SEAT Arona provkörd i Spanien
Under många år var SEAT ett bilmärke på nedgång. Dess starkaste associationer var till modellen Ibiza av årgång Nirvana, som på gott och ont har blivit en kultbil. Mer än så fanns det antagligen inte fram till 2016, då SUV:en Ateca släpptes. Den blev en försäljningssuccé. Nu hoppas de kunna rida vidare på framgångsvågen och har släppt en mindre SUV. Namnet är Arona, och efterfrågan inom segmentet är omättligt. Så är dock även konkurrensen. Hur kan då Arona erbjuda något utöver det vanliga inom det antagligen snabbast växande segmentet i bilindustrin? Jag flög till Barcelona för att undersöka om Arona kommer att bli nästa hit för SEAT.
De designer som har skapat Arona har helt klart gjort sin hemläxa. Utseendet är väl anpassat till den yngre målgruppen, med ett självsäkert och personligt yttre. Fronten är särskilt väl snidad och ger med sina skarpa kanter ett aggressivt intryck. Formen är dock från vissa vinklar lika attraktiv som dubbdäck i Namibia. Mindre SUV:ar kan ofta uppftattas som smått bipolära när de vill vara SUV, coupé och halvkombi samtidigt. Den relativt nätta storleken gör dessutom att det syns att den delar en del DNA med småsyskonen i modellprogrammet.
Fakta:
Pris från 165 900 kronor
Tillgänglig för beställning, försäljning i Sverige från vecka 45
Trots att Arona känns mycket som en halvkombi invändigt finns det gott om utrymme. Infotainmentsystemet erbjuder inget revolutionerande, men ändå en personlig prägel, och det framgår snabbt att även här har SEAT fokuserat på den yngre generationens förare. Beats ljudsystem finns som tillval, som tillsammans med trådlös laddning av valfri smartphone och väl valda material utgör essensen av en kaxig och ungdomlig interiör. Gränssnittet är lika enkelt att använda som en vattenkanna, medan navigatorn gör ungdomsrevolt om du inte lyder den till punkt och pricka.
Väl inne i förarsätet sitter jag, som ändå är längre än genomsnittsspanjoren, förvånansvärt komfortabelt. Sittpositionen är märkbart högre än i småbilar, men inte så hög att skärpet på dina byxor är i höjd med takräcket på bilen bredvid. Ute på vägarna är det inte fullt lika bekvämt, eftersom dämpning fungerar lika halvbra som de flesta köer på Ica. Godkänt men inte mer. Mängden ljud som tillåts träda in i kupén är däremot så enerverande att Melodifestivalen framstår som ett ljudmässigt mästerverk. Den analysen gjordes dessutom på spanska vägar där EU-bidrag fått flöda lika fritt som en vårflod i Abisko, hur det låter på en svensk riksväg av modell sämre vill jag helst inte ta reda på.
Motoralternativ:
Bensin:
1,0 liters, 95 hästkrafter
1,0 liters, 115 hästkrafter
1,5 liters, 150 hästkrafter
CNG naturgas kommer under 2018
Det som hindrar mig från att slita mitt hår till följd av oljudet är det faktum att Arona är riktigt rolig att köra. Den trecylindriga bensinaren på en liter som producerar 95 hästkrafter är tillräcklig men inte mycket mer än så, även om den kämpar på och gör ett bra jobb för att vara så liten. Även styrningen får mig ibland att dra på läpparna innan jag kommer på mig själv och undrar hur det kunde bli såhär.
Arona överraskar verkligen med sin glädje och lättsamhet, även om framhjulsdrift och 95 hästar trots allt är lika synonymt med sportighet som Aftonbladet är synonymt med faktagranskning. Att lyckas kräma ur lite körglädje ur de grundförutsättningarna är således en bedrift. Lyckligtvis finns varianten Arona FR, med 150 bensinhästar och sexväxlad manuell låda, som är mer inriktad på sportiga köregenskaper. Det blir aldrig så sportigt att det känns genuint snabbt och precist, men du kan ha en rolig stund på krokiga vägar.
Möjligen kan SEAT fortsätta sitt trendbrott med Arona och fortsätta att erövra marknadsandelar. Bilen erbjuder mer personlighet än många konkurrenter och är på köpet ganska underhållande att ratta. I det bilsegment som har störst efterfrågan men också högst konkurrens, kommer Arona säkerligen hitta sin plats för den yngre köparen, som kanske mest åkte till bilhandlaren för att titta på Ateca.
Konkurrenter:
Renault Captur
Nissan Juke
SEAT Arona vill vara den lite annorlunda och kaxiga ungdomen som fokuserar på kul snarare än relativ värdeminskning och annat tråkigt strunt som åldringar sysslar med. Den lyckas också vara precis det, ungdomlig och personlig, dessutom på ett relativt underhållande sätt.