Test: Mercedes-Benz G 500 4×4

Mercedes-Benz G 500 4×4
Motor:
 4.0-liters V8:a bensin, 422 hästkrafter, 610 newtonmeter.
Kraftöverföring: 7-växlad automatlåda, fyrhjulsdrift.
Acceleration: 0-100 på 7,4 sekunder.
Toppfart: Begränsad till 210 km/h
Vikt: 2956 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4671/2238/2100 mm
Pris: 2 250 000 SEK
(testbil cirka 2 500 000 SEK)

Med nya Mercedes-Benz G 500 4×42 har Mercedes lanserat en ny leksak för de riktigt rika. En bil som är till för att flängas runt på sanddynorna i Mellanöstern och för att titta ner på det så kallade fotfolket. Mer specifikt är nya G 500 4×42 en helt vanlig G 500 som har höjts till en markfrigång av 45 centimeter och som har fått nya, helt enorma terrängdäck som täcks av hjulhus gjorda av rent kolfiber.

Med sina tre stycken låsbara differentialer, ett vaddjup på hela 100 centimeter och sin monstruösa V8 har Mercedes gjort sitt yttersta att den ska klara av terrängkörning i form av Himalaya. Men frågan är hur det är att leva med en bil som denna bortom terrängspåret. Låt oss ta reda på det genom att lägga i Högsta Växeln och recensera nya Mercedes-Benz G 500 4×4.

Uppmärksamheten är given – kör man runt i en ambulansgul förstorad leksaksbil som endast konkurrerar rent storleksmässigt med lastbilar får man fler blickar än Beyoncé fick under sitt uppträdande på Superbowl. Den ambulansgula lacken kostar för övrigt hisnande 200 000 SEK. Det är dock inga negativa blickar utan blickar fyllda med förundran över vad jag har för komplex. Den får självaste Mercedes-AMG G 65 Final Edition att se folklig ut.

Det första man lägger märke till när det kommer till körupplevelsen är styrningen. Den är lika kopplad till framhjulen som Miljöpartiets bilpolitik är till verkligheten. Man kan vrida på ratten mer än vad en uggla kan vrida på huvudet utan att någonting händer.

På något vis vrider sig framhjulen dock om man är tillräckligt envis. Efter att man lärt sig hur styrningen beter sig kan man snabbt konstatera att en G 500 4×4 är en sådan bil som får en att tappa uppfattningen om allt som har med fart att göra.

Det har att göra med att bilen väger tre ton och känns ungefär lika otymplig som lutande tornet i Pisa. Den är stabilare än ett containerfartyg och är som ett betonghus på hjul. Att bilen är långsam är dock inte fallet för fem öre.

Gasen i botten resulterar faktiskt i en våldsam acceleration och även om en 0-till-100-tid på 7,4 sekunder med en V8 på 422 hästkrafter inte låter särskilt imponerande måste man komma ihåg att G 500 4×4 väger mer än riksdagen och att bilen har samma luftmotståndskoefficient som korsningen mellan en vägg och en fallskärm.

Mercedes har, väldigt vågat måste jag medge, konstaterat att G 500 4×4 känns lika dynamisk som en sportbil på landsväg. Att säga det om en bil som har hoppstyltor till fjädring är som att kalla Långa Farbrorn för kort. Helt ologiskt. Utöver det lutar bilen mer i kurvor än en segelbåt i en orkan. Det är som att köra runt i en hoppborg och en tvärnit resulterar i att bilen fortsätter att gunga lika länge som Newtons vagga.

Det är visserligen inte så konstigt eftersom det är en bil som har utvecklats med ett mål: att vara kungen i djungeln. Och i öknen. Och vart man än behagar. I stadskörning har man mer pondus än självaste ÖB har på en militärbas och med tanke på sätesposition har man stenkoll på allt som händer i trafiken vilket i sin tur gör att det inte alls är en dålig stadsbil. ”Men parkering då?” kanske ni undrar. Även om Mercedes-Benz G 500 4×4 är en enda stor koloss så är den trots allt fyrkantig och inte överdrivet lång – så länge man slickar trottoarkanten med innerhjulen är det inga som helst problem att ställa sig på gatan.

Om man går in på de mer praktiska aspekterna är det absolut inte en opraktisk bil rent utrymmesmässigt. Eftersom själva kupén är så hög finns det mer huvudutrymme än vad en basketspelare behöver. I baksätet sitter man bra likaså – om något är det lite trångt sidledes. Bagageutrymmet är stort nog för att agera flyttbil – man får plats med en hel olympisk swimmingpool där och granater om det behövs.

Bilen är ett rytande monster och motorljudet tillsammans med bilens otroligt häftiga utseende påminner om när Darth Vader går in i ett rum. Det är en bil som förtjänar sin egen musik och som har så kopiösa mängder med personlighet. Jag förälskade mig illa kvickt i bilen och med alla hjärtans dag runt hörnet vet jag vem jag skulle vilja ha som min dejt. Den är obekväm, den är så långt ifrån lämplig man kan komma från lilla landet lagom som det går, den är galen, den är hopplös, den är helt onödig men samtidigt är den helt jävla underbar och jag älskar den.

Att Mercedes bygger en vrålande miljöbov när hela bilindustrin fokuserar på att värna om miljön tycker jag är fantastiskt ironiskt. Kort och gott är Mercedes-Benz G 500 4×42 den perfekta leksaken.