Test: Opel Grandland PHEV 300 4WD
Opel Grandland PHEV 300 4WD (2022)
Motor: 1,6-liters, 4-cylindrig, bensin + elmotor, totalt 300 hästkrafter, 520 newtonmeter
Kraftöverföring: 8-stegad automatlåda, fyrhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 6,1 sekunder
Toppfart: 235 km/h
Vikt: 1876 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4477/1609/2098 mm
Pris: 509 900 SEK (Testbil ca 606 500 SEK)
Opel Grandland är den ansiktslyfta versionen av modellen som förut hette Grandland X. Det är ett namn som osar så mycket av äventyr och americana att dess enda rimliga förklaring är att det måste ha funnits en klausul i ägarbytesavtalet mellan GM och dåvarande PSA. Även om Grandland är byggd på en PSA-plattform är nämligen själva designen ursprungligen amerikansk.
Men ett namn är bara en samling bokstäver, eller i många fall en siffra, och inte nödvändigtvis vad som skiljer en bra bil från en dålig. Därför ska vi se bortom modellemblemet på bagageluckan, lägga i Högsta Växeln och recensera nya Opel Grandland!
Trots ambitionen att utvärdera Opel Grandland enbart baserat på dess meriter, är det helt omöjligt att inte hänga upp sig på GM-arvet. General Motors-loggan återfinns både här och där, och den på bakrutan är så stor att man tydligt kan urskilja den när man tittar i backspegeln.
Såvida man hänger sig åt lite kreativ bokföring var alltså GM Opels förrförra ägare. Trots att Grandland fått den numera Opel-typiska fronten – som de kallar Vizor – är det omöjligt att inte känna att man sitter i en GM-produkt. Interiören är avsevärt mycket mer lik den man finner i en Buick än den man finner i en Peugeot, som bygger på samma plattform.
Då förstår ni också att den här bilen inte direkt känns blåny. Det finns fysiska reglage, vilket är ett välkommet inslag om du frågar oss som månar om trafiksäkerheten, men också något som anses omodernt ur ett designperspektiv. Att jag anser att funktion bör gå före form i den frågan är uppenbart, men jag kan inte säga att Opel verkar tycka detsamma.
Detta eftersom klimatanläggningen inte bara finns i form av användarvänliga, fysiska vred. Den finns av någon oklar anledning också som en touch-styrd, digital dito. Kanske handlar det om att infotainmentsystemet är anpassat för att fungera även i andra bilar, men den teorin går inte riktigt ihop med tanke på hur föråldrat allting känns.
Möjligheten att köra Android Auto och Apple CarPlay via sladd räddar upp mycket, men även den lösningen har utvecklingspotential. Eftersom bilen inte startar i något av smartphonegränssnitten dundrar den i gång godtycklig radiokanal på samma nominella volym som man hade med telefonen inkopplad när bilen stängdes av. Det för med sig en överhängande risk att man får sina trumhinnor spräckta av de högmälda djuren på RIX MorronZoo.
Förresten är det korkat att bilen över huvud taget startar radion utan att man specifikt ber om det. Att slippa ha radio som stående för den så kallade underhållningen är väl halva anledningen till att folk köper nya bilar från första början? Men egentligen innebär inget av det här några stora minuspoäng. Det är bara sådant man förväntar sig ska hålla högre nivå i en bil som har ett grundpris på över en halv miljon.
Något som håller hög nivå är drivlinan, åtminstone ur ett prestandaperspektiv. På egen hand har jag tidigare upplevt den här turbomotorn som lite laggig och ihålig, men hybridsystemet – säkert i kombination med annorlunda mappning av motorn – gör kraftleveransen jämn och självsäker.
Med det sagt är det ingen superekonomisk historia, eftersom bilen i grunden drivs av en tämligen uppskruvad bensinmotor som man snart blir ens enda kamrat på längre turer med Grandland. Bilen gör också sitt bästa för att dölja förbrukningssiffrorna. Snittet får man gräva fram. I stället visar den stolt hur många procent av resan som har skett med nollutsläpp – en binär skala innehållandes motorbromsning och annat som inte över huvud taget säger något om bränslebesparingar.
Tre sylvassa konkurrenter:
Mazda CX-60
Hyundai Tucson PHEV
Kia Sportage Hybrid/PHEV
Växellådan är inte heller så snabb, men det kan tolkas som en påminnelse om att inte trycka på såvida det inte verkligen behövs. Det här är inte på något sätt någon sportbil. Andra skäl att inte trycka på är att styrningen är gummiaktig och att fjädringen (tack och lov) är allt annat än sportbetonad. Ihop med de mycket bekväma sätena gör det emellertid Opel Grandland till en trevlig bil att tillryggalägga just stora landskap med – så länge man inte har med sig en hel familj med packning, för batteriet stjäl många liter bagageutrymme.
Sammantaget är det svårt att avfärda Opel Grandland helt och hållet. Det är en trevlig bil som har mycket att erbjuda. Jämte stenhårda konkurrenter har den tyvärr också många svagheter, inte minst priset. ”Jag vann på lotto, så jag köpte en Opel Grandland Hybrid.” Nej, jag skulle inte tro det.
För- och nackdelar
+ Accelerationsförmåga
+ Fysiska reglage
+ Bekväm– Oraffinerad infotainmentlösning
– Inte så rymlig som man tror
– Dyr som attan
Betyg
Sammanfattning
Opel Grandland plug in-hybrid tickar av hygienfaktorer som motorstyrka och komfort, men varken infotainmentupplevelsen eller effektiviteten imponerar nämnvärt. Sådana bilar är endast attraktiva till ett avsevärt mycket lägre pris.