Vi på Högsta Växeln är lika nyfikna som surikater på alla bilar, nya som gamla. De som följer bilvärldens alla nyheter vet säkert redan om att det pågår en omställning där allt fler bilmärken riktar in sig på elektrifiering som ett sätt att uppnå EU:s mycket strikta klimatmål. För att få en bättre bild av elbilslivet och vad som faktiskt krävs för att bli en potentiell miljökämpe har vi under en längre period valt att sätta helt elektriska Škoda Citigoe iV på prov.

Škoda Citigoe iV (2020)
Motor: Elmotor, 36,8 kWh, 83 hästkrafter, 212 newtonmeter
Kraftöverföring: Enväxlad automatlåda, framhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 12,3 sekunder
Toppfart: 130 km/h
Vikt: 1 235 kg
Mått (längd/bredd/höjd): 3597/1645/1481mm
Pris: 268 400 SEK (testbil cirka 272 100 SEK)

I den första delen åkte jag på roadtrip i Škoda Citigoe. Det här är den andra delen i serien och den kommer att handla om hur det faktiskt är att leva med en elbil och vad jag har lärt mig efter en herrans massa mil i en elbil.

Min första tanke var att hinna köra 500 mil under en månads tid för att verkligen djupdyka i hur elbilslivet faktiskt går till. Jag gjorde en snabb uträkning i huvudet och kom fram till att jag då skulle behöva snitta närmare 17 mil om dagen. Enkelt, tänkte jag men efter bara några dagar insåg jag att det skulle vara nästintill omöjligt att klara av om jag inte ville ställa in alla planer för månaden och börja övernatta i bilen. 100 mil i veckan lät som ett klart mer uppnåeligt mål.

Det första jag vill ta upp och kanske det viktigaste kriteriet för att äga en elbil är möjligheten till laddning i närheten av hemmet. Jag hade turen nog att kunna ladda Citigoe iV på tomten och bor man i villa går det antagligen att lösa på ett eller annat vis. Enligt SCB bor dock ungefär hälften av Sveriges befolkning i lägenhet och då blir det genast mycket svårare. Att hitta en parkeringsplats med el i närheten kan vara nästintill omöjligt och i en storstad kan hyran av parkering med tillhörande laddstolpe innebära ett rejält prispåslag. Visst går utvecklingen hela tiden framåt men i dagsläget är laddningsmöjligheterna på vissa håll sämre än SL-bussarnas framkomlighet i snöoväder.

Eftersom den generella räckvidden bland elbilar är markant kortare än en bensin- och dieselbil är laddningsmöjligheter ett minst sagt relevant ämne. En liten stadsbil med 30-liters bensintank kommer högst troligen minst 40 mil på en tank vilket kan verka lite. Är man på långresa är det dock bara att köra in på valfri mack, ta fram bankomatkortet, knappa in koden och fem minuter senare kan man köra iväg med full tank och ytterligare 40 mil till nästa tankstopp. En elbil gör saker och ting långt mycket krångligare. Visst, man kommer att behöva ta pauser när man kör längre sträckor men att hitta en laddningsstation som ligger bra till och dessutom fungerar kan vara väldigt besvärligt. Något jag uppmärksammade under testperioden med Škoda Citigoe iV är även diskontinuiteten i betalningssätten vid olika laddningsstationer. Ingen av de stationer jag snabbladdade vid erbjöd kortbetalning utan alla krävde någon form av app till mobilen som i sin tur krävde att jag fyllde i min betalkortsinformation. Det betyder att man som elbilsägare kommer att behöva fylla telefonen med en drös olika applikationer från olika elleverantörer. Varför inte göra rätt från början med ett snabbladdningsnätverk som är mer enhetligt?

I det här fallet är Škoda Citigoe iV en stadsbil och om den används som sådan, alltså att ladda den hemma över natten och köra kortare sträckor på dagen, fungerar den utmärkt. Škodas app för att övervaka aktuell räckvidd, om bilen är låst eller ej, om dörrarna och fönsterna är stängda och historik över resor är enkel att använda och genuint funktionell. Man kan även sätta igång luftkonditioneringen innan avfärd när bilen fortfarande laddar och det var en funktion jag kom på mig själv att använda mer frekvent än politiker slänger ur sig lögner i diverse debatter.

Jag kan efter närmare 400 mil i Škodas lilla elektriska stadsbil konstatera att elbil sannerligen inte är något för alla. Citigoe iV är relativt billig men genomsnittspriset för helelektriska bilar är fortfarande markant mycket högre än för en bensin- och dieselbil. Under mina många mil i elbil har jag fått ta del av de positiva sidorna med att leva med en elbil men också de negativa sidorna. En stor tröskel att ta sig över är laddningsnätverket som i dagsläget enbart verkar vara Tesla som har en vettig lösning. Škoda Citigoe iV är en oerhört charmig och kompetent bil men man kommer sannolikt att få göra en hel del uppoffringar för att bli en miljökämpe.

I nästa del kommer jag att recensera Škoda Citigoe iV och ta upp en del störningsmoment och smarta funktioner som jag upptäckte efter att ha levt med bilen under en längre period.

Redaktör och B-fotograf. Näst yngst på redaktionen och bäst på att köra fel. Ring för hämtning vid Stockholms stadshus och jag hittas kort därefter strax utanför Västerås på väg åt fel håll. Har en speciell förkärlek till bilar med gedigen kvalitet.