Test: Audi S5

Audi S5 Coupé
Motor: 3,0-liters V6, bensin, 354 hästkrafter, 500 newtonmeter
Kraftöverföring: 8-växlad automatlåda, fyrhjulsdrift
Acceleration 0-100 km/h: 4,7 sekunder
Toppfart: 250 km/h
Vikt: 1690 kg
Mått (längd/höjd/bredd): 4692/1365/1846 mm
Pris: 633 000 SEK
(Testbil ca 830 000 SEK)

Audi är ett bilmärke som på sistone har börjat närma sig definitionen av perfektion. Att exempelvis försöka hitta ett fel med en interiör från det bayerska märket är ungefär lika lätt som att bygga ett flygplan enbart genom att använda mossa. Nyligen bestämde Audi sig för att traditionsenligt installera en biffig motor i A5, vilket resulterade i S5, som på en lågupplöst digital skärm ser ut som ”SS”. Om detta står för ”SuperSnabb”, ”SuperSport”, eller något helt annat väljer jag att inte spekulera i. Låt oss lägga i Högsta Växeln och recensera Audi S5 Coupé.

Frågan på allas läppar är givetvis ”är den snabbare än resultatet av en nyligen avfyrad AK-47?”. Svaret på den frågan är tyvärr nej, men tro inte att S5 är motsvarigheten till en ägg-macka för den sakens skull. Gasen i botten resulterar i en 0-100-sprint på 4,7 sekunder. Receptet för detta är en V6:a på 354 hästkrafter, en 8-stegad tiptronic-låda och deras geniala fyrhjulsdriftssystem quattro. Dessa fungerar oerhört väl på en tom landsväg utan fartkameror. Jag är fullkomligt övertygad om att min morfar skulle kunna ta sig runt Ring Knutstorp lika snabbt som jag eftersom S5 är så lättkörd att man varken behöver körkort eller vana bakom ratten för att slå varvrekord med den.

Precis där härstammar min avsaknad av kärlek för bilen från. En körtur med en Audi S5 kan liknas bäst med en middag med en tysk ingenjörska. Hon kommer att prata om ventiler, bränsleinsprutning, och innovativa lättviktsmaterial. Efter middagen kommer man garanterat att vara en expert på cylinderavstängning, och det hela kommer att vara lärorikt och korrekt in i minsta detalj, men man blir knappast förälskad i henne. På samma sätt är S5:an snudd på perfekt, men den saknar det som får min mage att pirra.

Både exteriört och interiört är Audi S5 en ofantligt valbalanserad kreation. Utsidan är lika diskret som en Brioni-kostym. Inte en kotte lägger märke till den vilket kan vara skönt. En S5 köper man för sin egen skull, inte för att imponera på någon annan. Den skvallrar inte om mer än att den lika gärna skulle kunna ha en 2-liters diesel under huven. Detta är självfallet något som skulle kunna vara negativt. Om du vill synas är en S5 lika effektiv som Harry Potters osynlighetsmantel. Köp då hellre en Honda Civic Type-R eller en Ford Mustang GT.

De enda negativa punkterna jag kan komma på (bortsett från priset som vi kommer till senare) är att automatlådan kan vara något ryckig i stadstrafik samt att motorljudet är lite väl diskret för en prestandamodell. Dock kompletterar detta S5:ans blygsamma image väl, och med högsta sannolikhet är detta också meningen.

En Audi S5 kostar 630 000 kronor i grundpris, och vår bil kostade ytterligare 200 laxar. För det priset är det oerhört svårt för mig att berättiga köpet av en S5 framför en BMW M2 som alltså kostar 120 papp mindre i grundpris. Visst, en S5 kommer standardutrustad med fyrhjulsdrift och Audis fullkomligt utmärkta automatlåda, men jag får en helt annan koppling till en M2:a. En S5 åker man i, men en M2 kör man.

Audi S5 är alltså snabb, otroligt enkel att köra och manövrera men samtidigt lämnar den mig fullkomligt kall. Jag kom flera gånger på mig själv med att inte vända mig om för att beundra den efter att jag hade parkerat. Jag vill aldrig uttrycka min kärlek för den av den enkla anledningen att det inte finns någon. Audi S5 är en sanslöst bra bil, så bra att det nästan är orimligt. Där är också dess absolut största problem, det faktum att det knappt finns några. Den är helt enkelt lite för perfekt.