Test: Shelby GT350 möter Ford F-150 Raptor
Amerika är en bilmarknad som är i princip så disparat från vår egen som fysiskt möjligt. När bränsle kostar en bråkdel av vad den gör i Europa är det inte särskilt märkligt att bilar med motorer tillräckligt stora för att tilldelas en egen adress säljer som smör. Två av dessa är Ford Mustang Shelby GT350 och Ford F-150 Raptor. De representerar båda USA på ett alldeles utmärkt vis, men de är samtidigt två väldigt olika bilar. Kan någon av dessa locka en inbiten europé? Låt oss ta reda på det!
Båda bilarna är utrustade med stora motorer, en V8 i Shelbyn och en något snålare V6 i Raptorn. I Shelbyn är den kopplad till en sexväxlad manuell låda som är fröjd att använda. Dessutom låter den så högt att man bara blir tvungen att fnissa högt. GT350 har bättre (och avsevärt mycket hårdare) fjädring, en massa hästkrafter, och ett tuffare yttre. F-150 Raptor bygger på ungefär samma recept men den är betydligt mer bekväm, och motorn är mer diskret.
Den nuvarande generationen av Mustang anses vara den första som faktiskt är en genuint bra bil. Det är faktiskt fullt möjligt att njuta av kurviga bakvägar, trots att bilen är så hård att det antagligen skulle vara skadligt för nyfödda barn att färdas i den. Raptorn är, å andra sidan, förvånansvärt mjuk vilket innebär att dess kurvtagningsförmåga är närmare en båts än en GT350:s.
Invändigt är det lika illa som vanligt i båda bilarna. De är välutrustade men kvalitetskänslan är lika hög som i tredje klass på Titanic. Raptorn ser dessutom billig ut utifrån med alla plastdetaljer som inte har någon funktion förutom att se balla ut. Detta går dock att förlåta när man ser prislapparna på bilarna. I USA är de båda riktiga kap, men i Europa vore ett köp av någon av dem ologiskt.
Så skulle jag kunna tänka mig att äga en Shelby GT350 eller en Ford F-150 Raptor? Aldrig någonsin. GT350 är en genuint bra bil som jag faktiskt tycker om (till skillnad från Raptor), men de bådas image omöjliggör ägandet av dem. De som äger muskelbilar tenderar att vara osympatiska typer, och då ska vi verkligen inte tala om pickup-ägare. Kanske är det därför bra att bilarna inte säljs officiellt i Europa, folk skulle ändå inte köpa dem.