BMW M140i xDrive 5-dörrar
Motor: 3-liters, rak sexa, bensin, 340 hk, 500 Nm
Kraftöverföring: 8-stegad automatlåda, fyrhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 4,4 sekunder
Toppfart: 250 km/h
Vikt: 1615 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4329/1440/1964 mm
Pris: 441 000 SEK (Testbil cirka 520 000 SEK)

Bilar blir bättre och bättre för varje år som går men samtidigt också tråkigare. Det är nästan omöjligt att köpa en sprillans ny bil som är genuint dålig, såvida du inte slår till på en Mitsubishi Outlander PHEV eller en SsangYong XLV. De är båda riktiga katastrofer till fordon. I takt med att bilar blir tråkigare blir också stora motorer och bakhjulsdrift alltmer sällsynt. Tacksamma är vi då för att BMW inte helt har valt bort detta recept. Deras minsta modell är 1-serien och vi har som vanligt testat den snabbaste varianten. Låt oss lägga i Högsta Växeln och recensera den oerhört milt uppdaterade BMW M140i.

Riktiga bilnördar kommer snabbt att anmärka på att M140i verkar ha blivit 5 bättre i förhållande till sin “föregångare” M135i. Det stämmer också. Rent konkret innebär detta 14 extra hästkrafter och minimalt modifierade lampor. Det är allt. Typ. Däremot är den både snabbare och snålare än modellen den ersätter. Som vanligt tar BMW sina beslut i enlighet med filosofin att man inte ska ändra på saker och ting bara för ändrandets skull, och jag är benägen att hålla med dem.

Vad gäller design har jag svårt att påstå att 1-serien är en snygg bil. Det är utmanande att sätta fingrarna på vad det är som inte resonerar väl med mig men den ser lite avig ut, lite obalanserad. Proportionerna faller mig bara inte riktigt i smaken. Framdörren tar slut för tidigt vilket resulterar i att den långe föraren sitter parallellt med C-pelaren och därför inte ser något annat än interiör när han tittar rakt åt vänster. Bilen är liksom lite för kort.

Detta resulterar i att man, som pinsamt lång, inte har någonstans att vila sina armbågar när man kör. Bortsett från det är körpositionen alldeles utmärkt och resten av interiören är tveklöst BMW:ig. Precis likadan som i 2-serien. Och 3-serien. Och 4-serien. Tur är det då att den är lika väl formgiven som en IKEA-möbel.

När det kommer till prestanda imponerar M140i. Den är snabb, riktigt snabb. BMW:s raka sexor har en tendens att katapultera bilarna de sitter i på ett alldeles hypnotiserande sätt. Dock är den inte riktigt så snabb som exempelvis en Audi RS3 eller en Mercedes-AMG A45. Istället är den lika diskret som Paul Newmans V8-utrustade Volvo.

Man brukar säga att Audi S-modeller är de ultimata prestandabilarna när det kommer till tystlåtenhet, och det med rätta. Inte mycket mer än de fyra utblåsen avslöjar att bilarna i fråga är så snabba att de lika gärna skulle kunna vara eldrivna stridsflygplan. M140i är ännu mer diskret än så. Det finns egentligen ingenting förutom de oerhört försiktigt utformade avgasrören som avslöjar för omvärlden att det rör sig om något annat än en 116i utrustad med M-sport-paketet.

Så hur är den då att köra? BMW är det enda bilmärket som är villigt att sälja dig en liten bil med en stor motor under huven och drivning på bakhjulen. Detta recept klingar lika väl i en bilentusiasts öron som oxfilé på familjen Svenssons fredagkväll. Drivlinan är helt suverän, motorn går otroligt jämnt och fint, och växellådan är bilvärldens motsvarighet till Pink Floyds Dark Side of the Moon; fullkomligt briljant.

BMW M140i är en bil som egentligen inte har några sanna konkurrenter. Drivlinekonfigurationen är fullkomligt unik och dess motoreffekt placerar den mellan en Volkswagen Golf R och en Mercedes-AMG A45. Det som den dock gör alldeles utmärkt är att överraska överdrivet kaxiga människor i osmakliga gör-det-hemma-projekt som tror att de är snabbast på vägen. Den ser inte mycket ut för världen, men tro mig, det är den!

Det går rykten om att nästa 1-serien kommer att ha samma drivlina som en 2-serie Active och Grand Tourer. Antagligen är dessa rykten sanna vilket gör mig obeskrivligt ledsen. På sätt och vis representerar M140i slutet av små och äkta entusiastbilar. Av den anledningen bör du köpa en. Dessutom är den utomordentligt rolig att köra. Själv hade jag antagligen valt den dyrare och mer opraktiska M240i. Bara för att den ser bättre ut. Och för att jag är lika rationell som en tre-åring.

BETYG
Exteriör
6
Interiör
8
Körglädje
9
Valuta för pengarna
7
Relativ praktikalitet
6
Ha-begär
10
Relativ prestanda
9
Personlighet
7
Motorljud
8
Komfort
8
Chefredaktör och medgrundare. Inbiten miljöaktivist och nästan lika stort fan av Dacia som Marcus Berggren.