Test: Ford Mustang med automatlåda – undvik till varje pris

“Så länge gud och politikerna låter oss.” Citatet låter som hämtat ur en imaginär blockbuster om stormningen av Kapitolium, men är i själva verket hur Fords vd tidigare i år beskrev bolagets ambitioner att fortsätta bygga V8-motorer, en motortyp som man finner i nya Ford Mustang.

Det förklarar varför vi i Sverige år 2024 kan kliva in hos vår lokala Ford-handlare och köpa den sjunde och senaste generationens Ford Mustang med en V8 på fem liter, utan vare sig överladdning eller minsta tillstymmelse till elektrifiering.

Vi har testat den för att se hur den skiljer sig från sin föregångare. Vi ställer oss också frågan om det finns en plats för Mustangen i dagens Sverige.

Ford Mustang
Vi testade sjunde generationen Ford Mustang på hemmaplan.

Foto: Högsta Växeln

Vad är egentligen grejen med Ford Mustang?

Mustangen lanserades i mitten på 60-talet, och blev en omedelbar succé. Eftersom försäljningen gick bättre än någon hade kunnat förutspå, var konkurrenterna inte sena att apa efter konceptet – som kom att kallas pony car.

Sedan dess har Mustang inte bara hunnit bli Fords mest långlivade modellnamn, bilen har också blivit en kulturikon och en omisskännlig symbol för amerikansk håll käften-kultur. Det är inte minst tack vare dess prestationer på vita duken.

Under sin sex decennier långa livstid har Ford spottat ur sig så många exemplar att det skulle räcka till varenda kotte i Sverige och ändå bli över.

Mot bakgrund av den historien kan man förstå varför Ford insisterar på V8-motorns fortlevnad, så till den milda grad att Mustangen i dag är det enda alternativet på den svenska marknaden för den som vill ha en åttacylindrig sugmotor i V-konfiguration.

Ford Mustang
Mustang har rent historiskt briljerat med mycket prestanda för pengarna.

Sjunde generationens Mustang: Vad är nytt?

Sett till grundreceptet är nya Mustang alltså tämligen konservativ, så den naturliga frågan är vad som är nytt. Svaret är att skillnaderna till största del är estetiska.

Karossen är helt ny, med vassare linjer som ger ett lite mer Lego-aktigt intryck. Strålkastarna har formen av horisontella streck i stället för 60-talets runda lyktor, och de karaktäristiska bakljusen har fått sig en vinkel i mitten så att de ser ut lite som boomeranger.

Den i särklass största uppdateringen finns emellertid i kupén, där den utgående modellens starkt retroinspirerade formspråk har ersatts med en mer generisk, modern Ford-interiör.

Det är fortfarande extremt mycket plast, men det är inte längre lika uppenbart eftersom man nu distraheras av den stora nya pekskärmen.

Fords infotainmentsystem hör fortfarande inte till branschens mest intuitiva, och även om uppdateringen inger en känsla av att Mustangen hänger med i utvecklingen innebär den egentligen bara att bilen blir mer pillig att ha att göra med.

Som tur är kan man ganska snabbt, och med hjälp av de fysiska knapparna på ratten, stänga av de mest påträngande av de numera obligatoriska, aktiva säkerhetssystemen i bilen.

Ljudvarningen för hastighetsöverträdelser är det mest påträngande av dessa, eftersom Mustangen är ungefär lika dålig som alla andra bilar på att hålla koll på vilken hastighetsbegränsning som faktiskt råder.

Ford Mustang
Interiören är en amerikansk historia.

En automatväxlad identitetskris som bör undvikas till varje pris

I linje med vad som har insinuerats är det ytterst lite på själva bilkontot som är nytt. Eventuella uppdateringar i hur bilen känns och beter sig är på sin höjd märkbara om den nya och gamla modellen testas sida vid sida. I allt väsentligt bjuder nya Mustang på en högst bekant upplevelse.

