ÅHVB finalist #2: Ford GT
Jag har haft det enorma privilegiet att ha rattat en smärre uppsjö av exotiska bilar det här året, den ena mer imponerande än den andra. Alla har naturligtvis varit spektakulära upplevelser men på just den fronten sticker en bil ut; nämligen Ford GT.
Det är inte helt ovanligt att de mer exotiska biltillverkarna plockar sina ”vanliga” modeller och bygger om dem till banmördande monster utan att påverka deras väglaglighet. Tänk Ferrari 488 Pista eller Lamborghini Huracán Performante så förstår ni vad jag menar.
Det som gör Ford GT så unik är att tillvägagångssättet har varit fullkomligt bakvänt. Fokus verkar ha legat helhjärtat på att bygga den bästa Le Mans-bilen någonsin och sedan göra det som är nödvändigt för att Farbror Blå inte ska krascha partyt varje gång man bestämmer sig för att lufta kärran. Och resultatet är fullkomligt makalöst, olikt något annat jag någonsin har upplevt. Och det är i slutändan det enda som spelar roll för oss på Högsta Växeln. I min recension skrev jag så här om körupplevelsen:
På raksträckorna skriker motorn, det vibrerar och sinnena blir nästan överbelastade med alla intryck man måste ta in och smälta. En Ford GT är lika avslappnande att köra som en häst som just satt sin hov i ett näste med jordgetingar, och minst lika upphetsande.
Allt från det oerhört skeletala och funktionella utseendet till den ruskigt uppskrämda mittmonterade V6-motorn bidrar till en av de mest råa och hudlösa upplevelser jag varit med om i en gatbil. Det känns verkligen som att man kör något som egentligen borde vara olagligt, och mycket bättre än så blir det inte enligt mig. Därför bör Ford GT bli Årets Högsta Växeln-bil.
Andreas Bergman
