Test: Volvo V90 D4

Volvo V90 D4 AWD
Motor: 2,0-liters, 4-cylindrig, diesel, 190 hästkrafter, 400 newtonmeter
Kraftöverföring: 8-stegad automat, fyrhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 8,7 sekunder
Toppfart: 225 km/h
Vikt: 1913 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4936/1475/2019 mm
Pris: 377 900 SEK
(Testbil ca 590 550 SEK)

Att vi svenskar alltid har gillat Volvo är ungefär lika uppenbart som att Zlatan kan spela fotboll. Tre vanliga mål i en svensk kärnfamilj har alltid varit villan, vovven och att det ska stå en Volvo på garageuppfarten. Tider förändras dock och det gör självklart även Volvo. Märket har gått från att tillverka bilar som påminner om tjock-TVs på hjul till att idag försöka bli förknippade med lyx och framförallt säkerhet. För att spara en slant väljer vissa bort topp-dieseln D5 och går istället ner ett steg och nöjer sig med D4-alternativet. Låt oss lägga i Högsta Växeln och ta reda på ifall Volvo V90 D4 kommer att bli nästa mål att ställa på garageuppfarten.

Jag har aldrig kunnat säga att Volvo V70 var en snygg bil. Den var absolut inte ful utan bara lite för lågmäld och jag fick aldrig någon wow-känsla när jag såg den. V90 är en annan historia. Man kan ha sämre syn än en fladdermus och ändå känna igen att det är en V90 som närmar sig tack vare Tors-hammare-lyktorna i fronten. Det finns två stora kombimodeller som jag anser är riktigt snygga, till och med vackra. Det är Audi A6 Avant (och Allroad) och Volvo V90 (och CC). Både bakdelen och baklyktorna på de båda modellerna gör att jag inte får kväljningar varje gång jag kör om någon av dem. Ett undantag är dock färgen på testbilen som enligt mig passar bättre i toaletten än på en bil.

Precis som exteriören kan även interiören inte beskrivas som något annat än elegant. Direkt när man kliver in märks det att Volvos ambitioner är att nå upp till premiumtyskarna. Allt från startvredet till instrumentbrädan känns kvalitativ. Ratten är skön att hålla i och stolarna är så bekväma att jag funderar på att byta ut min soffa hemma till ett antal Volvosäten. Det är dock inte bara fröjd och glamour varje gång dörrarna öppnas. Ta infotainmentsystemet som exempel. Trots att det ser lika stilrent ut som ett danskt designkök är det form som har fått gå före funktion.

Sätesvärmen såväl som temperaturen till klimatanläggningen justeras genom menyer i den iPad-liknande skärmen som utgör en stor del av instrumentbrädan, och det innebär att man måste ta ögonen från vägen. Råkar man då köra över ett potthål precis när man ska justera temperaturen så har man vips istället råkat sätta på 24 timmars finsk dansbandsmusik. Även instrumentpanelen har brister. Tittar man noggrant vid acceleration märker man att båda mätarna hackar mer än en piratkopierad iPad från Kina.

Hur är då körglädjen? Tja, det finns egentligen ingen. V90 är en lyxmaskin, och det märks på kurviga landsvägar. D4-motorn på 190 hästkrafter känns inte slö, men heller inte explosiv. Den är med andra ord vad vi svenskar skulle kalla för precis lagom. Motorn och växellådan blir lika stressade som en snabbmatsanställd under lunchtid när bilen pressas genom kurvorna, och det både hörs och märks.

Det har sagts många gånger förut men jag kan inte annat än att hålla med, V90 är värd en sexcylindrig kraftkälla under huven. Det hörs att motorn är fyrcylindrig och vore det inte för en välisolerad kupé skulle det antagligen vara en avgörande detalj för många som ska välja ny bil. Testbilen var utrustad med luftfjädring baktill, ett tillval som höjde komforten avsevärt för alla i bilen och som enligt mig är värd varenda krona.

En av sakerna som gör V90 speciell är att den är mer personlig än sin föregångare V70. De distinkta lamporna i fronten och de L-formade lyktorna bak hjälper till att ge hela bilen utstrålning. Den är även attraktiv för alla familjer med tanke på den praktiska biten. Vill man lasta uppblåsta badringar på sommaren eller skippa takboxen och slänga in skidorna bak på vintern är det helt lugnt, V90 verkar svälja all packning man ger den.

Att V90 är en bra bil är inte svårt att förstå. Den är enligt mig en väldigt snygg kombi och interiören känns lika högkvalitativ som inredningen hos en exklusiv advokatfirma. Den kan inte ersätta glädjen från en bergochdalbana på ett nöjesfält men man kommer att anlända till destinationen i lyx.

Den fyrcylindriga D4-motorn som producerar 190 hästkrafter fungerar i en Volvo V90 D4, men kommer inte att höja förarens puls. Att spara pengar genom att välja 190 hästarsmotorn istället för 235 hästars-versionen kan vara ett alternativ för vissa. Volvo V90 är ett bra val för den som vill behålla en Volvo på garageuppfarten men ändå kunna färdas i mer lyx än tidigare. Vilket motoralternativ man väljer beror på behov, men D4:an är som mellanmjölken i kylskåpet. En klassiker som kommer att passa de flesta.

Läs gärna Linus recension av Volvo V90 Cross Country här och Marcus roadtrip till Åre i en V90 med D5-motorn här.