Test: Toyota GR Supra

Toyota GR Supra (2020)
Motor:
 3-liters 6-cylindrig bensinmotor, 340 hästkrafter, 500 newtonmeter
Kraftöverföring: 8stegad automatlåda, bakhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 4,3 sekunder
Toppfart: 250 km/h
Vikt: 1570 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4379/1294/1854 mm
Pris: 680 900 SEK (Testbil ca 704 900 SEK)

The Fast and the Furious-stjärnan Paul Walker är död och begraven sedan länge, men av biltokar som oss är han ihågkommen. Inte minst för den kända filmrepliken, ”What’s the retail on one of those?” från när han och Vin Diesel rullade upp bredvid en Ferrari F355 i sin nyrenoverade Toyota Supra för att mucka gräl. Hade han inte omkommit alldeles för ung, hade han i dag under motsvarande omständigheter inte fått, ”More than you can afford, pal. Ferrari.” till svar utan, ”What’s the retail on one of THOSE?”. Supra är nämligen tillbaka, och den kan bli din för…ehum…700 000 kronor. Frågan är om det man får för pengarna delar mer än sitt namn med 90-talets motsvarighet. För att ta reda på det måste vi lägga i Högsta Växeln och recensera nya Toyota Supra.

Som ni som har sett filmen vet blir ovan nämnda styrkemätning en triumf för Paul Walker och hans flintskalliga vän, och vips tog Toyota Supra klivet över från subkultur till populärkultur. Saken är dock att Paul Walker bara några minuter tidigare, i filmen, blivit utskrattad för att ha tagit med sig en Supra från skroten, eftersom det inte var någon sportbil. Just det här exemplaret var emellertid bestyckat med den legendariska och för trimning mycket mottagliga 2JZ-motorn, vilket fick tyst på kritikerna.

De omkring 700 000 kronor man får betala för en ny Supra är faktiskt ungefär vad en Ferrari F355 kostar på begagnatmarknaden. Servicekostnaderna för en F355 är dock högre än för en Supra.

Den föregående Supran var alltså inte i grunden en renodlad sportbil, utan en GT-vagn, men dess arv har kommit att definieras av den – tack vare ovan nämnd filmserie populariserade – underground-kultur som är street racing. Därför står vi nu här med en Supra som åtminstone till utseendet ger ett mer aggressivt intryck än en vad en klassisk grand tourer brukar göra. Den designmässiga kopplingen till föregångaren är uppenbar, men linjerna är långtifrån lika rena som de var förr.

Jämfört med för 20 år sedan är alla moderna bilar förvisso belamrade med karossveck, men Supra har lika många som en överkörd ölburk – och som om inte det vore nog pryds ett otal av dessa veck av fejkade luftintag. Förebilden är inte så mycket den gamla bilen i standardutförande som den styggelse till ombyggd Supra jag som sjuåring körde i datorspelet Need for Speed Underground 2.

Premiumpaketet för 24 000 SEK
– Maffigare högtalarsystem
– Trådlös mobilladdning
– Eluttag i bagageutrymmet
– Head-up display
– Läderklädsel
– Etcetera

Exteriördesign är såklart en högst subjektiv fråga, och kan härmed lämnas till var och en att bedöma utifrån bilderna. Upplevelsen bakom ratten kräver desto mer från mitt håll. När jag för första gången satte mig i förarstolen blev jag faktiskt chockad över hur lite man hade ändrat från systerbilen – eller rättare sagt, som det tydligt visade sig, ursprungsbilen – BMW Z4.

Det är knappast mer än loggan på ratten som skiljer sig från den taklösa tysken. Möjligtvis är det en sanning med modifikation, men faktum är att man inte hade blivit det minsta förvånad om det hade dykt upp en M Performance-logga i infotainmentsystemet. Såväl skärmarna som ljuset från knappar och vred går i BMW-orange, och eftersom rattspakarna och växelväljaren har samma diamantform som i en bil från Bayern är påminnelserna till och med haptiska.

BMW:s interiörer är inte dåliga i sig, snarare tvärt om, men om man köper en knallgul hyllning till japansk trimningskultur är det knappast vad man vill ha. Under den förutsättningen är BMW-påminnelsen under huven betydligt mer välkommen. Den raka treliterssexan är samma som i toppvarianten av Z4, och visar att den officiella effektsiffran på 340 pållar är båg; det är snarare vad den har på bakhjulen än vid vevaxeln.

Ihop med stenhård fjädring och greppiga men bullriga Michelin Pilot Super Sport-däck innebär det en riktig käftsmäll till körupplevelse. På allmän väg kan man som hederlig medborgare inte över huvud taget låta den sträcka på benen, och det beror till viss del på att man inte har någon kopplingspedal att rädda upp en eventuellt urspårad situation med. Det är egentligen inget fel på den åttastegade automatlådan som sådan. Den begränsning av varvtalskontroll som sekventiella växlar medför, innebär bara att bilens sportiga personlighet tränger sig på lite väl våldsamt så fort man låter gaspedalen närma sig golvet det minsta.

För- och nackdelar
+ Omkring 60 bonushästar
+ Pånyttfödd klassiker
+ Total sportbilskänsla
– Alldeles för mycket BMW
– Endast automatlåda
Total sportbilskänsla

Måhända att min åsikt är en produkt av min unga ålder, men jag anser att man på allmän väg måste kunna köra lite busigt med en knallgul Toyota Supra utan att behöva känna sig helt malplacerad. Jag upplevde snarare en konstant längtan efter en racerbana, men inte ett dugg till en transkontinental landsvägstripp. Därmed kan vi nog anse det bekräftat att nya Supra inte alls är någon GT-vagn utan en råbarkad sportbil avsedd för bemedlade Fast and the Furious-fans.

Huruvida man ska köpa den måste anses vara helt beroende av vad man tycker om hela den estetiska idén med Supra – och då menar jag det faktum att det egentligen är en BMW Z4 med tak och världens mest ambitiösa kjolpaket. Med reservation för att jag kan ha fel är det väl inte alls vad man eftersträvar som köpare av en japansk sportbil med anor från landets omfattande trimningskultur? Vill man i stället ha en BMW finns det ju sådana att köpa, även om en ny M3 numera kostar avsevärt mycket mer än Suprans 700 000, och dessutom har ett ansikte som bara en mor kan älska.

En BMW M3 eller tvådörrarsvarianten M4 utan hamsterfronten går däremot att hitta bättre begagnad, och vill man absolut ha en ny bil finns ettriga lilla BMW M2. Samtliga finns med handrodd växellåda – och den sistnämnda är tillräckligt bra för att kunna stoltsera med titeln årets Högsta Växeln-bil 2019.

Bygg din egen Toyota GR Supra här!
Bygg en annan BMW-modell här!

Betyg

Exteriör:
Interiör:
Körglädje:
Valuta för pengarna:
Relativ praktikalitet:
Ha-begär:
Relativ prestanda:
Teknik:
Motorljud:
Komfort:
Total poäng: 3.4

Sammanfattning

Med GR Supra har Toyota (och BMW) inte gjort GT-bil för fem öre, utan helhjärtat satsat på stenhård sportighet. Som sportbil är den riktigt kompetent, men man måste verkligen vara ett enormt fan av The Fast and the Furious för att inte köpa en vanlig BMW i stället.