Vad gäller motorn är det något väldigt positivt. Fords så kallade Coyote-V8 är ett klassiskt jänkarjärn i modern tappning, med både karaktär och kraft så att det räcker och blir över.

Tyvärr var testbilen utrustad med automatlåda, som inte gör motorn rättvisa. Det är en tioväxlad historia, som likt en CVT-låda konstant söker efter det perfekta varvtalet för att maximera motorns bränsleeffektivitet – en högst orimlig ambition när motorn i fråga är en femliters-V8 utan överladdning.

Det blir inte bättre av vetskapen om att man med automatlådan går miste om den för Dark Horse specifika sexväxlade lådan från Shelby GT350, som ska passa ännu bättre med motorn än den redan fenomenala standardlådan – som inte bara är lätthanterad utan också glasklart förmedlar motorns enorma vridmoment och linjära effektkurva.

Ford Mustang
Automatlådan lirar inte med bilen.

Dark Horse – något mer än sju extra hästkrafter?

Testbilen var en så kallad Dark Horse, en aningen mer prestandainriktad specialmodell som ligger snäppet över GT i den interna modellhierarkin.

Den motsvarar alltså det som tidigare år har hetat Mach 1, 55th Anniversary Edition, och Bullitt.

Utöver sju extra hästkrafter och ett gäng tveksamma estetiska modifikationer – däribland ett emblem föreställandes ett hästansikte, som påminner om att djurrikets allra längsta ansikte nog ändå är hästens – innebär Dark Horse en rad prestandauppgraderingar som gör att bilen lämpar sig bättre för bankörning.

Utöver den tidigare nämnda växellådan för den som är klok nog att inte köpa en automat-Mustang inbegriper dessa uppgraderingar effektivare kylning, den aktiva MagnaRide-fjädringen som annars är tillval, och en differential som är av torsenslag och därmed tål mer stryk än bromsdiffen som sitter i en vanlig GT.

Med undantag för fjädringen, som går att välja till på egen hand för 25 000 kronor, är ovanstående inget man någonsin skulle sakna på allmän väg.

Såvida man inte ska till någon bana och härja gör man därmed klokast i att spara 105-130 tusenlappar på att inte speca sin Mustang i Dark Horse-utförande.

Ford Mustang
Dark Horse-derivatet är svårmotiverat.

Ford Mustang är sig lik

För att summera är den sjunde generationens Ford Mustang, i allt väsentligt, sin föregångare lik. Moderniseringsarbetet har begränsats till punkter som inte har något med bilens grundläggande egenskaper att göra.

Den erbjuder en V8-upplevelse som numera är unik. Det är också fortfarande som glidarbil den gör sig bäst, varför merkostnaden för Dark Horse-grejerna är svårmotiverad. Ska det nötas bana är det bättre att satsa på något tyskt.

För att motorn ska nå sin fulla potential är det också manuell växellåda som gäller. Den enda acceptabla anledningen till att köpa en Mustang med automatlåda är i ärlighetens namn att man har fått sitt kopplingsben amputerat.

Slutligen, finns det plats för en dinosaurie som Ford Mustang i dagens Sverige?

Ford har ju lanserat den här och därmed understrukit att vd:n Jim Farleys ord representerar en för bolaget global hållning i frågan. Så gud och politikerna, bollen ligger hos er.

Tekniska data

Ford Mustang Dark Horse (2025)

Motor: 5-liters V8, bensin, 453 hästkrafter, 540 newtonmeter
Kraftöverföring: 10-stegad automatlåda, bakhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 4,4 sekunder
Toppfart: 250 km/h
Vikt: 1 891 kg
Mått (längd/bredd/höjd): 4819/2097/1403 mm
Pris: Från 795 900 SEK (testbil ca 871 900)

Helhetsintryck

Ford Mustang Dark Horse (automat)

2.5

Med den 10-stegade automatlådan är Ford Mustang Dark Horse svårmotiverad.