Test: Audi RS5

Audi RS5 2.9 TFSI quattro
Motor: 2,9-liter, 6-cyl, turbo, bensin, 450 hästkrafter, 600 newtonmeter
Kraftöverföring: 8-stegad automat, fyrhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 3,9 sekunder
Toppfart: 280 km/h
Vikt: 1730 kg
Mått (längd/höjd/bredd):
4692/1368/1846 mm
Pris: Från 813 500 SEK
(Testbil ca 1 250 000 SEK)

En snabb Audi förknippas ofta med tveksamma kretsar. Förra generationen RS5 var en europeisk muskelbil med en V8 under huven och ett klientel som man helst undviker. Nya RS5 har tagit ett kliv från antalet cylindrar i motsvarande Mercedes-AMG och istället har övergått till samma antal som BMW – sex stycken för att vara exakt. När jag närvarade på lanseringen under Genève-mässan blev jag en aning besviken över detta beslut men litar ändå till viss mån på Audis ingenjörer. Frågan är då om min besvikenhet är befogad eller om den nya motorn förvandlar nya RS5 till en mer dynamisk proposition. Låt oss ta reda på det genom att lägga i Högsta Växeln och recensera nya Audi RS5.

Utseendemässigt är RS5 en minst sagt fräck skapelse. Den ser lika muskulös ut som en testosteronstinn gymnarkoman och lämnar på så vis inte mycket åt fantasin. RS5:an är tämligen diskret men trots det får man en hel del uppmärksamhet; det är en bil folk minst sagt kastar ett getöga på. Det faktum att vår testbil hade mer kolfiber än en kolgruva innebar att den stack ut en aning. Interiören är som man har kommit att förvänta sig av Audi; otroligt angenäm. Kvaliteten är top-notch och det syns på lång väg att de har tänkt länge och väl på utförandet.

Antalet hästkrafter RS5 har är detsamma som hos föregångaren (450) men motorn är betydligt mindre – en 2,9-liters V6 istället för en 4,2-liters V8 – och erbjuder istället mer vridmoment samt mindre vikt. Det innebär att bilen bör upplevas som mer lättfotad, mer villig att dansa. Faktum är dock att den känns klumpig på landsväg.

Det som dock skiljer en RS5 från exempelvis en M4 är det faktum att man prioriterar annat: Audin är mer kalibrerad åt det snabba-bruksbils-hållet medan en M4 prioriterar den dynamiska upplevelsen. Audi RS5 är mjuk och bekväm, något som har en positiv inverkan på komforten men en negativ påverkan på köregenskaperna. Jag förespråkar inte nödvändigtvis att en bil ska vara obekväm, men en bil av Audins kaliber ska prioritera körupplevelsen istället för komforten.

Gasen i botten resulterar i en blixtrande upplevelse. Audi RS5 är en sådan bil som man kan använda för att chockera, dels sina medpassagerare men även sina med-(läs mot)-trafikanter. Att bilen når 100 kilometer på under 4 sekunder är förbluffande, något som har mycket att göra med det oerhört välfungerande quattro-systemet.

Audin är en lättkörd bil med monstruös prestanda, ett recept som gynnar de flesta men som även gör att man ständigt befinner sig i riskzonen rent hastighetsmässigt. Långfärdskörningar är inga problem i nya RS5 och den nya motorn gör att den absolut kan köras bränslesnålt om man så vill. Dessvärre är den akustiska upplevelsen lika givande som i Gran Turismo men det är något ett nytt avgassystem lätt åtgärdar.

När det kommer till den praktiska biten kan baksätet faktiskt användas av fullvuxna människor och bagageutrymmet är stort nog för att svälja alla ockupanters ägodelar. Audi har alltså tryckt på att det ska vara en ruggigt snabb bruksbil – perfekt för Tyskland, men en aning tabu i Sverige. Det leder oss till det största problemet med Audi RS5 – den känns på tok för vardaglig.

Efter att jag hade monterat tillbaka hakan och smält att vår testbil var utrustad för över en halv miljon kronor konstaterade jag illa kvickt att bilen är lika unik som en 10 år gammal Mercedes i tveksamma Stockholms-förorter. Audin är minst sagt stum och klinisk, två egenskaper man inte direkt vill förknippa med bilar i detta segment.

Jag skulle inte gå så långt som att säga att nya Audi RS5 är dålig, men den är i varje fall en usel RS-bil. Den påkallar inga wow-känslor och imponerar inte utöver prestandan. Prisskillnaden på närmare 200 000 SEK jämte S5:an går inte att berättiga då RS5:an bara känns som en snabbare variant av sitt mindre muskulösa syskon. De 450 hästkrafterna gör att bilen är – likt många Audi-bilar – är alldeles ypperlig för att ta sig från A till B men gärna undviker racerbanan. Den är för bekväm och inte tillräckligt aggressiv, ett kliv i fel riktning om Audi vill ta sig an sina briljanta konkurrenter.

Jag förstår inte hur man kan avfärda både en BMW M4 och en Mercedes-AMG C63 för att istället köpa en RS5. Det är lite som att välja mellan Adidas och Nike och istället köpa Under Armour. För att återkoppla till frågeställningen i det inledande stycket var min besvikenhet befogad. Nya Audi RS5 – en briljant bil, men en bedrövlig prestandamodell.