BMW M550i provkörd i Tyskland
Världens snabbast accelererande 5-serie som någonsin har rullat av BMW:s produktionsband. Känn på den du! Det bästa är att jag har kört den. M550i heter den och precis som en M140i är den en uppkryddad prestandaversion utan att riktigt vara en äkta M-bil (tänk Audi S6). BMW var generösa nog att under två dagar även tillhandahålla den uppdaterade 4-serien och 530e, deras senaste laddhybridstillskott. Körningarna skedde mellan München och Berchtesgaden i de bayerska Alperna. Låt oss lägga i Högsta Växeln och provköra fyra av BMW:s senaste modeller.
Södra Tyskland välkomnade oss med en salig blandning av regn och snö i oförskämda mängder. Passande nog var den första bilen som skulle testas nya 430i Cabriolet. 4-serien har fått nya LED-lampor, ett kosmetiskt uppdaterat infotainmentsystem, samt ett digitalt instrumentkluster. Bilen är alltså i princip exakt likadan som den var tidigare, det vill säga alldeles utmärkt. 4-serien Cab har ett plåttak vilket, i kombination med BMW:s ingenjörers hårt slitande, innebär att kupén fylls med lika mycket oljud som ett stängt kassaskåp på botten av Atlanten.
Hur den är med taket nedfällt har jag inte en susning om eftersom jag då hade varit tvungen att köra runt i ett badkar som en konsekvens av den absurda mängden nederbörd. 430i Cab har en något mjukare uppsättning med en inriktning mot komfort, men den känns ändå tight att köra, mycket tack vare den responsiva styrningen och den förhållandevis kraftftulla fyrcylindriga motorn.
Nästa bil som stod på tur var 440i Coupé. Motorn har fått 20 fler hästkrafter är tyvärr en av de sista stora som man kan få i en ”vanlig” BMW och vilken motor! Att varva den känns som att äta smält smör ackompanjerat av ett sportigt motorljud. En sexa under huven borde vara standard på alla bilar med sportiga eller lyxiga ambitioner, och 440i är en alldeles ypperlig kombination av båda dessa egenskaper.
På sätt och vis var Coupén den roligaste bilen som testades under resan eftersom den ändå är relativt liten och därför går att leka med i hårnålskurvorna på bergsvägarna. Trots att den är fyrhjulsdriven är en bredsladd eller tre aldrig någon omöjlighet. Jag kan avslöja att leendet målades brett över mina läppar på väg upp mot hotellet i Berchtesgaden.
Morgonen därpå hade snö-orkanen äntligen lagt sig. Helt plötsligt kunde jag se att vi befann oss i ett drömskt vinterland med toppiga, snöklädda berg och vacker barrskog. Vi välkomnades också av ett antal snyggt uppställda M550i och 530e. När jag blev tillfrågad vilken jag ville börja med räckte min blick för att besvara den frågan. Antagligen förmedlade den ett meddelande i stil med ”det är väl klart som f*n att jag vill börja med den snabbaste”.
Jag kan inte uttrycka hur lycklig jag är över att nya M550i har en 4,4-liters V8 med dubbla VANOS (jag har ingen aning om vad det är men det låter coolt) under huven, ett enormt brutalt monster. Eftersom den är fyrhjulsdriven är den snabbare än den utgående M5:an. M550i är alltså snuskigt rask. Något annat som också är snuskigt är motorljudet. I Comfort-läget brummar motorn lite diskret men med Sport-läget aktiverat informerar den mer än gärna föraren om att det finns en hel del kraft till förfogande, 462 hästkrafter för att vara exakt.
Full acceleration är dock en relativt odramatisk upplevelse. 5-serien är nu så förfinad att man befinner sig i sin egen bubbla vilket gör att man inte har samma koppling till vägen och bilen som i något mer analogt. Uppsidan av detta är dock att man färdas oerhört bekvämt. Knappt någon av nya 5-seriens komfort har gått förlorad i sportifieringen av den. Den som är ute efter något mer livfullt och teatraliskt gör bäst i att vänta på M5:an som lär komma inom en inte alltför avlägsen framtid. Till dess är M550i en helt fantastisk motorvägskryssare som krossar det mesta som får för sig att komma i dess väg.
Efter lunch blev det tyvärr dags att lämna ifrån oss M550i och hoppa in i 530e. Drivlinan är densamma som i 330e. BMW hävdar att det ska gå att köra 50 kilometer på ren el och för första gången i världshistorien tvekar jag inte på detta påstående. Räckvidden i färddatorn tickade ner lika snabbt som kilometrarna i trippmätaren vilket är mycket ovanligt.
När man enbart kör på el är 530e osannolikt tyst. En döv man på stan hör mer oljud än jag när jag kör BMW:s senaste laddhybrid. Körupplevelsen är, till skillnad från i M550i, genuint avslappande. 530e kostar lite drygt 70 papp mer än 530i, men då har den navigation som standard. Dessutom har bagageutrymmet fått sig en rejäl känga till käken eftersom batterierna äter utrymme i samma takt som jag tömde efterrättsbordet under middagen kvällen innan. Några mindre väskor får dock plats utan problem.
Att skriva denna text var en rejäl utmaning eftersom bilarna i stort är felfria. BMW är så vansinnigt duktiga på att bygga bilar att man lätt framstår som en av deras PR-människor när man skriver om dem. 430i Cabriolet är en utmärkt Cabriolet, 440i är en briljant sportcoupé, M550i är ett underbart autobahnlok, och 530e kan vara den bästa laddhybriden i världen. Min favorit av dessa fyra är givetvis M550i eftersom den är snabbast och jag egentligen är ett litet barn. När den anländer till Sverige återstår enbart att kyssa marken som BMW-folket går på för att få lägga beslag på en. Tro mig, jag kommer att göra det, mina ord är lika tomma som ett oöppnat mjölkpaket.