Test: Mazda MX-5 – körglädje för hela slanten

Den första generationens Mazda MX-5 lanserades 1989 och så även designmottot Jinba ittai. Det betyder något i stil med harmoni mellan häst och ryttare.

För någon som inte rider – exempelvis undertecknad – kan målet kanske förstås som den svårslagna känslan av att trivas riktigt väl på ett par slalomskidor.

Förebilden var trots allt Elan, fast inte skidorna utan Lotus-modellen. Kommersiellt har MX-5 visat sig vara mycket mer än en blek kopia av sin förebild.

Den är nu inne på sin fjärde generation, sedan årsmodell 2016, då fabriken också spottade ur sig sitt miljonte exemplar.

Varför då testa en bilmodell som är gammal nog att ha börjat i lågstadiet? Därför att den, receptets briljans till trots, inte längre har några direkta konkurrenter. 

Sugmotor, bakhjulsdrift och manuell växellåda; ett välavstämt chassi; plus ett fällbart tak, är en kombination som gör det omöjligt att inte dra på mungiporna. I tuffa tider välkomnar man också bilens förhållandevis rimliga prislapp.

Foto: William Koitrand

Vi välkomnar våren

Men utan konkurrenter finns föga skäl att testa själva bilen.

Förevarande text är därför snarare ett test av en livsstil: kan den svenska våren tidigareläggas med hjälp av en Mazda MX-5? Testexemplaret plockades ut den första mars och skulle återlämnas först en månad senare.

Mars 2023 visade sig vara en månad präglad av så kallat aprilväder. När bilen hämtades sken solen och hemfärden genomfördes med vinden i håret. Någon vecka senare blev det snökaos. 

Om det finns någon cabriolet som gör sig i ombytligt väder är det förstås en med manuell sufflett; det tar inte mycket längre tid att fälla upp eller ned taket på Mazda MX-5 än det gör att ta på eller av en mössa.

Ungefär lika tacksamt är att knappen för antispinn fungerar som en vanlig, gammal hederlig knapp.

Trycker man på den en gång vill bakhjulen släppa, trycker man igen är man tillbaka i normalläge. 

Körglädje för hela slanten

Jinba ittai innebär nog att det inte behöver vara svårare än så. Den här bilen behöver förstås knappt antispinn – att köra på ställ med Mazda MX-5 är lika svårt som att göra det i ett TV-spel, åtminstone när det är halt.

I torrt väglag betyder den ringa motoreffekten (även om testexemplaret var utrustat med den ”stora” tvålitersmotorn) och det inte helt och hållet sportbilstighta chassit att man gör klokast i att inte söka greppförlust.

Att hantera den ifall den trots allt infinner sig är likväl en smal sak.

Men vårbilen Mazda MX-5 lämpar sig inte enbart för väghuliganism, när de envisa vårsnöovädren slår till eller en slingrig bit landsväg råkar vara torr och grusbefriad. 

En solig dag efter en snöig natt kan avnjutas med taket nere bara för ljusets skull, tack vare att värmepaketet tycks vara hämtat från en bastu.

Mazda MX-5 blir bara bättre med åren

Sammantaget är alltså Mazda MX-5 en självklar strategi för ivriga solbadare som vill att nästa sommar ska komma fortare.

Den låter en ta vara på varenda solstråle, samtidigt som den uppmuntrar till aktiv körning när de där sista snöovädren ändå slår till.

Fortfarande inte övertygad? Den kostar en fjärdedel så mycket som Porsches billigaste 911, den självklara vardagssportbilen. Det är alltid ett argument i rådande tider.

Mazda MX-5 RF provkörd i Spanien

Provkörning av Mazda MX-5 i Rumänien

Roadtrip: Fjällresa med Mazda MX-5