Test: Subaru WRX STI

Subaru WRX STI
Motor: 2,5-liters, 4-cylindrig turboladdad boxer, bensin, 300 hästkrafter, 407 newtonmeter
Kraftöverföring: 6-växlad manuell
Acceleration 0-100 km/h: 5,2 sekunder
Toppfart: 250 km/h
Vikt: 1582 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4595/1475/1795 mm
Pris: 399 900 SEK
(Testbil ca 399 900 SEK)

Det är svårt att beräkna hur olika bilar påverkar vårt samhälle och media. En som däremot med säkerhet har fått sin beskärda del av tid i rampljuset är Subaru WRX STI. I allt från filmer och sportsändningar till en gigantisk mängd tv-spel har den blåa rallybilen synts. Det verkar som att den har gjort ett tydligt avtryck, alla känner nämligen igen bilen när den parkeras utanför ICA, men ingen vet var de har sett den någonstans. Men är den endast en bil med attityd som folk backar för vid övergångsställe, eller är det i själva verket en rallybil av rang? Låt oss ta reda på det genom att lägga i Högsta Växeln, bege oss ut på rally i skogarna och recensera Subaru WRX STI.

Vid första mötet med WRX STI backar nog de flesta ett par meter. Ett argsint yttre möter alla som närmar sig, likt en kamphund på steroider. Designen är i sig enkel, men med några få enkla knep skiljer sig Subarun från vilken sedanformad bil som helst. En bakspoiler av intergalaktiska dimensioner kombinerat med ett bulkigt kjolpaket och ett luftinsläpp på huven som skulle kunna svälja två orkaner gör upplevelsen utifrån minst sagt dramatisk. Det är inte utan att man drar en eller flera paralleller till diverse halvdåliga bilfilmer som stavas Fast and Furious. Om det så är nostalgiskt eller utdaterat är upp till var och en, men klart är att WRX STI är fast i 2002.

Om exteriören är fast i millenniets början är interiören mer samtida. Eller åtminstone låtsas den vara det. Det finns en touchskärm, ljudsystem med bluetooth och displayer för fler ändamål än det finns decimaler av pi. Däremot kan det hela kokas ner till en modern uppdatering av de allra mest fundamentala funktionerna i en bils interiör, nämligen: hur fort kör jag, hur hög volym har jag och när måste jag tanka. Resten är mest olika gimmicks för den som tror att den har köpt en supersportbil. Mätare för hur många procent gaspedalen trycks ner är och förblir en barnslig detalj, men det är också sådana som ger bilen dess personlighet.

Bakom ratten är upplevelsen till en början lika skräckslagen som vid första möte med bilens yttre. Det krävs inte många minuter för att kunna konstatera att WRX STI stretar emot lika mycket som en unge som ska ta på sig galonbyxor. Med andra ord är den inledningsvis oerhört svårkörd. Kopplingen är hård och växlarna måste smällas i med sådan kraft att armbrytning vore en enklare syssla. Det krävs tid, men den blå besten går till slut att tämja. När du väl hamnat där, finns det inget som står i vägen för dig och din framtida karriär som Petter Solberg 2,0.

Allra bäst gör sig WRX STI på vintervägar av rallykaraktär, mycket tack vare dess välfungerande fyrhjulsdrift och raka kommunikation med föraren. Varenda gruskorn på vägen snappas upp och signalerar via ratten, sätet och den högljudda ljudbilden. Det som är störigt på motorvägen är ute i skogen ditt främsta vapen. Kraftreserven på 300 rabiata vildhästar gör dig heller inte besviken, särskilt eftersom acceleration och fart upplevs väldigt rått och ogästvänligt. Olyckligtvis slutar också bilens användningsområden ute på skogsvägen.

Det är ingen överraskning att WRX STI är barnsligt rolig, men på övriga områden hade jag förväntat mig mer. Till att börja med drar den lika mycket 98-oktanig soppa som ett örlogsfartyg, vilket dränerar plånboken snabbare än du hinner öppna tanklocket. Den styva fjädringen och sittpositionen som är dina bästa vänner på fartglada upptåg, är av mindre bekväm karaktär i alla andra tillfällen. Ett mer användbart infotainmentsystem utan tramset med appar som skall kopplas mot telefonen hade också varit önskvärt. Backsensorer borde dessutom vara standard på en bil av denna kaliber. Kanske är det bara jag som skulle uppskatta en extra säkerhet för att inte sätta vingen i närmsta kiosk eller fotgängare.

Knappt 400 000 kronor är mycket för en bil med bara ett ändamål, men om jag hade så mycket pengar att den summan vore lika meningslös som ett högstadiebetyg skulle jag säkerligen köpa en. Som vinterbil är den, trots en del tråkiga baksidor, helt lysande, förutsatt att du faktiskt tar dig tid att verkligen utnyttja dess fulla potential. Subaru WRX STI är inte en mångsidig bil, men ute på en öde skogsväg med 5 cm nysnö finns det ingen bil jag hellre skulle suttit i än denna.