Test: Volvo V60 B4

Volvo V60 B4 FWD (bensin) (2021)
Motor: 2,0-liters bensin-fyra, 197 hästkrafter, 300 newtonmeter
Kraftöverföring: 8-stegad automatlåda, framhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h:
8 sekunder
Toppfart: 180 km/h
Mått (längd/höjd/bredd): 4761/1432/2040 mm
Vikt: 1850 kg
Pris: Från 389 000 SEK
(testbil cirka 500 000 SEK)

Mer än hälften av den mjölk vi svenskar konsumerar är mellanmjölk. Av rimligtvis samma anledning har Volvo varit marknadsledare i Sverige de senaste 62 åren; den nuvarande topplatsen innehas av just V60, mellanmjölksalternativet i Volvo-utbudet. Frågan är om man väljer Volvo för att det passar ihop med det svenska folkhemmet eller om märket faktiskt förtjänar att vara herren på täppan. För att ta reda på det lånade vi den mest mellanmjölkiga V60 vi kunde tänka oss. Låt oss lägga i Högsta Växeln och recensera Volvo V60 B4.

Numera går det endast att få V60 i mildhybridutförande, något beteckningen ”B” alltså designerar. Siffran därefter är precis som vanligt en indikation på bilens prestandanivå. Men det är nu det blir knepigt – oavsett om vår V60 B4 hade varit bensin- eller dieseldriven hade den fortfarande hetat B4. Logiskt? Skulle inte tro det. I vårt fall var det en bensindriven historia, som tidigare hade benämnts som T4.

Konkurrenter
Audi A4
BMW 3-serie
Mercedes C-Klass

Volvo V60 är i grund och botten en väldesignad bil. Den bruna lacken och de små fälgarna vår testbil var beklädd med gjorde att den hade passat utanför valfri mellanstor villa i valfri svensk villaförort om man ska dra stereotyperna till sin spets. Jämte sina konkurrenter från Audi, BMW och Mercedes tycker jag ändå att Volvo lyckas väl med att ha en distinkt skandinavisk design som både lyckas med att se trevlig ut samtidigt som att den är åt det diskretare hållet. Inte för att det finns något skrikigt med en sossecontainer.

Interiört möts man av Volvos numera välfungerande infotainmentskärm à la Tesla, stolar som skriker ergonomi och en kvalitetskänsla som är betydligt mer premiumorienterad. Det ska inte förglömmas att Volvos debut med nya XC90 för drygt fem år sedan markerade starten på det nya Volvo, något som skruvade upp förväntningarna (och prislappen) på deras bilar. I V60 sitter man lågt och bekvämt, den boxiga designen är fördelaktig för sikten runtom samt den enorma rymdkänslan och ljudsystemet är klassledande.

Den Volvo vi körde var en bensindriven framhjulsdriven variant med måttliga 197 hästkrafter. Mildhybridsystemet assisterar bilen för att sänka förbrukningen men V60 B4 drivs aldrig bara på el – elmotorn bidrar med 13 hästkrafter och 40 newtonmeter i vrid. Det innebär att man inte tillstymmelsen till märker att bilen på något sätt assisteras av det fysikaliska fenomenet. Med det sagt är körupplevelsen oerhört sansad. Man känner sig oerhört avslappnad bakom ratten på en V60 och känner aldrig riktigt suget att trycka på för fulla muggar.

Om man mot förmodan skulle välja att göra det i sin V60 B4 protesterar den inte men den är knappast lika engagerande som sina tyska konkurrenter. Den fyrcylindriga motorn känns aningen mesig. Accelerationen är knappast hårresande men duger åtminstone gott och väl till vardagskörning; snudd på 200 hästkrafter är absolut inte fy skam. Att den dessutom drar extremt lite soppa är sannerligen en fördel.

Volvo V60 B4 fokuserar på komfort (och säkerhet) snarare än att briljera på landsväg. Att köra långt i den gör man mer än gärna och den gemytliga interiören innebär att den är ytterst trevlig att tillbringa tid i. Volvo fortsätter att erbjuda bilar vars renommé bygger på vett och verklighetsförankring. Det innebär att V60 B4 inte är särskilt upphetsande och är den sortens bil man skulle förvänta sig att Anders Tegnell kör. Det går dock inte att undgå det faktum att den är en mästerlig familjekombi som fokuserar på det väsentliga. Det finns trots allt en anledning till att mellanmjölk säljer som smör.

För- och nackdelar

+ Bekväm
+ Snål som attan
+ Så praktisk som en Volvo bör vara

– Inte särskilt rolig
– Ologisk beteckning