Test: Volkswagen e-Golf

Volkswagen e-Golf
Motor: Elmotor, 115 hk, framhjulsdrift.
Acceleration: 0-100 på 10.4 sekunder
Toppfart: 140 km/h
Längd: 4270 mm
Pris: 385 900 SEK (testbil 385 900 SEK)

Det känns som att jag har sagt det alldeles för många gånger, men Volkswagen Golf är en briljant bil. Listan av olika motoralternativ som den erbjuds med är mer varierad än New Yorks olika folkslag. I båda fall är detta givetvis något fantastiskt. Vi har redan recenserat Golf GTI, som antagligen är ett av de bästa alternativen, men för ungefär samma slant kan man få en e-Golf istället, en elbil. Då kanske ni tänker att valet är självklart, elbilar kan ju inte köra längre än två nanometer innan man måste ladda dem i åtta månader, eller?

Varje gång jag berättade för någon att jag kört en elbil fick jag höra samma sak: ”Var har du sladden då?”. Visst är det ett billigt och dåligt skämt men det speglar ändå det största problemet med dagens elbilar: räckvidd. Alla verkar tvivla på att man kommer att anlända till sitt mål inom en rimlig tidsram på grund av ofrivilliga övernattningar som bilens tomma batterier kräver. Om du är någon som pendlar mer än 15 mil om dagen och inte har tillgång till en laddstation på ditt jobb, så ja, din pendling kommer tyvärr att involvera ofrivilliga övernattningar, något som må uppfattas som något opraktiskt. Är du dock någon som har max några mil till jobbet fungerar e-Golf alldeles utmärkt. En klar majoritet av alla vardagliga resor klarar e-Golf:en galant. Dock är långresor inte ett alternativ. Om du kör försiktigare än en halvblind 83-åring, inte låter hastigheten överskrida 90 km/h, och har AC:n avstängd kan du komma 17 mil på en laddning. Kör du helt vanligt, lyssnar på musik och vägrar att låta dig själv koka bort i värmen kan du räkna med ungefär 12-14 mil. Sedan är det en 13 timmar lång väntan som hägrar. Detta är inget problem om bilen laddas under natten, annars bör snabbladdstationer letas upp. Dessa förkortar laddtiden avsevärt.

Som den bilfantast jag är älskar jag responsiva bilar och alla elbilar har fenomenal gasrespons. Växellådorna i elbilar har bara en växel och konstant vridmoment och effekt. Detta innebär att det aldrig är någon fördröjning mellan att föraren trycker på gasen och att bilen börjar accelerera. 115 hästkrafter må låta mäkta trist, men faktum är att 115 hästkrafter i en elbil känns som mycket mer än 115 hästkrafter i en vanlig bil, just för att de alltid är tillgängliga. Skillnaden är lika stor som mellan Gudrun Schymans kvinnosyn och den som råder i Saudi Arabien. Dessutom har e-Golf:en ett fenomenalt motorbromssystem som laddar batterierna när man släpper på gaspedalen. Detta innebär att föraren i stort sett kan kontrollera hastigheten helt med bara en pedal och det är riktigt skojigt.

Jag är mycket glad att kunna rapportera att inget av golfigheten har gått förlorad i e-Golf. För mig är det fortfarande ett mysterium var Volkswagens ingenjörer har gömt batterierna. Bagageutrymmet är exakt lika stort som i en vanlig Golf men tydligen ska baksätesgolvet vara något höjt, antagligen med en halv millimeter då jag själv inte märker någon skillnad. Interiören är även den identisk med andra Golf:ar. Detta är tveklöst bra då till och med jag kan sätta mig i bilen och göra exakt det jag vill utan att behöva fundera i mer än en tredjedels sekund. Allt är tydligt och sitter där det ska. Min OCD frodas. Dessutom är e-Golf mer än generöst utrustad vilket kompenserar väl för det höga inköpspriset. Standardutrustningen inkluderar adaptiv farthållare, lane assist, Volkswagens automatiska parkeringssystem, automatisk upplåsning, och gps. Den är med andra ord mer fullspäckad av utrustning än Thomas Quick är av lögner.

Min tid med Volkswagen e-Golf har dock inte varit helt problemfri. En dag, efter att jag försökte starta motorn sa bilen att den ville bli inlämnad på verkstad på grund av ett elfel. Jag startade då om bilen och allt var helt plötsligt normalt. Efter ytterligare en dag började bilen klaga på tryckfall i något däck. Givetvis blev jag oerhört paranoid och stannade genast för att kontrollera däcktrycket, inget ovanligt någonstans. Min paranoia avtog inte utan jag kontrollerade däcken fyra gånger den dagen och all luft var fortfarande kvar i däcken.

Jag har varit minst sagt skeptisk till elbilar fram tills nu. Jag förstår dem, de framstår faktiskt som vettiga. Volkswagen e-Golf låtsas inte vara något den inte är, en andrabil som klarar av nio av tio resor. Dessutom bygger den på en av de bästa bilarna som finns, är helt tyst, har makalös gasrespons och passar alldeles utmärkt i en urban miljö och några mil utanför den. Dock är det oundvikligt att känna sig som lite av en besserwisser i den. Jag märkte själv hur jag började kommentera över Prius-ägares omiljövänliga bilval och hur det började växa små kvistar och blad ur mina händer. Ett köp av en elbil blir ett statement vare sig du vill eller inte och du kommer att få uppmärksamhet när du pluggar in elkabeln. Men varför inte omfamna din inre trädkramare?