Karl bekantar sig med vinterdäck i Östersund
När flygplanet närmade sig sin destination, Östersund, tackade jag mig själv för att några timmar innan ha vänt i trapphuset för att gå efter mina solglasögon. För första gången det här året skulle de nu komma till användning. Direkt på flygplatsen skrev jag på en dispensklausul, som frigjorde Continental från ansvar om jag skulle lyckas med konststycket att skada mig på deras väldigt uppstyrda evenemang. När en slags förtvivlad tysk förvirring uppstod under kaffet – naturligtvis till följd av ett par av dessa signaturers avsaknad – fick jag och några andra svenskar oss ett gott skratt; sådan oordning måste ha påmint dem om hyperinflationen på 1920-talet. Nåväl, efter att jag hade tankats med bönjuice var det dags att lägga i Högsta Växeln för att se om Continental håller måttet på mina hembreddgrader.
Jag kanske ska börja med att gå igenom vad som faktiskt är nytt; det rör sig om två nya däck för skåpbilar – varav ett är med dubb och det andra av friktionstyp – samt ett och ett halvt nytt däck för personbilar. Nya IceContact 3 lanseras nämligen i en variant med deras nya ContiFlexStud-teknik och en med dubbar av mer traditionellt snitt. Vilken sort man kan montera på sin bil beror på fälgstorleken. Den förstnämnda kommer att finnas för hjul med minst 17 tum i diameter, medan den sistnämnda kommer att gälla för 16 tum och nedåt.
Skåpbilarna, som var av modellen Volkswagen Transporter, var tomma på last och kördes aldrig i några höga hastigheter. Sådant krävs dock knappast för att bilda sig en uppfattning av skillnaden däcken emellan när de simulerade vägförhållandena var så svåra som de var. Mina friktionsdäckskritiska fördomar från Norrland fick sig en känga, när jag själv upplevde att den enda märkbara skillnaden mellan däcken var på blankisen. Där greppade förstås dubbdäcken bättre, men i mina ögon inte nödvändigtvis till sin fördel.
Med feedbackbefriade fordon som dessa är det faktiskt osannolikt att man lyckas styra framhjulen precis så mycket det går utan att få understyrningssladd, varför styrinslagen i princip alltid överdoseras. Det sker i tillräckligt höga hastigheter för att det ska upplevas som lite olustigt när de dubbade däcken med ett plötsligt ryck får sitt grepp åter. Man riskerar nämligen då att hela bilen kastas dit hjulen pekar, vilket kan få förödande konsekvenser med tung last på fel plats. Upplevelsen med de dubbfria däcken är betydligt mjukare, men förutsägbarheten kommer till priset av kortare bromssträcka. Till alla skåpbilsförare som brukar ligga supernära på motorvägen låter jag därför hälsa att ni ska köra med dubb. Jag premierar att inte få er arbetsplats i mitt bagageutrymme över att ni inte ska råka köra av vägen på egen hand, även om det ökar risken för att människor i omgivningen ska drabbas av KOL.
För personbilar har Continental tagit fram ett mellanting med sina FlexStuds. I korthet utgörs tekniken av dubbar som är inneslutna i en gummimantel. Denna mantel är flexibel, vilket gör att dubbens stift kan träffa vägbanan med maximal kraft och bästa vinkel – istället för att den lyfts från underlagt av manteln. Samtidigt har gummit en dämpande effekt om dubben inte har någon is att begrava sig i. Effekten blir att man som förare upplever ljudet av dubbarna som avsevärt mycket dovare, och dessutom leder det till minskat vägslitage.
Är då Continentals nya vinterdäck någonting att ha? Jag är tyvärr ingen däckexpert, även om jag tillhör den grupp människor som tycker att hemska snöoväder är bland det bästa man kan tänka sig för bilkörning. Eftersom någon jämförelse mot konkurrenternas däck inte blev av – till skillnad från när Linus testade Michelin i Arvidsjaur – har jag således svårt att dra några stora växlar från de senaste dagarnas erfarenheter. Continentals val att lämna sina rivaler ifred är jag dock villig att skriva av som ett tecken på deras integritet, snarare än bristande självsäkerhet.
Något jag ändå kan säga utan att offra min egen integritet är dock att en individ med körkort, någon grad av livsglädje och något av de nya IceContact 3-däcken på hjulen inte i första taget kommer att orsaka någon olycka med anledning av väglaget. Med antisladd påslaget i en modern BMW 3-serie måste man, trots bakhjulsdriften, vara totalt tappad om man ska lyckas köra åt skogen; däcken levererar utan bekymmer det grepp som behövs för att datorerna ska få sin vilja igenom (läs: hindra mig från att glida runt isbanan i sidled). Det innebär lyckligtvis också att man i en Seat Leon Cupra R, som är fyrhjulsdriven, utan större problem kan sladda med full kontroll på en frusen sjö. Så kan Continental göra bra vintersulor? Eftersom jag inte märkt av några tecken på att de skulle vara mindre ambitiösa när de utvecklar däck än när de går på signaturjakt, lutar det mot ett ja.
Karl Cajmatz
