Test: Mercedes-AMG GT S

Mercedes-AMG GT S
Motor: 4,0-liters, bensin V8, 510 hk, 650 newtonmeter, bakhjulsdrift.
Acceleration:
0-100 på 3,8 sekunder
0-200 på 11 sekunder
Toppfart: 310 km/h
Mått (längd/höjd/bredd):
4546/1288/2075 mm
Pris: 1 343 000 SEK
(Testbil cirka 1 500 000 SEK)

Det är inget litet berg Mercedes har beslutat sig för att bestiga med lanseringen av nya Mercedes-AMG GT S. Med en prislapp som nästan är hälften av föregångaren Mercedes-Benz SLS AMG har Mercedes-AMG GT S siktet på kungen av sportbilar – Porsche 911. Porsche 911 visades upp för världen för nästan exakt 52 år sedan – på motormässan i Frankfurt 1963. De har minst sagt etablerat sig  som riktmärket för detta segment. Enligt Mercedes själva är GT S en sportbil och det är just det receptet som har används under utvecklingen.

Med en enorm V8 under en huv som sträcker sig till horisonten, bakhjulsdrift och ett motorvrål som kan liknas vid skotten i Sarajevo. Enligt mig och många andra är Mercedes-AMG GT S egentligen en superbil i sportbilsformat. Det är en symbios mellan sport-, superbil och grand tourer.

Den har allt för att lyckas charma en fartkåt ynglings ögon. Det är en barndomsdröm som blivit till verklighet och det är en fotogenique bil som jag hade förmånen att ha i min ägo under en veckans tid. Låt oss lägga i Högsta Växeln och recensera en bil som miljontals bara kan drömma om.

Att kalla Mercedes-AMG GT S för något annat än elegans på hjul borde vara straffbart. Bilen ser helt fantastiskt makalös ut och varenda gång man kör förbi något där bilen reflekteras går det inte att slita blicken vilket ökar risken för olycka påtagligt. Det är onekligen så att en Mercedes-AMG GT S ser förbryllande ut på bild men det är i det verkliga livet som bilen förstummar en som åskådare med sina sensuella linjer; mekanofili kan verkligen berättigas av en Mercedes-AMG GT S.

Som en motsats till dejtingsidor är det man ser på bild bara en försmak av det enastående man kommer att få bevittna i det verkliga livet. Oavsett vinkel är det en upplevelse att bara titta på bilen och jag rekommenderar alla att bege sig till närmaste Mercedes-återförsäljare för en titt. Bilen är minst sagt tilldragande från varenda vinkel och Mercedes-AMG har sannerligen gjort ett formidabelt jobb på designfronten.

I min recension av Mercedes-AMG C63 S skrev jag att den bilen omdefinierar vad snabb är. Jag står vid det. Mercedes-AMG GT S tillhör samma liga. Det uppenbarar sig vid en närmare titt på accelerationssiffrorna: 0 till 100 avverkas på 3,8 sekunder, 0 till 160 på 8 sekunder och 0 till 200 på 11 sekunder. Att gasen i botten känns som att kasta sig ut ur ett flygplan leder det ingen tvekan om – fritt fall (på Gröna Lund) kan slänga sig i väggen: AMG GT S kör fritt fram istället.

Det krävs så förbluffande lite gaspådrag för att bilens hastighetsmätare ska börja stiga illa kvickt att ursäkten: ”förlåt konstapeln, jag hade ingen koll på hastighetsmätaren och råkade glida över” inte kommer att låta särskilt sanningsenligt efter man blivit påkommen att ha dubblat rådande hastighetsbegränsning. I Mercedes-AMG GT S tog vi en morgontur till Gävle för att få utsökta bilder samt låta bilen sträcka på benen utan någon som helst trafik på vägarna.

Utan att avslöja för mycket kan man säga att en Mercedes-AMG GT S är lika explosiv som 100 ton dynamit och har förmågan att mumsa kilometer i samma takt som man käkar popcorn innan filmen ens har börjat. I höghastighetskörning är den stabilare än en pelare av diamant och den ligger bekvämt i valfri hastighet; det blir aldrig läskigt i hög fart på en motorväg i denna bil. Det är trots allt en grand tourer.

