Det finns få bilar som har kört raka spåret in i historieböckerna och som har ett arv mer anrikt än ätten Bernadotte. En av dessa är Land Rover Defender. Den förknippas med äventyr mer storslagna än en polarexpedition och har rent historiskt varit Indiana Jones på fyra hjul. Det som gör Defender så eftertraktad är dess robusta anda och enkelhet; kultstatusen är ett faktum. Nya Defender har därför mer att leva upp till än en ny Harry Potter-bok. Låt oss ta reda på om den lyckas genom att lägga i Högsta Växeln och provköra nya Land Rover Defender i Stockholm.

Designmässigt är nya Defender en fullträff. Den är definitionen av retroinspirerad och lyckas väl med att gifta inslag från förr med nutidens designideal. På insidan är det en kavalkad av funktionalitet i kombination med lyx. Resultatet är en interiör som känns på tok för lyxig för vad bilen är till för (nya Defender finns dock i enklare utföranden) men med en hel drös praktiska fack, eluttag, och en massa elektronik som är till för att hjälpa ens framfart bortom asfalten. Infotainmentsystemet är helt briljant och för första gången på flera år känns det som att Jaguar Land Rover faktiskt hänger med i svängarna.

Från 691 900 SEK
Testbil 918 600 SEK

Vaddjup: 900mm
Fyra, 240hk diesel
430 Nm

Att köra är nya Defender oerhört lik Discovery. Skillnaden är egentligen högre markfrigång, kortare överhäng, och en högre sittposition. Dessvärre var vår testbil utrustad med en fyrcylindrig diesel på 240 hästkrafter som lät ungefär lika härligt som en åkgräsklippare. En diesel i ett terrängfordon är dock väldigt rimligt och motorn erbjuder en hel del vrid och kraft även om ljudbilden inte är i paritet med bilens mer sofistikerade prägel.

Där nya Defender ska skina som en sol är givetvis i terrängen. Dessvärre erbjuder inte Sverige den extrema miljö som man möts av i exempelvis Namibia men från första anblick fullständigt osar nya Defender pondus. Vi utmanade den i svenska skogar samt på en byggarbetsplats och kunde snabbt konstatera att dess bristningsgräns ligger långt bortom vårt rikes gränser. Den inbringar en känsla av att kunna ta sig fram precis överallt, ett kvitto på dess ambition.

Något som talar mot den ovannämnda ambitionen är att bilen knarrar och många av de ytor man faktiskt rör vid – exempelvis ”handtagen” framför främre passageraren – känns ungefär lika kvalitativa som en McFlurry-sked. Något man inte vill känna om man ska köra jorden runt på 80 dagar. Vissa påstår att det är det som ger bilen karaktär och romantiserar det som ”typiskt Land Rover”. Oj vad romantiskt när bilen faller isär mitt i Sahara.

Frågan på allas läppar är huruvida den förtjänar beteckningen Defender. Det kan jag i dagsläget inte svara på. Jag kan heller inte svara på om den är lämpad för att köra från Vilnius till Vladivostok. Men oroa er inte, vi kommer  att få möjlighet att köra nya Defender igen, och kommer att sätta den på prov på mer utmanande  kontinenter när situationen tillåter det. Nya Defender behåller beståndsdelar från dess asketiska ursprung men fokuserar till stor del på modernitet och bekvämlighet. Den förblir satans ball men känns i vissa hänseenden som en Discovery i lite mer skogsmulle-inspirerad klädsel. Vi väntar spänt på att se hur den ter sig under mer extrema förhållanden.

Chefredaktör och medgrundare. Har kört snabbast av alla på redaktionen (322 km/h). Känner till varenda bil som någonsin tillverkats.