralappar är ”Mussen” och SL:n knappast direkta konkurrenter men receptet är detsamma. Frontmonterad V8 med bakhjulsdrift och fällbart tak. Utöver det är utförandet totalt annorlunda. Frågan är dock om europén kan berättiga sitt prispåslag á la 900 000 SEK eller om amerikanaren kan visa att det inte nödvändigtvis kostar som det smakar. Låt oss ta reda på det genom att jämföra Ford Mustang GT och Mercedes-Benz SL 500.

Både Ford Mustang GT och Mercedes-Benz SL är två ikoner inom bilvärlden. Ford Mustang lanserades 1964 och markerade starten för prestandabilar tillgängliga för gemene man. Tio år tidigare hade den första SL:n lanserats – 300 SL, måsvingen. Vid 50- och 60-talet var skillnaden mellan amerikanska och europeiska bilar större än skillnaden på Hitlers och Stalins politik. Amerikanarna hade ett enda syfte och det var att köra rakt fram. Kurvtagningsförmågan på gamla amerikanska bilar är sämre än på en shoppingvagn medan européerna fullständigt dansade runt kurvorna. Lite som skillnaden mellan en kulstötare och en balettdansös.

Även om gapet mellan just Mustang och SL har minskat i takt med att Ford har tagit sig an ett mer europeiskt tankesätt på senare tid är det fortfarande lika stort som Grand Canyon. En viktig uppdatering för Mustangen är individuell hjulupphängning bak, något som alltså innebär att bilen kan köras runt ett hörn i en respektabel hastighet utan att man ska behöva oroa sig för att köra av vägen. Mercedes har med SL helt enkelt utvecklat god väghållning till briljant väghållning. Men vilka är dessa ikoner som vi har valt att ställa mot varandra? Vilken bil har åldrats bäst?

Den första Mustangen som tillverkades var just en cabriolet. Cabriolet-versionen hade samma styvhet som en prästost. Det innebär att körupplevelsen troligtvis var katastrofdålig men den har på senare år romantiserats eftersom en gammal Musse helt enkelt är en häftig bil. Efter fem generationer har den senaste tappningen lanserats – generation nummer sex – en version där målet var att erbjuda samma väghållning som europeiska bilar.

Just cabriolet-versionen av 300 SL kom 1957 och därefter var det nedcabbat som gällde. Det var den femte generationen som introducerade en så kallad ”hardtop” – ett hårt tak som kunde fällas ner vilket alltså innebär att bilen är en lika bra coupé som roadster; man tvingas ofta kompromissa när det kommer till cabrioleter eftersom ett tygtak innebär en hel del nackdelar.

Det första man lägger märke till när man ställer Mustang GT och SL 500 sida vid sida är att skillnaden på designtänk är astronomisk. SL:n har ett svanlikt utseende som skriker elegans och rikedom – det råder ingen tvekan om att bilen är svindyr – medan Mustangen har designats med ”retro” som ledord. Designen är egentligen inte särskilt modern och försöker verkligen imitera original-Mustangen så gott det bara går. SL:n är mer av en efterträdare medan Mustangen är mer av en hyllning.

När man trycker på startknappen i Mustang GT och hör den otroligt karismatiska 5-liters V8:an mullra till liv spelas ”Born in the U.S.A.” i bakgrunden. Att Mustangen har mer personlighet än en mustang råder det ingen tvekan om, även om det må låta som en klyscha. Väljer man att trycka på är man alltid på hugget eftersom bilen är väldigt vildsint av sig.

Mustangens stabilitetskontroll är icke-existerande även om Ford hävdar att bilen är försedd med just det vilket gör att man kör på bilens villkor istället för sina egna. Rakt fram, som på vanligt amerikanskt manér, är Mustangen och Mercedesen väldigt lika när man väl kommer upp i fart. I ett drag-race från 100 till 200 så vinner SL:n med väldigt små marginaler. Något som troligtvis är av intresse för en eventuell Mustang-köpare.

