Test: Mercedes-Benz E 50 AMG från 1996 – underskattad ikon

Mercedes-Benz E 50 AMG från 1996 är en av märkets mest förbisedda prestandasedaner. Den kombinerade en handbyggd V8 med tysk ingenjörskonst och en diskretion som gjorde att bara de invigda visste vad som rullade förbi. I dag är den en raritet på vägarna och ett stycke AMG-historia som förtjänar att lyftas fram.

Vi lade i Högsta Växeln och åkte till Stuttgart för en provkörning. 

Foto: Högsta Växeln

Från doldis till drömbil

När E 50 AMG visades upp på bilsalongen i Frankfurt 1995 var den mer än bara en trimmad E-klass.

Det rörde sig om det allt tätare samarbetet mellan Mercedes och AMG, och en direkt arvtagare till 500 E och E 500. Endast runt 2 900 exemplar byggdes under 1996 och 1997 och alla var vänsterstyrda. 

Den gick aldrig officiellt att köpa i Sverige, men några exemplar har letat sig hit via import. Utseendet var och förblir oerhört diskret.

Något djupare stötfångare och 18-tums AMG Monoblock-fälgar var de mest uppenbara kosmetiska detaljerna för den som visste vad man skulle leta efter.

V8-kraft i drivor

Under huven ruvar en AMG-kalibrerad 5-liters V8 på 347 hästkrafter som går ner i till bakhjulen via en femstegad automatlåda. 0 till 100 km/h avverkas på runt sex sekunder och toppfarten är spärrad till gentlemannamässiga 250 km/h, en siffra som kändes bestämt inom räckhåll under vår provtur runt Stuttgart.

Ljudet är dämpat men närvarande och bilen trivs bäst på långa motorvägssträckor i hög fart.

Med sänkt chassi, bredare däck och större bromsar är den lika trygg i kurvor som den var stabil på Autobahn. Snabb, bekväm och helt utan att behöva anstränga sig.

Motorn definierar i hög utsträckning körupplevelsen och den femstegade automatlådan upplevs som förvånansvärt rapp.

Den växlar metodiskt och passar bilens muskulösa karaktär. V8-motorn har gott om vridmoment och känns mustig.

Inredning med klass

Invändigt bjuder E 50 AMG på klassisk Mercedes-kvalitet med en extra dos sportighet. Tvåfärgat läder, träpaneler i Birdseye-lönn och ordentligt sidostöd i stolarna gör att man sitter bekvämt och känner sig omhändertagen. Det rör sig sannerligen om en lyxbil.

På utrustningslistan stod bland annat tvåzons klimatanläggning, eljusterbara säten fram och uppvärmda säten fram och bak, eltak och en elektrisk solskyddsgardin i bakrutan.

Allt var byggt för att hålla och andas en tid när Mercedes prioriterade högsta möjliga kvalitet. 

Alla reglage känns robusta och kvaliteten på interiören är imponerande, även 30 år senare.

E 50 AMG hade tuffa konkurrenter. BMW M5 i E34-generationen, som vi tidigare provkört, levererade 340 hästkrafter och manuell låda för den som ville jobba lite mer bakom ratten. Audi S6 Plus hade 326 hästkrafter, fyrhjulsdrift och ett mer aggressivt temperament. 

Volvo 850R var betydligt billigare och snabb nog för att vara rolig men saknade den polerade känslan hos de tyska V8-modellerna. E 50 var inte den mest extrema i klassen men den mest balanserade och skillnaden mellan de olika modellerna är distinkt. 

Mercedes-Benz E 50 AMG är muskelknutte till lyxsedan

E 50 AMG river muren mellan prestanda och komfort och snarare att det upplevs som en kompromiss, känns det som det bästa av två världar.

Den är snabb nog för att imponera än i dag och tillräckligt diskret för att bara entusiaster ska lägga märke till den. 

Undertecknad vågar hävda att detta är en av 90-talets mest underskattade sportlimousiner och en bil som blir allt mer åtråvärd bland samlare.

Dess robusta utstrålning, fantastiska V8-motor och rejäla lyxkänsla gör den till en riktig 90-talsikon som var med och lade grunden för AMG. 

Test: Mercedes-Benz E 60 RS från 1997 – Seinfelds gamla bil

Test: Mercedes CLK 63 Black Series – kärlek vid första svängen

Test: Mercedes-Benz 250 SE från 1967 – 50 mil genom Alperna