Resereportage: Franschoek Motormuseum – Himlen på jorden

Jul- och nyårsfirande förknippas oftast med utlandsresor. Högsta Växeln beslutade därför för att bege sig till Sydafrika för att unna sig en semester. Man kan lätt tro att Sydafrika har samma kvalité på vägarna som Irak på 1200-talet men faktum är att de får svenska vägar att framstå som mullvadsattackerad gräsmatta. Det är nämligen så att vägarna är briljanta och i Sydafrika har de en väldigt bra regel – alla motorvägar ska designas med hjälp av en linjal. Det skulle mycket väl kunna gå att maxa bilar som Mercedes-AMG GT S, BMW M4 Cabriolet och Range Rover Sport SVR på varenda bit motorväg som landet har. Rör man sig bort från motorvägen och ger sig ut i bergen så kryllar det med bergspass a la alperna som är alla bilfantasters våta dröm. Det är helt magiskt.

Det är bland dessa berg som man återfinner Franschoek Motormuseum (FMM). Efter att ha tvingats ta en taxi till flygplatsen i Kapstaden för att hämta en hyrbil (flygplatser har ofta ett betydligt bättre utbud) knallade jag in på en välkänd biluthyrare och bad om en bil som dels inte skulle kosta en förmögenhet att hyra och dels inte krävde en åldersgräns på en miljard. Eftersom jag inte ens hunnit fylla tjugo år är utbudet minst sagt magert. Valet stod mellan en Ford Figo (förra generationens Fiesta), en Nissan Almera och en Opel Adam. Eftersom vi har kört en Opel Adam S och gillade den så slog jag till på den sistnämnda. Efter att ha förklarat för tjejen bakom disken att jag de facto får hyra bilar och efter att hon frågade sin chef hur gammal man är om man är född 1996 fick jag äntligen skriva på alla papper och slutligen fick jag nycklarna till ”min” Opel Adam.

Efter att ha kört iväg från flygplatsen och svängt fel tvingades jag ta den mindre pittoreska vägen hem – det var ett industriområde där det låg glassplitter vid varje rödljus, undrar varför? I åtanke hade jag att min självrisk motsvarade cirka 17 500 kronor eftersom jag tillhör den mer olycksdrabbade ålderskategorin så jag var inte så avslappnad som en semester egentligen borde ge upphov till.

Dagen efter var det FMM som stod högst upp på agendan. För att ta sig dit körde jag cirka 30 minuter på en väg som gick rakt upp i bergen för att sedan glida ner i en dal. Jag kom fram till en skylt där det stod ”Franschoek Motor Museum” och svängde in, där möttes jag av en stor grind med en vakt. Jag fyllde i mina relevanta uppgifter, grinden öppnades och jag körde cirka 200 meter till parkeringen. Där visade jag upp mitt medlemskort till Kungliga Automobil Klubben och fick en rabatt på fem kronor. Vilket klipp!

FMM är en utställning av Johann Ruperts, en av Sydafrikas rikaste personer (god för cirka 52 miljarder SEK), privata bilsamling. Totalt sett har Johann 320 bilar i sin ägo varav 80 åt gången ställs upp i museet som egentligen omfattar 4 stora stenlador. Det verkar alltså vara så att Johann har möjligheten att köra 240 bilar då det är så många som alltså inte ställs ut. Bilarna som ställs ut står i kronologisk ordning och innefattar sex stycken olika kategorier som jag väljer att citera från Franschoek Motormuseums (FMM) hemsida:

ANTIQUE – built before 31 December 1904

VETERAN – built between 1 January 1905 and 31 December 1918

VINTAGE – built between 1 January 1919 and 31 December 1930

POST-VINTAGE – built between 1 January 1931 and 31 December 1945

POST-45 – built between 1 January 1946 and 31 December 1960

POST-60 – built after 1 January 1961

I mina ögon är tveklöst de mest intressanta bilarna de som man återfinner efter 1961. Bland dessa utmärkte sig en Ferrari F40, en F50 och en Enzo. Bredvid varandra. En Ferrari F40 är en av de bilar som tveklöst är topp tre på min lista över drömbilar. Det var minst sagt så att denna trio först gav upphov till att jag tappade hakan för att sedan övergå till en stumhet som slutligen slutade i att tårar rann ner för mina kinder då jag var så rörd.

Inte nog med det – det fanns en Mercedes-Benz CLK DTM AMG som endast tillverkades för modellår 2004. 100 stycken coupéer byggdes som hade ett pris på närmare 2,5 miljoner när de var nya. Under huven finns det en 5,4-liters V8 på 582 hästkrafter och 800 newtonmeter. Toppfarten begränsades till 300 kilometer i timmen. Att få beskåda denna juvel i ett land där motorvägarna kantas av kåkstäderna var sannerligen en kontrastverkan av högsta grad. För att få köpa en krävdes en inbjudan av Mercedes vilket visar vilken raritet det är.

Utöver de fyra bilar jag har valt att omnämna så fanns det ju 76 stycken till. Vissa som enligt mig är lika intressanta som en vegansk kokbok och andra som jag skulle vara villig att kidnappa valfri potentat för. En av dessa bilar – jag tänker inte nämna vilken skara bilar den tillhör – med amerikanskt ursprung startades upp i en av ladorna och efter att jag hade blivit avgasförgiftad så körde bilen ut. Det kändes bra att veta att alla bilar som är på plats faktiskt är i bruksskick till skillnad från många andra bilutställningar. Alla är inte med i bildgalleriet högst upp utan jag uppmanar istället samtliga individer att bege sig raka spåret till FMM för en snudd på religiös upplevelse.

Efter att ha smält upplevelsen åkte jag iväg i min Opel Adam hyrbil som endast hade de fyra hjulen gemensamt med någon av bilarna på utställningen och satte kurs mot Franschoek Pass som tydligen är en världskänd bilväg. När jag kom fram hade jag vant mig vid att sitta på fel sida i bilen och växla dynamiskt med min vänsterhand istället för min högerhand. Man kör nämligen på fel sida av vägen i Sydafrika. Även om en Opel Adam inte nödvändigtvis är högst upp på lista över bilar man vill ha på en väg som denna så är det åtminstone en lättfotad och rolig bil att köra. Jag körde den så fort jag bara kunde utan att riskera att falla mot en säker död samt en faktura från en viss biluthyrare på en orimligt hög summa pengar.

Efter att ha kört fram och tillbaka ett antal gånger så beslutade jag mig för att bege mig hemåt och under tiden så funderade jag över varför vi i Sverige inte har tillgång till så fantastiska vägar som finns i Sydafrika. Om man bortser från de geografiska skillnaderna som innebär till exempel tjälskott i vårt avlånga land.

Att irra runt i Sydafrika är dels en sensation bakom ratten och dels är det i mina ögon ett fantastiskt resmål för de som älskar att köra bil. Det finns även biluthyrare som hyr ut bilar som Jaguar F-TYPE och Volkswagen Golf GTI om man har lite stålar att bränna. Det man bör tänka på är att det finns barn som lekar på motorvägen och Sverige och Sydafrika har inte direkt samma tänk när det kommer till trafikvett. 

Franschoek Motormuseum är en sakral plats och upplevelse. Åk dit.

Marcus Berggren
marcus.berggren@hogstavaxeln.com