Test: Volkswagen Up GTI

Volkswagen up GTI
Motor: 1-liters, tre cylindrar, 115 hästkrafter, 200 newtonmeter
Kraftöverföring: 6-växlad manuell, framhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 8,8 sekunder
Toppfart: 196 km/h
Vikt: 1070 kg
Mått (längd/bredd/höjd): 3600/1645/1478 mm
Pris: 174 900 SEK
(Testbil ca 190 000 SEK)

Första generationen Golf GTI var resultatet av att åtta stycken våghalsiga individer från diverse avdelningar inom Volkswagen gick samman för att skapa en ”sport-Golf”. Allt skedde i största hemlighet och inte förrän prototypen var helt klar visades den upp för företagets ledning. Några månader senare blev den godkänd och i mars 1975 debuterade den på Frankfurtsalongen. Det blev en bil som definierande ett helt segment och som erbjöd prestanda i ett minst sagt alldagligt paket. GTI MK 1:s spirituella efterträdare sägs vara Up GTI vilket innebär en enorm press för den sistnämnda. Låt oss lägga i Högsta Växeln och ta reda på om den lyckas leverera.

Utseendemässigt är det knappast några överraskningar. Up bibehåller sina nätta drag men med inslag av GTI-detaljer; diffusern, de röda bromsoken, grillen, emblemen och i vårt fall även fälgarna och dekorränderna. Den är en klasslös bil som lyckas med konststycket att se både fashionabel, mogen och busig ut. Up GTI är inte extrem på den fronten, men det är inte heller en extrem bil. Interiören har den klassiska GTI-looken, och allt är intuitivt på typiskt Volkswagen-manér. Istället för ett infotainmentsystem finner man en hållare för sin mobil – vilket är genialiskt– och utrustad med Beats-ljudsystemet känns den riktad mot yngre köpare.

Volkswagen Up GTI:s charm är att den inte är överdriven på något sätt, något som syns så fort man slänger ett getöga på specifikationerna. Man ska dock komma ihåg att Up GTI väger lika mycket som en heliumballong, närmare bestämt 1070 kg. Det gör att den känns lika pigg som den jobbiga fågeln från ”Kalle Anka i djungeln” och upplevs som mycket snabbare än vad den de facto är. Up GTI är så mjuk att backspeglarna slår i backen när man svänger tvärt vilket gör den löjligt rolig att framföra både i stan och på landsväg. Man behöver ingen alpväg för att ta vara på all kraft utan den ger allt och lite till precis hela tiden.

Växellådan är en uppgradering från den femväxlade historian i övriga Up-varianter men är fortfarande grötig och kopplingen är stum och styrningen saknar känsla. Men det är lite det som är poängen – Up GTI förblir en stadsbil med extra krut som ska användas i staden; på motorväg drar den kopiöst lite bränsle men den trivs bättre innanför Stockholms tullar än dundrandes västerut på E18. Man kan inte låta bli att flina som en mupp och trepipens ljuva sång är ett fantastiskt soundtrack när man kör för fulla muggar, något som billens sprallighet uppmuntrar till.

Volkswagen Up GTI är ett charmant sätt att ta sig in i GTI-familjen och dess lockelse är att den gör vardagen till något genuint roligt. Bilen har sina tillkortakommanden – utöver de ovannämnda är ett problem att man inte kan stänga av antisladden – men trots det kan jag inte låta bli att bli upp över öronen förälskad. Det känns som att Volkswagen kunde ha slipat den till en äkta diamant men vad gör några regnstänk en ljuvlig sommardag.