Test: Dacia Duster

Dacia Duster
Motor: 1.6-liters, fyra cylindrar, bensin, 115 hästkrafter, 156 newtonmeter
Kraftöverföring: 6-växlad manuell, fyrhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 12,9 sekunder
Toppfart: 170 km/h
Vikt: 1351 kg
Mått (längd/bredd/höjd):
4341/1804/1682 mm
Pris: 99 900 SEK
(Testbil ca 181 000 SEK)

Man förknippar ofta bilar med olika vanor. En Tesla-förare är en besserwisser, en Audi-förare bär kostym, en Rolls-Royce-förare flyger privat och en Volvo-förare har hund. En Dacia-förare förknippas med snålhet om man ska tro på Solsidan, vilket jag kan ha viss förståelse för. De tillverkar trots allt den billigaste nya bilen man kan köpa på den svenska marknaden. Vi har dock inte testat den, utan vi har istället kört nya Duster, en bil som på pappret verkar vara så vettig en bil kan bli. Den är billig, praktisk, kapabel och klasslös. Frågan är om den håller måttet bortom broschyren och i den riktiga världen. Låt oss ta reda på det genom att lägga i Högsta Växeln och recensera uppdaterade Dacia Duster.

Jämte förra generationen Dacia Duster ser uppdaterade Duster som om den har besökt en skönhetssalong, precis som min kollega Joel reflekterade över i vår första provkörning av bilen. Trots den smärre uppdateringen lyckas Duster fortfarande se lika funktionell och robust ut som en Lada Niva. Den är sannerligen ingen statusikon utan den fokuserar helhjärtat på att erbjuda så mycket det går för så lite pengar som möjligt. På så vis är bilen klasslös – det spelar ingen roll om du heter Anka eller von Anka i efternamn, bilen passar båda.

På insidan fortsätter uppdateringarna men det är fortfarande sparsmakat. Allt man behöver finns och kvalitetskänslan är högre än hos föregångaren men det är lite som att säga att maten du lagade idag är godare än resterna från gårdagen. Bilen innehåller mer plast än man finner i de sju haven men å andra sidan behöver man inte oroa sig för att gegga ner interiören. Sätena är lite väl spartanska för min smak men kupén upplevs som rymlig och trivsam.

Om man tittar på pappret är inte Dacia Duster synonym med prestanda och körglädje men faktum är att motsatsen stämmer (till viss grad). Bilen är oerhört mjuk tack vare fjädringen som har terrängen i åtanke och eftersom Dustern framstår som så extremt robust är det en fröjd att köra omkring i den. Om att köra en Rolls-Royce för 4 miljoner motsvarar att gå på lina över Grand Canyon med sin privatekonomi är Dacia Duster som att tillbringa en dag på spa – avslappnande.

Känslan av att kunna köra var man vill bidrar till den frihetskänsla som bilar ger. Ettans växel har så låg utväxling att man säkerligen skulle kunna köra uppför Kaknästornet. Den manuella växellådan i sin helhet är förvånansvärt distinkt men om man så vill går bilen att för första gången få med en automatlåda. Vi testade inte denna Duster i alltför grov terräng men med tanke på att föregångaren lyckades köra uppför en skidbacke och ta sig an allt Terrängcamp Ekeby kunde utsätta den för så lär den knappast vara sämre.

All kritik som kan riktas mot Dustern kan lika lätt dementeras med en titt på prislappen. Vår testbil kostade 179 900 vilket är nästan dubbla det instegsmodellen landar på, 99 900. För de pengarna får du dock inte fyrhjulsdrift utan det kostar ytterligare 30 000 men då får du även en del extrautrustning. 179 900 köper dig en fullsmetad off-roader med all utrustning man behöver. Men är det verkligen värt det? Hur bra kan egentligen en av Europas billigaste bilar vara? Kort och gott är det en av de vettigaste köpen man kan göra.

Med uppdaterade Duster har Dacia helt enkelt tagit till sig all kritik som riktades mot föregångaren som det faktum att den var lika isolerad som ett myggnät och att det verkligen märktes hur långt de gått för att spara örena. Det innebär att uppdaterade Duster blir ännu vettigare med alla uppdateringar om man är selektiv när det gäller vilken modell man väljer. Uppdaterade Dacia Duster förblir budgetkungen och den håller måttet bortom broschyrbladen. Vad mer kan man egentligen önska?