Test: Volkswagen T-Roc R

Volkswagen T-Roc R (2020)
Motor: 2,0-liters, 4-cylindrig, bensin, 300 hästkrafter, 400 newtonmeter
Kraftöverföring: 7-stegad dubbelkopplingslåda, fyrhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 4,8 sekunder
Toppfart: 250 km/h
Vikt: 1575 kg
Mått (längd/bredd/höjd): 4234/1819/1532mm
Pris: 439 900 SEK (testbil cirka 550 000 SEK)

En snabb SUV är rent spekulativt den ultimata biltypen. Den är rask, praktisk, kan ta sig an de mest grova av vägar, är bra i snö, och man har bra översikt över trafiken. Men i praktiken är sällan så fallet. Istället är resultatet ofta en kompromiss, visserligen ofta en väldigt bra sådan. En av Volkswagens senaste kassakor heter T-Roc och det var knappast en överraskning när R-varianten presenterades. Frågan är om den lyckas vara bra på precis allt genom att lägga i Högsta Växeln och recensera nya Volkswagen T-Roc R.

Vår testbil var målad i Lapiz-blå, en färg som endast är tillgänglig på just R-varianten av T-Roc. Med de sportiga utblåsen (Akrapovič finns som tillval), sportfälgarna, de stora luftintagen fram samt det 17 mm lägre chassit (jämte ordinarie T-Roc) utstrålar bilen sannerligen vad som döljer sig under huven. Det faktum att bilen är sänkt gör att T-Roc R snarare liknar en Golf med stövlar snarare än en faktisk SUV. På insidan möts man av blåa inlägg och billig plast, något som svider lite extra när man tar sig en titt på prislappen.

Något som är typiskt för snabba Volkswagen-bilar är dess förmåga att vara lättkörda, även på gränsen. Gasen i botten möjliggör en 0-till-100-tid på 4,8 sekunder och den fortsätter att accelerera hela vägen upp till 250 knyck. Styrningen är direkt men erbjuder inte särskilt mycket feedback och fyrhjulsdriftssystemet är en fena på att hålla bilen i schack på kurviga landsvägar. T-Roc R upplevs sannerligen som en mognare tolkning av Golf R – den känns inte lika lekfull eller vågad. Om något är det nog en reflektion av den typiske kunden snarare än av Volkswagens ingenjörer. Man sitter snäppet högre upp men att köra upplevs den egentligen bara som en större och tyngre halvkombi jämte Golf R snarare än en prestanda-SUV.

Växellådan är förhållandevis kvick även om den ibland kräver lite betänketid. Bilens kraft finns till förfogande långt ner i varvtalen vilket gör det lättare att köra den snabbt utan att nödvändigtvis försöka klå hastighetsrekord. Komfortmässigt är den egentligen som väntat – inte för hård för att leva med men inte heller så mjuk att man ifrågasätter dess prestandaambitioner. I race-läget är bilen styv och kränger knappt genom kurvorna, något som ackompanjeras av ett sportigare ljud. Dessvärre blir det eventuella åskådare som får njuta av dess skall snarare än bilens ockupanter.

I termer av praktikalitet är T-Roc R större och rymligare än utgående Golf R och med dragkrok och högre markfrigång är den en vettig kandidat till någon som vill ha det bästa av båda världar. Rent SUV-mässigt känns det mest som att den lockar till sig kunder med hjälp av själva stämpeln SUV snarare än att den de facto är en renodlad sådan.

Volkswagen T-Roc R är oväntat nog en prestandabil som är väldigt välanpassad till vårt svenska klimat. Man sitter inte överdrivet mycket högre än motsvarande Golf men den erbjuder mer utrymme (om man inte jämför med Golf R Sportcombi) samt känslan av att vara mera robust. På landsväg imponerar T-Roc R och bilen erbjuder en hel del körglädje oavsett om man kör den åt det livligare hållet eller lite mer sansat. Den upplevs tveklöst som mer timid än en Golf R men det är fullt rimligt med tanke på klientelet. T-Roc R är en tråkigare och mognare version av Golf R för de som bryr sig om insteg.