Saabs bortglömda kombi – bara två tillverkades

En Saab 900 med riktigt kombibakparti låter som en ganska självklar idé. Ändå blev Safari aldrig någon serietillverkad modell. Två exemplar byggdes av karosspecialisten Nilsson i Laholm – företaget bakom en lång rad specialbyggda Volvobilar.

Saab 900 Safari ser bekant ut, men ändå inte.

Framtill möter man en klassisk 900. Baktill har den sluttande taklinjen fått ge plats åt ett betydligt mer upprätt avslut. Resultatet är en bil som väcker en självklar fråga: varför blev det inte fler?

Safari var ett fristående försök att göra kombi av Saab 900. Bakom initiativet stod svenska Setrab, medan själva ombyggnaden utfördes av Yngve Nilssons Karosserifabrik.

En kombi från Volvos specialbyggare

Nilsson hade gott om erfarenhet av att förvandla vanliga personbilar till något helt annat.

Företaget grundades i Laholm 1945 av Yngve och Linnea Nilsson. Samarbetet med Volvo tog ordentlig fart 1968, när Nilsson fick i uppdrag att anpassa Amazon herrgårdsvagnar för registrering som lastfordon i Norge och Finland.

Därefter följde bland annat sjukvårds- och begravningsbilar baserade på Volvo 145.

Verksamheten omfattade också limousiner och andra specialkarosser. Till de mer udda projekten hörde sju förlängda pickuper byggda på Volvo 240 och 260.

Det var alltså hos en erfaren svensk karossbyggare som Saab Safari tog form.

Två exemplar fick visa möjligheterna

Enligt den dokumenterade historiken byggde Nilsson två Safari-prototyper åt Setrab, en blå och en brun.

Den blå bilen har ingått i Saabmuseets samling. Det andra exemplaret hamnade senare i Nederländerna och fick med tiden både röd lack och ett modernare frontparti.

Det nederländska exemplaret ska därför inte misstas för ett nederländskt karossbygge. Ursprunget finns i Laholm.

Ombyggnaden behöll mycket av den vanliga femdörrarsbilens bakparti, inklusive bakljusen. Den stora förändringen var takets fortsättning och de nya rutorna kring lastutrymmet.

Safari fick därmed ett tydligare kombiutseende utan att förlora hela sin identitet som Saab 900.

En annan väg än Volvo

Volvos herrgårdsvagnar blev ett välbekant inslag på svenska vägar. Som vi tidigare skrivit i vår tillbakablick på Volvo 240 har den praktiska bruksvagnen med tiden också blivit en uppskattad entusiastbil.

Saab valde länge att lägga stor vikt vid kombicoupén. Den stora bakluckan och det fällbara baksätet gav god användbarhet, men det sluttande bakpartiet begränsade möjligheten att lasta högt längst bak.

Safari illustrerade ett alternativ. Den kunde ha erbjudit ett mer traditionellt kombiutförande för den som uppskattade Saab men ville ha en annan form på lastutrymmet.

Om det hade räckt för kommersiell framgång går förstås inte att veta. Två prototyper bevisar att en idé går att bygga, men säger mindre om vad den skulle kosta att tillverka och sälja i större skala.

En liten del av en större Saab-historia

Safari blev aldrig någon serietillverkad 900-version. Just därför är den intressant: den visar en möjlig riktning som märket inte tog.

Senare fick Saab en betydligt tydligare kombiprofil med 9-5. Hur väl den kombinationen kunde fungera har vi upplevt i vårt test av Saab 9-5 Hirsch.

Men långt dessförinnan hade Setrab och Nilsson redan visat hur en Saab 900 med kombikaross kunde se ut.

Två bilar blev resultatet. Tillräckligt många för att väcka frågan om vad som kunde ha varit, men alldeles för få för att bli en vanlig syn utanför svenska villagarage.