När det gäller landsvägskörning känns det lite väl mycket som om man befinner sig på bilen istället för i den när det gäller Mustangen, man är inte lika omfamnad som i SL:n. Det gör dels att det kräver mer mod för att sannerligen trycka på och när man väl gör det så gäller det att man är kapabel till att parera.

Det finns alltid en spärr i bakhuvudet som begränsar hur mycket man är villig att pressa Mustangen – adrenalinruset man upplever på landsväg när man kör på gränsen är svårt att efterlikna i andra moderna bilar. Det har troligtvis att göra med att man är fördomsfull när det kommer till amerikanska bilar. Jämfört med en SL är skillnaden givetvis enorm men om man låter sig lita på Mustangen en stund märker man hur imponerande den faktiskt är.

När man vrider igång SL 500 så skäller motorn till liv – det påminner om en rottweiler. Därefter mullrar bilen på ett lågmält, anständigt vis. Ett ljud som sannerligen utvecklas till en akustisk symfoni vid maximalt gaspådrag. I mina öron är Mustangen lite väl tillbakadragen när det gäller just ljudet, jag hade personligen bytt ut avgassystemet om jag införskaffade en.

Den absolut största skillnaden på SL 500 och Mustang GT är att SL:n vill att du har kul på sina egna villkor – det är som att ständigt ha en juridisk rådgivare hack i häl: ”är du säker på att du vill göra det här?” vilket per automatik leder till att man tar det snäppet lugnare eftersom man tvingas till det. Ett praktexempel på det är att stabilitetskontrollen på SL 500 inte går att stängas av helt trots att bilen har 455 hästkrafter som går ner i backen via bakhjulen.

Utöver det har bilen något som heter Active Body Control som gör att bilen ”lutar” sig in i kurvor, lite som en motorcykel. Det handlar om några enstaka grader men det visar hur långt Mercas ingenjörer har gått. Det bidrar till en väghållning som är helt sanslös och även om Mustangen och SL:n skulle ha samma antal hästkrafter hade SL:n kört cirklar runt Mussen, just för att den vet hur man går till väga när vägen svänger. Inte så kontigt om man jämför bilarnas komponenter.

Prisskillnaden på 900 000 SEK går att förstå sig på efter att man har kört både bilarna. Först och främst är kvalitetsskillnaden som natt och dag. Detsamma gäller ingenjörskonsten – om en Mustang, som jag har skrivit förr, är som att kasta målarfärg på en vägg så är SL:n som pointillism (när man målar med bara prickar). Det är som att käka på McDonalds jämfört med att käka på Riche eller som att ha en Casio-klocka jämfört med en Patek Philippe.

Produkten är i grund och botten den samma, i det här fallet bilar, men utförandet är så oerhört olikt. Det man betalar för är helt enkelt raffineringen – en mer raffinerad bil kostar givetvis mer pengar med tanke på utvecklingskostnader och så vidare. Efter Gotlandsresan gjorde vi en 100-milastint med SL:n för att testa bilens GT-anda och hade man gjort samma resa i Mustangen hade ens välmående skiljt sig något enormt.

Efter vår Gotländska roadtrip kan det konstateras att båda bilarna vinner på sina sätt. Mustang GT är egentligen mer av en helgbil, en hobbybil. SL 500 är istället en bruksbil, en bil du kanske köra dagligen som kommer att ta hand om dig. Ur en rationell och ungdomlig synpunkt är Mustang GT givetvis bilen man skulle vilja ta med sig hem eftersom man får så sanslöst mycket för pengarna; allra helst i coupé-utförandet dock. Men att Mercedes lyckas bygga en bil som faktiskt kan motivera en prisskillnad på närmare miljonen är verkligen imponerande. När USA möter Europa är det precis som man tror – skillnaden är enorm men båda erbjuder charm på sina respektive vis.