Test: Renault Alaskan

Renault Alaskan Intens
Motor: 2,3-liters, 4-cylindrig, diesel, 190 hästkrafter, 450 newtonmeter
Kraftöverföring: 7-stegad automat, fyrhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 10,8 sekunder
Toppfart: 180 km/h
Vikt: 2086 kg
Mått (längd/bredd/höjd):
5399/1850/1841 mm
Pris: 313 900 SEK
(Testbil ca 351 243 SEK)

Att utveckla en helt ny modell är något som kräver att tillverkarens bankkonto är lika välfyllt som skidliftarna i Åre under sportlovsveckorna. Det är en omständlig och tidskrävande process som gärna undviks. Ett sätt att förkorta förloppet är att låna delar av andra tillverkare som har en liknande modell i utbudet. Det är både billigare och enklare, och kan göras så att det knappt märks. I vissa fall lånar dock tillverkarna så mycket av varandra att det blir lika märkbart som en svordom i kyrkan. Renault har tagit fram en bil som delar i stort sett allt med Nissan Navara, ändrat lite på designen och gett den namnet Alaskan. Låt oss lägga i Högsta Växeln och recensera Renaults senaste tillskott i pick-up-ligan.

Jag vill börja med elefanten i rummet, namnet. Renault har valt att döpa deras pick-up till Alaskan och inte Alaska. Om det beror på någon slags kreativ PR-kampanj eller att märket är rädda att den tuffa staten i norra USA kommer att ta till rättsliga åtgärder om de slopar n:et är oklart. En sak är dock säker, att det kommer att bli många felsägningar från kundernas sida ute hos återförsäljarna.

Bakifrån syns det på långa vägar att Alaskan i grund och botten är en Nissan Navara trots att bakljusen är omarbetade. Nissan-loggan har naturligtvis bytts ut mot ett Renault-märke men vissa detaljer känns igen. Vid första anblick framifrån är det dock inte helt lätt att se att det egentligen är en Navara man beskådar.

Den har ett Renault-märke i grillen som är i samma storlek som solen och varselljusen skriker Renault. För den mer inbitna bilnörden eller om man utför detektivarbete i klass med Sherlock Holmes kan man lista ut att strålkastarna, grillen, motorhuven och stötfångaren är unikt designade av Renault. Den ser lika mjuk och snäll ut som en teddybjörn jämfört med Navara men den stora grillen gör att den uppfattas som kaxig.

Interiört finner man precis vad man förväntar sig av ett typiskt arbetsredskap. Ett oraffinerat försök till komfort. Allt man kan tänkas röra vid är gjort av plast som känns billig och hela kupén är lika grådaskigt som en mulen novemberdag. Instrumentpanelen är ungefär lika rolig att titta på som en TV med signalfel och vissa knappar ser ut att höra hemma i den tid när folk drog nylonstrumpor över TV-apparaten för att få en bild i färg. Sätena är dock klädda i läder och de är förvånansvärt sköna att placera baken i.

Renault Alaskan är inte tänkt att vara körglad. Den är relativt tung och det är ingen hemlighet att modellens primära syfte är att agera praktiskt transportmedel snarare än att leverera glädje på snirkliga landsvägar. Den 190 hästkrafter starka 2,3-liters dieseln är som väntat inget fartmonster, men den är sannerligen inte slö.

Tillsammans med den sjustegade automatlådan accelererar Renault Alaskan utan problem mjukt upp till önskad fart och upplevs sedan som stabil, tyst och bekväm. Renaults pick-up är en komfortabel bil att färdas i och ojämnheter i vägen tas upp på ett sätt som påminner om att färdas över ett trampolinliknande underlag. De mjukt inställda stötdämparna ger aldrig en stötig, utan snarare en väldigt vaggande känsla.

Alaskan är tveklöst en praktisk bil sett från flera synvinklar. Den är rymlig nog både i fram- och baksätet att frakta fem människor utan att någon anländer till destinationen med skavsår på axlar och knän. Flaket ger föraren utrymme att lasta vad den vill hur den vill, så länge detta sker inom lagens ramar. Vill man ta sig bortom asfalterade vägar eller dra tunga ting är även det möjligt tack vare den höga markfrigången och fyrhjulsdriften. Att den klarar av alla dessa utmaningar gör den lika kompetent och funktionell som ett multiverktyg.

Pick-up är inte en biltyp man går in i en bilhall och blir övertalad till att köpa. Nej, vill man ha en pick-up är man ute efter något särskilt. Rimligtvis något praktiskt men också lite udda. Nissan Navara har länge legat tvåa efter Amarok när det kommer till försäljningen i Sverige och med tanke på att den, i sammanhanget, vackrare Alaskan är i princip samma bil kan jag inte tänka mig att den kommer att hamna långt bakom Navara.