Test: Volkswagen Golf GTE

Volkswagen Golf GTE 2017
Motor: 1,4-liters, 4-cylindrig, bensin, 150 hästkrafter, 250 newtonmeter + elmotor 102 hästkrafter. Systemeffekt 204 hästkrafter
Kraftöverföring: 6-stegad dubbelkopplingsväxellåda, framhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 7,6 sekunder
Toppfart: 222 km/h
Vikt: 1615 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4370/1484/1799mm
Pris: 383 900 SEK
(Testbil ca 450 000 SEK)

Fler och fler länder har börjat diskutera om att bilar som drivs på diesel ska förbjudas i vissa städer. Det innebär att el och möjligtvis även bensin kommer att bli allt vanligare drivmedel i framtiden. Det finns dock vissa som inte känner sig redo att slänga sig in i elbilsvärlden men som samtidigt anser att rena bensinbilar är lika gammalmodiga som att åka häst och vagn. Som tur är finns det en lösning på det problemet, nämligen att skaffa sig en laddhybrid. Volkswagen Golf GTE är just en elektrifierad version av Sveriges mest sålda bil, Golf. Den ska kunna framföras lite snålare och se lite tuffare ut än vanliga Golf. Frågan är om Volkswagen har lyckats med att behålla den allroundförmåga som vanliga Golf levererar? Låt oss ta reda på det genom att lägga i Högsta Växeln och recensera Volkswagen Golf GTE.

Att Golf är en oerhört bra bil är lika självklart som att snö är kallt. Designmässigt känner vem som helst snabbt igen att GTE är en Golf, men den är enligt mig lite vackrare. Ett antal blåa färgklickar runt strålkastarna, på sidan och på bilens bromsok fräschar upp det yttre som en kyld sallad en varm sommardag. Fronten är lite sportigare utformad men utöver det andas designen Golf rakt igenom.

Även på insidan är det inte mycket som skiljer den elektrifierade versionen från den vanliga. Knapparna är lika logiskt placerade som knapparna på en gammal fast telefon, och både skärmen som ersätter den analoga instrumentpanelen (Active Info Display) och infotainmentsystemet är briljanta skapelser.

När det kommer till köregenskaper kan jag inte tänka mig något annat än att alla Volkswagens ingenjörer har varit trollkarlar tidigare i livet. De har nämligen lyckats trolla bort batteriernas tyngd nästan helt och hållet. Ibland kan man tro att de glömde att installera batterierna i bilen, men på något sätt lyckas jag ändå rulla iväg på el och köra en bra bit medan förbränningsmotorn ligger lugnt och vilar under motorhuven. Om det är tysk ingenjörskonst eller magi som åstadkommit detta kan nog ingen svara på.

Även på kurviga landsvägar är den balanserade, men inte så sportiga känslan bibehållen jämfört med den vanliga versionen. Tack vare elmotorn blir systemeffekten 204 hästkrafter och det märks att det hela tiden finns lite extra vrid till förfogande. Om man har hybridläget inkopplat och smäller högerfoten mot mattan skjuts bilen först iväg med en sekund total tystnad innan bensinmotorn startas och fortsätter varva i högre hastigheter.

Vid normal framfart hörs dock övergångarna mellan el och förbränningsmotor lika lite som ett löv som träffar marken på en byggarbetsplats. Om det finns laddning i batteriet startas bilen automatiskt i rent el-läge och är det fulladdat är det med försiktighet möjligt att ta sig de 50 kilometrarna som Volkswagen utlovar.

Trots att jag under testperioden körde GTE på vad många människor skulle kalla för ett ”dynamiskt” vis, visade det sig att den hade sipprat i sig under 0,5 liter bensin per mil. Med den förbrukningen blir både Miljöpartiets ledning och min plånbok glada.

Golf GTE imponerar. Den extra tyngd som har lagts på stör inte på den balanserade körupplevelsen och känslan att köra laddhybriden är densamma som jag får av att köra vanliga Golf. Jämfört med Audi A3 e-tron är Volkswagen Golf GTE det självklara valet. Under skalet är de två modellerna nämligen som ett par enäggstvillingar. Golf GTE är minst en lika bra allroundbil som vanliga Golf är. Den är dyrare men både snålare, tystare och lite sportigare stylad än vanliga Golf.

Se även:
Audi A3 e-tron
Volkswagen Golf