Att acceleration är så obegripligt brutal är ett faktum men det är nästan som att hastighetsmätaren hoppar över vissa hastigheter och man det krävs en chockerande kort sträcka för att grov vårdslöshet i trafik blir ett faktum. Adrenalinruset har högre tryck än en brandbils vattenslangar och att checka in på rehabilitering är näst på min agenda.

Väljer man att svänga av motorvägen och sätter kurs mot landsväg istället är det något man märker illa kvickt – styrningen. Det är nämligen så att Mercedes-AMG GT S – för ovanlighetens skull bör tilläggas – inte har elektrisk styrning. Istället har den hydraulisk styrning vilket (kortfattat) ger bättre känsla. Man vet var man har framhjulen och man är sannerligen mer i symbios med bilen.

Det innebär att saker som automatisk fickparkering och system som hjälper en att styra och dylikt inte existerar. Det är en mer intim relation mellan bilens beteende och förarens agerande. Det leder till att förtroendet bakom ratten växer något enormt vilket man kan tolka som både positivt eller negativt beroende på hur man ser på det och i sin tur leder det till att man verkligen vågar köra den här bilen som sig bör. Det är givetvis inte lämpligt att köra en AMG GT S till max på allmän väg men det innebär inte att man inte kan trycka på ordentligt ändå.

Att köra bilen i stan är en upplevelse i sig. Den mängden uppmärksamhet man får är extremt i alla avseenden. Sedan är det annan femma vad det är för slags uppmärksamhet: ”borgarsvin” kontras av folk som gör tummen upp och kommenterar som ”vilken jävla bil!” samt ett tvång som nyckelinnehavare att hålla ett föredrag om bilen så fort man väljer att parkera den.

Blickar av avund regnade också över den och kör man exempelvis förbi Stureplan i Stockholm kryllar det med framgångsrika medelåldersmän som totalt vägrar att uppmärksamma en i ens bil samtidigt som man ser hur varenda muskelfiber i deras kroppar vill vända sig och för att titta. Den är älskad för att det är en drömbil, en bil lämpad för affischer och för att den ser så sanslöst fenomenal ut men den är också hatad för att den står för något som inte folk uppskattar i lilla landet lagom.

Det är närmare bestämt elitstatus, framgång och rikedom. Det är extremt synd anser vi på Högsta Växeln och varje gång vi ser någon med en häftig bil visar vi vår uppskattning på ett eller annat sätt. Det är en bil som oavsett var den åker blir överöst med känslor. På det viset är en BMW i8 mer accepterad – den är i stort sett älskad av alla.

Mercedes-AMG GT S är en enastående bil. Den erbjuder en design som är så sexuell en bildesign kan vara. Med inspiration tagen av klassiska sportbilar spelar den på en bilfantasts alla hjärtsträngar och kan få vem som helst att falla pladask. Den gör det möjligt för nästan vem som helst att köra den till max utan att man straffas. Det är lätt att argumentera för att en bil av den här kalibern ska vara svår att köra och att det ska krävas en viss finess.

Personligen anser jag att det är fantastiskt hur ingenjörer har lyckats förvandla en bil som med perfekta receptet för en så kallad änkeskapare till något så lättillgängligt. Man ska inte tolka det som att vem som helst kan sätta sig bakom ratten och bli nästa Lewis Hamilton men faktum kvarstår att så länge man har förtroende bakom ratten kan man göra underverk.

Med en toppfart på 310 kilometer i timmen och potentialen att ta dig dit på strax över minuten från stillastående för att sedan köra en runda i stan och storhandla på valfri mataffär är en Mercedes-AMG GT S en bil som man kan använda dagligen. Att den kanske inte lämpar sig för Sverige med tanke på våra katastrofalt dåliga vägar och avsaknad av riktigt roliga vägar lämpade för just bilkörning är ingen hemlighet.

Man får nyttja varenda tillfälle att köra på bana man får. Pressbilen vi fick låna hade gått hisnande 2200 mil på endast några månader och jag kan lova att det inte har varit skonsamma kilometer. Min vecka med Mercedes-AMG GT S har varit en av de bättre i mitt liv och jag kände genuin sorg när dagen kom att lämna tillbaka den. Mercedes-AMG GT S – elegans i monsterformat.