Alfa Romeo Giulia Quadrifoglio
Motor: 2,9-liters V6, turbo, bensin, 510 hästkrafter, 600 newtonmeter
Kraftöverföring: 8-stegad automatlåda, bakhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 3,9 sekunder
Toppfart: 307 km/h
Vikt: 1524 kg
Mått (längd/bredd/höjd): 4639/1873/1426mm
Pris: 739 000 SEK (Testbil cirka 900 000 SEK)

Alfa Romeo är ett märke som är mer anrikt än självaste Ferrari men som har störtdykt från sin höjd på början och mitten av 1900-talet då de gjorde succé inom motorsport och tillverkade godingar som Alfetta, P3 och Duetto. Sedan kom 90- och 00-talet då allt bara var uselt. 2015 vände dock italienarna blad med nya Alfa Romeo Giulia. Det markerade starten på att än en gång bli herre på täppan, en täppa de en gång erövrade med en oerhört viktig växt – fyrklövern; Quadrifoglio. Emblemet har endast synts på de mest fenomenala av Alfor och är mer ikonisk i bilvärlden än korset är för kristna. Har då Alfa Romeo lyckats med att äntligen hitta hem igen? Låt oss ta reda på det genom att lägga i Högsta Växeln och recensera nya Alfa Romeo Giulia Quadrifoglio.

Även om italienska har en förmåga att få allting att låta magnifikt har Alfa Romeo lyckats med att designa en bil som klär modellbeteckningen väl. Giulia Quadrifoglio är elegant och ser ut som en vanlig Giulia som har knarkat espresso. Bilen är hyfsat diskret men har enorma höfter, en kavalkad av kolfiber och utblås som inte lämnar något åt fantasin. Om man dessutom har förmågan att urskilja keramiska bromsar från vanliga stål ser man illa kvickt att det inte är tjänstebilsalternativet som man ögnar. Vacker är bara förnamnet. På insidan finner man ett axplock av flera olika märken, ett infotainmentsystem som är lika spartanskt som Colosseum och ett uppenbart fokus på körning snarare än teknologi.

Vad är det då man känner när man slår sig ner bakom ratten? Är det en känsla av att man är Mario Andretti? För att ta reda på det vred jag körlägesväljaren till Race som stänger av antisladden, öppnar klaffarna i avgasröret, piggar till gasresponsen, stramar till chassit och gör att varenda parameter fokuserar på att erbjuda en så förtrollande upplevelse som möjligt och ignorerar allt annat. Gasen i botten resulterar i att bakvagnen vill ut och vifta på höfterna och att hela ekipaget slungas framåt med en symfoniorkester i antågande. Det är helt magiskt. Varje kurva tacklas med samma finess som Marie Taglioni och likt henne dansar Quadrifoglio fram. Man förvandlas till en förlängning av bilen, precis det man önskar av en entusiastbil. Det är snudd på förbluffande.

Den mängd självförtroende och feedback som Giulia ger en som förare är sanslös, man blir beroende av att utforska vad bilen klarar av. Vid lägre hastigheter känns Quadrifoglion som understimulerad vilket gör att man mer än gärna trycker på lite extra. Och lite extra. Och lite extra. När man kommer till en viss gräns är det nästan som att bilen blir levande, det är du och bilen mot vägen. Jag märkte att jag satt och flinade som ett barn om och om igen. Det är en av de absolut bästa bilarna jag har kört; det är i alla fall det hjärtat säger. Om man inte har varit ett fan av Alfa Romeo tidigare finns nu botemedlet.

När det gäller de delar som hjärnan styr kan jag avslöja att bilen får plats med fem vuxna med bagage för en långhelg, är förhållandevis tyst när man så vill, tämligen bekväm och bäst av allt: den har en trekvarts Ferrari-V8 under huven. Den är dessutom prisvärd, har en motor som kan köras relativt snålt och är diskret nog för att kunna parkeras på gatan utan att man behöver hyperventilera en gång i kvarten. Den lyckas kombinera det vardagliga med det extraordinära även Giulia givetvis har sina imperfektioner. Vissa kanske kallar det för charm, medan andra skulle kalla det för tillkortakommanden.

 

Alfa Romeo Giulia Quadrifoglio visar att Alfa Romeo inte bara har hittat hem, utan de har även renoverat, sålt med vinst och sedan flyttat in i en ännu maffigare kåk. Chassit är spektakulärt, bilen låter magnifikt och den kan definiera ordet körglädje för de som inte vet vad det betyder. Jag kan inte på rak arm säga huruvida jag hade valt en Giulia Quadrifoglio framför en BMW M3, men om föraren inom mig hade fått bestämma hade saken varit biff. Italienarna är ett romantiskt folk, och Giulia är därför en bil man mer än gärna har en romans med. Att Alfa Romeo har lyckats göra bilentusiaster världen över så lyriska är inte en slump. I La Dolce Vita ingår sannerligen en Giulia Quadrifoglio. Vill du vara pseudo-italienare har du din chans! 

BETYG
Exteriör
9
Interiör
7
Körglädje
10
Valuta för pengarna
9
Relativ praktikalitet
7
Ha-begär
10
Relativ prestanda
9
Teknologi
6
Motorljud
9
Komfort
9
Chefredaktör och medgrundare. Bosatt i Miami och har kört snabbast av alla på redaktionen (322 km/h). Känner till varenda bil som någonsin tillverkats.