Nissan Navara Off-Roader Arctic Trucks 32
Motor
: 2,3-liters fyra, dubbelturbo, diesel, 190 hästkrafter, 450 newtonmeter 
Kraftöverföring
: 7-stegad automatlåda, fyrhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h
: 11,1 sekunder
Toppfart
: 180 km/h
Vikt
: 2 030 kilogram
Mått (längd/bredd/höjd)
: 5331/1872/1855 mm
Pris
: Från 378 000 SEK (Testbil 573 100 SEK)

Behöver du transportera byggmaterial till ett projekt på en glaciär eller kanske korsa en flod för att ta dig till jobbet? Då är det dig Nissan har haft i åtanke när de gått samman med Arctic Trucks för att tillverka en flakbil med till synes samma terrängegenskaper som en pansarvagn. Nissan Navara Off-Roader Arctic Trucks 32 (eller bara AT32) är Nissans försök att framhäva de mer nyttoorienterade egenskaperna hos favoriten bland hantverkare. Likt Marty McFly i Tillbaka till Framtiden – ”where we’re going, we don’t need roads” – har Nissan anammat en filosofi som torkar sig i baken med terränglagen. Låt oss lägga i Högsta Växeln och recensera nya Nissan Navara AT32.

Vid första anblick råder det ingen tvivel om att Navara AT32 är mer seriös än Bear Grylls. Snorkeln, de enorma däcken och den höga markfrigången avslöjar alla att Nissan anser att Dakarrallyt ska vara en lämplig pendlingssträcka, precis som Isuzu D-Max AT35. Skillnaden är att Isuzun har 3 tum större däck, men det är en skillnad lika oväsentlig som den mellan Bröderna Karlsson i filmen med samma namn. På insidan fortsätter fokuset på funktionalitet – låsbara diffrentialer, lågväxel och till exempel hill descent control visar att man inte har att göra med en Fiat Strada. Om någon hade yttrat ordet lyx under utvecklingen av Navara hade nog vederbörande blivit arbetslös snabbare än AT32 kan köra över ett fartgupp. Den försöker absolut inte vara något den inte är, precis som Linus avhandlade i sin recension av vanliga Navara.

Givetvis beslutade vi oss för att testa AT32 i terrängen och därför begav vi oss i vanlig ordning till Jan på Terrängcamp Ekeby för att se om de modifikationer en vanlig Navara måste genomgå för att bli en AT32. På listan över extra utrustning finner man bland annan en snorkel som ger ett vaddjup på 80 centimeter, diffrentialspärrar, hasplåtar samt 40 millimeter högre markfrigång (däck plus fjädring) vilket är det som drar upp priset till astronomiska 573 000 SEK. Det må vara mycket pengar men andra fordon av liknande kaliber kan kosta flera gånger mer.

När man startar Navara AT32 låter den 2,3-liter stora fyrcylindriga dieselmotorn precis som en Volvo FH16. Den dånar likt en lastbil och vid gaspådrag kan man tro att man sitter på en buss om man blundar. Det är inte den mest kraftulla motorn i världen men terrängkörning kräver för det mesta finess och vridmoment, något som AT32 har gott om. Vi började med att köra upp för ett sandtag och oavsett hur svårt vi försökte göra det för bilen körde den rakt upp lättare än Leif G. W. Persson andas tungt. Även när vi stannade mitt i sanden och stängde av diffrentialspärrar och körde långsamt upp hade den inga problem i en backe som en gång pajade en Volkswagen Amarok, gjorde att en Land Rover fastnade och fick en Porsche Cayenne att se ut som en fisk på en gräsmatta.

För att se om vi kunde göra det svårare körde vi genom skogen, upp för en lutning på snudd på 90 grader, genom djupt vatten och över stock och sten på ställen där i princip endast Mercedes-Benz G500 4×4 och den ovanmämnda Isuzu D-Max AT35 klarade sig. Till slut hade Jan slut på utmaningar och han var mäkta imponerad, den klarade allt som vi vågade utsätta bilen för (det är trots allt inte vår bil) och jag kan garantera att det krävs körning på Arktis eller i Sahara för att verkligen utmana den. Precis som utlovat var AT32 helt ostoppbar i terrängen.

Efter att ha gjort ett rigoröst off-road test bar det av hemåt igen och efter att ha skumpat runt som en Keno-boll i Navarans kupé var det med glädje som vi körde på den asfalterade vägen. Navara AT32 är mjuk – mycket tack vare sina kolossala däck och mjuka fjädring – men har förhållandevis oergonomiska stolar. På motorvägen är det en hel del vindljud och ljudsystemet lämnar mycket att önska. Att köra en AT32 i stan är dock en ren fröjd – det finns inga vulgärt stora fälgar som man måste oroa sig för så trottoarkanter och annat trams är det bara att köra över. Det inbringar en rejäl dos frihet att kunna köra precis där man behagar, dessutom med mer pondus än Johnny Bravo tror att han har.

Nissan Navara AT32 framhäver Navarans mest funktionella sida. Arctic Trucks-modifikationerna förvandlar Navara till en genuint kompetent och renodlad terrängbil som kan köra jorden runt utan att ens se spåret av en väg. Den kräver en väldigt speciell typ av kund men jag misstänker att många köper den bara för att; känslan och vetskapen av att man har ett fordon som är tuffare än Chuck Norris kommer man väldigt långt med. Om du vill ha ett specialistfordon av rang utan några som helst inslag av lyx är du rätt ute. Jag föreställer mig att den hade varit exemplarisk att ha om man jobbar på timmervägar och hugger ner skog eller föredrar att köra till andra sidan jordklotet istället för att flyga. Nissan har verkligen lyckats väl med att exemplifiera sitt lite robustare arv. Att Arctic Trucks finns med i leken gör det hela bara coolare; samt även passande i vårt arktiska klimat.

BETYG
Exteriör
Interiör
Körglädje
Valuta för pengarna
Relativ praktikalitet
Ha-begär
Relativ prestanda
Teknologi
Motorljud
Komfort
Chefredaktör och medgrundare. Bosatt i Melbourne, Australien och har kört snabbast av alla på redaktionen (322 km/h). Känner till varenda bil som någonsin tillverkats.